Herakles

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om grekiska mytologins Herakles. För den romerska motsvarigheten, se Hercules (romersk mytologi). För andra betydelser, se Herkules (olika betydelser).
Herakles kämpar med det nemeiska lejonet på en attisk amfora, gjord kring 540 f.Kr.

Herakles var en hjälte i grekisk mytologi. Han var son till Zeus och Alkmene, en dotter till kungen av Mykene. Herakles namn betyder "Heras ära" på grekiska. I romersk mytologi kallades han Hercules. Herakles hade en dödlig tvillinghalvbror, Iphikles, som var son till Amphitryon och Alkmene.

Myten om Herakles och Iphikles födelse

Tiryns konung Amphitryon var ute i krig medan hans hustru Alkmene var kvar i palatset. Dagen innan kungen skulle återvända intog guden Zeus skepnaden av Amphitryon och tog sig in i Alkmenes gemak. Överraskad men lycklig över sin makes tidiga hemkomst överöste hon honom med kyssar och ovetande om att han i själva verket var Zeus, gick hon till sängs med honom. För att förlänga sin njutning gjorde Zeus natten tre gånger längre än normalt och på morgonen återvände han till Olympen.

När den riktiga Amphitryon kom hem förvånades han över att inte välkomnas av sin hustru. Han var även förbluffad över hennes matthet och brist på sexuell glöd, samtidigt som hon förvånades över att maken uppenbarligen hade glömt gårdagens kärleksnatt.

Alkmene blev havande med tvillingsöner och då fick de veta av den vise profeten Teiresias hur det hela egentligen låg till. Den äldste sonen som föddes var Zeus son och medan den yngre var kung Amphitryons son. Herakles, den äldre av de två, var som halvgud både större, starkare och vackrare än sin dödliga tvillingbror Iphikles.

I egenskap av son till Zeus var Herakles tilltänkt som Peloponnesos härskare. Emellertid var Zeus' hustru Hera, som alltid, bitter på sin otrogne make. När den högste guden vid ett tillfälle skröt med att den son som föddes i Perseus hus samma dag skulle bli konung, såg Hera till att Herakles kusin Eurystheus föddes före Herakles, varpå kusinen blev Herakles herre. Även fortsättningsvis utspelar sig Herakles liv i skuggan av Heras fientlighet: Hon gör honom vansinnig varpå han tar död på sina barn han fick med sin första fru, Megara. Och måste utföra en serie uppdrag åt Eurystheus för att sona sitt brott, Herakles tolv stordåd. Efter detta är Herakles befriad från tjänsten hos Eurystheus men fortsätter sedan att utföra många nya och stolta hjältedåd.

Strax efter att Herakles fötts tog Zeus honom upp till Olympen och la honom vid sin sovande hustru Heras bröst. Ty de barn som drack av gudomlig bröstmjölk blev odödliga. Hera vaknade och stötte förskräckt och ursinnigt bort barnet varpå mjölken skvätte ut över hela universum och bildade Vintergatan (på engelska kallas den "milky way").

Herakles, vars namn ironiskt nog betyder "Heras ära", var föremål för gudinnan Heras vrede och hon förföljde honom ständigt. Alkmene var faktiskt den enda av Zeus älskarinnor som undkom Heras ursinne och anledningen var att hon var omedveten om att hon begått äktenskapsbrott.

Herakles död

När Herakles förälskar sig i prinsessan Iole tillreder hans hustru Deianeira ett kärleksmedel av kentauren Nessos blod för att försäkra sig om sin makes trohet och smörjer in dennes skjorta med detta. Blodet var emellertid giftigt och smärtorna som följde gjorde att Herakles lät bygga ett bål som han besteg, och lät sätta eld på, för att få slut på sina lidanden. Följden blev också att Deianera i förtvivlan berövade sig själv livet. Gudarna mottar, den genom smärtan helade, hjälten i Olympen och ger honom den unga odödliga Hebe som hustru.

Herakles brottas med jätten Antaios.

Jämfört med andra hjältar tillåts Herakles aldrig att få några personliga drag: Akilles kan beskrivas som nyckfull och Oidipus som klok, men Herakles' heroiska drag får alltid överhanden över de mänskliga. I konsten brukar Herakles framträda som en kraftigt byggd man med en stor klubba.

Herakles tolv stordåd

Från vänster: Iolaos, Eros och Herakles.
Etruskisk vas.

Av Eurystheus får han följande uppdrag:

Herakles blir slukad av ett sjöodjur

På väg hem från sitt nionde storverk, såg Herakles att prinsessan Hesione skulle offras till ett sjöodjur för att inte Troja skulle förstöras. Herakles räddade Hesione genom att han kastade sig in i odjurets gap, skar upp dennes buk inifrån och dödade vidundret.

Herakles stoder

Under färden för att hämta Geryons boskap på ön Erytheia som låg i oceanen kom han till Atlasbergen som på den tiden bildade en mur från Spanien till Afrika. För att komma ut i oceanen bröt han upp en passage, det nuvarande Gibraltar sund, och ställde upp de så kallade ”Herakles stoder” på var sin sida därom.

Källor

Se även