Herman Lindholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Herman Lindholm
Herman Lindholm.JPG
Född17 mars 1875[1]
Malmö Karoli församling[2]Sverige
Död24 december 1955[1] (80 år)
Örgryte församling[2]Sverige
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningPolitiker, möbelsnickare
Redigera Wikidata
Herman Lindholms gravvård på Örgryte gamla kyrkogård.

Nils Herman Lindholm, född 17 mars 1875 i Malmö Karoli församling i Malmö, död 24 december 1955 i Örgryte i Göteborg, var en svensk snickare och socialdemokratisk kommunpolitiker. Han är kanske mest känd som grundare av nöjesfältet Liseberg samt dess direktör under perioden 1931–1942.

Som Lisebergsdirektör förde Lindholm en publikvänlig prispolitik. Under hans tid kunde publiken avnjuta världsstjärnor som Maurice Chevalier och Marlene Dietrich för 1 krona och 25 öre. Han efterträddes som Lisebergsdirektör den 1 juli 1942 av Einar Ekström, som tidigare arbetade inom försäkringsbranschen.

Lindholm var initiativtagare till revyteatern Veckans Revy, som låg på Lisebergs område, samt folkparken Krokängsparken i EriksbergHisingen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter tre år i folkskola och tjänst som vallpojke 1887–1889 blev Herman Lindholm möbelsnickarlärling i Malmö 1890–1895, möbelsnickargesäll i Stockholm 1895–1897, i Norrköping, Örebro, Karlstad, Uppsala, Umeå, Luleå och Malmberget 1897–1899 och i Göteborg 1899–1908. Han var ombudsman för träarbetarnas samorganisation i Göteborg 1900, ordförande i Göteborgs arbetarekommun 1901–1908, kamrer vid Göteborgs arbetareförening 1908–1950 samt verkställande direktör för Lisebergs AB 1931–1942.

Lindholm var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 30 november 1906 till 1926, varav som vice ordförande 10 april 1919 till 1923 och ordförande 1924–1926, av styrelsen för arbetsförmedlingen i Göteborg 1902–1903 och 1906–1907, av drätselkammarens andra avdelning 1915–1924, varav som ordförande 1919–1924, av styrelsen för Bostads AB Framtiden 1915–1935, varav som verkställande ledamot i styrelsen 1915–1935 och ordförande 1926–1935, av styrelsen för Bostads AB Nutiden 1917–1950, hela tiden som vice ordförande.

Han var ledamot av styrelsen för Göteborgs Frihamns AB 1920–1934, hela tiden som vice ordförande, av styrelsen för Slottsskogsvallen 1923–1925, av järnvägsrådet 1923–1925, av styrelsen för Göteborgs Restaurant AB 1923–1925, av styrelsen för AB Göteborgssystemet 1923–1929, av styrelsen för Göteborgs Flyghamns AB (senare Torslanda flygfält) 1923–1942, varav som ordförande 1929–1942, av styrelsen för Olof och Caroline Wijks stiftelse 1925–1945, varav som vice ordförande 1939–1945, av styrelsen för Lisebergs AB 1925–1943, varav som ordförande 1925–1930 och av byggnadsnämnden 1927–1934.

Lindholm var huvudman för Göteborgs Sparbank 1925–1938, revisor för AB Göteborgssystemet 1907–1909, för Drätselkammaren i Göteborg 1912–1913 och för AB Göteborgs Skeppsdockor 1915–1917. Han var ordförande i styrelsen för AB Folkets Hus från 1905, i styrelsen för Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905–1930, i AB Radiotjänsts Göteborgskommitté, i Aeroklubben, i Göteborgs Flygsällskap och i Ekedalens Bostadsförening samt vice ordförande i Byggnadsföreningen Haga och Byggnadsföreningen Redbergsgården.

Lindholm fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948, med följande motivering:

"Jag har svårt att tänka mig det nya århundradets Göteborg utan Herman Lindholm. Han marscherade i spetsen för de skaror, som i seklets morgonrodnad ryckte fram och anmälde sin avsikt att deltaga i samhällssarbetet. Om dessa medborgargrupper har kunnat tjäna vår stad, så beror detta i mycket hög grad på den klang Herman Lindholm gav den nya tidens melodi. Den nu verksamma generationen vill på detta sätt hylla Er, Herman Lindholm, som en god göteborgare, samtidigt som den visar sin erkänsla för en sällsynt rik medborgerlig gärning."[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Föräldrar var timmergesäll Jöns Håkansson Lindholm och Bengta Nilsdotter. Herman Lindholm gifte sig den 30 maj 1902 i Göteborg med Emilia Josefina Gustafsson (1879–1966), dotter till Carl Fredrik Gustafsson och Albertina Josefina Jonsson.

Herman Lindholms gravvård återfinns på Örgryte gamla kyrkogård.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] N Herman Lindholm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 10595, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]