Herbert Spencer

Herbert Spencer.

Herbert Spencer, född 27 april 1820 i Derby, död 8 december 1903, var en brittisk filosof och liberal. Redaktör vid tidskriften The Economist från 1848. Spencer anses av vissa som upphovsman till socialdarwinismen och var den som myntade uttrycket "survival of the fittest" - en ideologi som kom att upptas av de fascistiska rörelserna under 1900-talet. Men Spencer själv ville att människan och samhällen skulle utvecklas spontant och fritt. Han var en skarp motståndare till kolonialism och krigföring och försökte bl a organisera en Anti-Aggression League mot brittisk imperialism. Spencer vände sig kraftfullt mot nationalism och militarism och hävdade att de innebar en "återbarbarisering" efter en kort gyllene epok med fred och frihandel i Europa.^[1]

Vad gäller Spencers utvecklingslära menade han att all utveckling går i cykler; liksom rymdens solsystem och galaxer enkom uppkommer, blomstrar och dör, kommer människornas samhällen att följa samma mönster, en tanke som även återfinns centralt hos tänkare som Nietzsche och Spengler.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

The Developmental Hypothesis. 1852
Principles of Psychology. 1855
Education. 1861
- Uppfostran i intellektuelt, moraliskt och fysiskt afseende (okänd översättare, Skoglund, 1883)
Principles of Sociology
Principles of Ethics. 1893
First Principles. ISBN 0-89875-795-9 En pre-darwinsk evolutionsteori
The Man Versus the State. 1884
- Individen gentemot staten (översättning Alban Keyser, Beijer, 1912)
- Människan mot staten (översättning Erik Carlquist, h:ström, 2014)
System of Synthetic Philosophy. 1860
- Utvecklingsläran (översättning Victor Pfeiff, 1883)
Social Statics. 1851
Autobiography. 1904
The study of sociology
- Inledning till samhällsläran (översättning Victor Pfeiff, Björck, 1880-1881)
The data of ethics
- Grunderna för etiken (översättning Isidor Flodström, Beijer, 1884)
[Okänd originaltitel]
- Behaget och andra uppsatser: musikens härkomst och uppgift, stilens filosofi, skrattets fysiologi m. fl. (öfversatta och försedda med ett förord af Robinson, Geber, 1888)