Herbert Spencer
Herbert Spencer, född 27 april 1820 i Derby, död 8 december 1903 i Brighton, var en brittisk filosof och liberal. Han var redaktör vid tidskriften The Economist från 1848.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Spencer anses av vissa som upphovsman till socialdarwinismen och var den som myntade uttrycket "survival of the fittest" – en idé som kom att upptas av de fascistiska rörelserna under 1900-talet. Spencer själv ville dock att människan och samhället skulle utvecklas spontant och fritt. Han var en skarp motståndare till kolonialism och krigföring och försökte bland annat organisera en Anti-Aggression League mot brittisk imperialism. Spencer vände sig kraftfullt mot nationalism och militarism och hävdade att de innebar en "återbarbarisering" efter en kort gyllene epok med fred och frihandel i Europa.[1]
Vad gäller Spencers utvecklingslära menade han att all utveckling går i cykler; liksom rymdens solsystem och galaxer enkom uppkommer, blomstrar och dör, kommer människornas samhällen att följa samma mönster – en tanke som även återfinns hos tänkare som Nietzsche och Spengler. Nietzsche var dock samtidigt starkt kritisk mot både den darwinistiska evolutionsteorin och Spencers socialdarwinism.[2]
Filosofi[redigera | redigera wikitext]
Året innan Darwins Om arternas uppkomst kom ut, publicerade Spencer skriften Progress (1858), där han i stora drag framförde den utvecklingsteori, som senare redovisades i First principles (1862) och A System of Synthetic Philosophy (1-10, 1862–96).[3]
Spencers teori går ut på att utvecklingen inom alla system har fyra kännetecken:
- Koncentration – fastare sammanhang
- Differentiation – mångfald och funktionsuppdelning
- Determination – ökad samordning och ändamålsinriktning
- Rörelsens avtagande – mindre rörlighet inom systemet
Dessa utvecklingskarakteristika fann han tillämpade inom såväl biologi, sociologi och psykologi som etik och politik. [3]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- The Developmental Hypothesis. 1852
- Principles of Psychology. 1855
- Education. 1861
- Uppfostran i intellektuelt, moraliskt och fysiskt afseende (okänd översättare, Skoglund, 1883)
- Principles of Sociology
- Principles of Ethics. 1893
- First Principles. ISBN 0-89875-795-9 En pre-darwinsk evolutionsteori
- The Man Versus the State. 1884
- Individen gentemot staten (översättning Alban Keyser, Beijer, 1912)
- Människan mot staten (översättning Erik Carlquist, h:ström, 2014)
- System of Synthetic Philosophy. 1860
- Utvecklingsläran (översättning Victor Pfeiff, 1883)
- Social Statics. 1851
- Autobiography. 1904
- The study of sociology
- Inledning till samhällsläran (översättning Victor Pfeiff, Björck, 1880-1881)
- The data of ethics
- Grunderna för etiken (översättning Isidor Flodström, Beijer, 1884)
- [Okänd originaltitel]
- Behaget och andra uppsatser: musikens härkomst och uppgift, stilens filosofi, skrattets fysiologi m. fl. (öfversatta och försedda med ett förord af Robinson, Geber, 1888)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www.econlib.org/library/LFBooks/Spencer/spnMvS0.html
- ^ Nietzsche, Friedrich (2008, 2018). Den glada vetenskapen. Samlade skrifter. "Band 5". Symposium. sid. ss. 218–220
- ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1979.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Spencer, Herbert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- Citat av Herbert Spencer på Wikiquote
- A Perplexed Philosopher av Henry George (1892)
| |||||||||||||||||||||||||||||
|