Herr Broučeks utflykter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Herr Broučeks utflykter (tjeckiska: Výlety páně Broučkovy) är en opera i två delar av Leoš Janáček med libretto av Viktor Dyk och František Sarafínský Procházka efter Svatopluk Čech.

Janáček till vänster, år 1917

Historia[redigera | redigera wikitext]

Janáček läste Čechs roman när den publicerades 1888 och kontaktade författaren angående idén om att omarbeta texten till ett operalibretto men Čech var inte intresserad. Janáček fick vänta tills efter Čechs död 1908 innan han kunde försäkra sig om rättigheterna till texten från Čechs anhöriga. Janáčeks ursprungliga plan var att göra en helaftonsopera enbart på episoden om månresan. Samtidigt framkom det att en annan tjeckisk tonsättare, Karel Moor, också höll på med att komponera en opera på samma text och att han hade fått rättigheterna från Čechs bror. Janáček skrev till Moor och sa att han redan hade hunnit skriva klart första akten (vilket inte var sant) i syfte att detta skulle avskräcka Moor från att fortsätta med sin opera. Snart visade det sig att Moor inte alls hade lov att tonsätta texten men det hindrade honom inte från att komponera klart sin version, som mer var en operett än en opera, och som fick premiär 1910 men som aldrig blev någon succé.

Janáček fortsatte arbetet på sin opera och anlitade först Karel Mašek som librettist men redan efter några månader avbröts samarbetet på grund av deras olika uppfattningar om operans tema. 1913 lade Janáček arbetet med operan åt sidan i två år. Efter att hans opera Jenůfa hade satts upp på Nationalteatern i Prag 1915, fick han ökat självförtroende och satte återigen igång med arbetet. Mellan oktober 1915 och oktober 1916 frågade han inte mindre än fyra författare om hjälp att revidera texten. Sammanlagt skulle det bli inte mindre än nio olika författare som bidrog till librettot under åren 1908-17 (och sju för dess andra del). Den slutliga och viktigaste redigeringen av operan gjordes av Viktor Dyk. I mars 1917, och efter att ha slitit med operan under flera år, beslutade sig Janáček för att komponera ytterligare en del byggd på en annan av Čechs romaner om Broučeks äventyr, i vilket denne färdas tillbaka i tiden till 1400-talet. Janáček slog ihop historierna till två delar och komponerade operan under sju månader 1917, sporrad av krigets utsikter för en bättre framtid i en självständig stat i det som blev Tjeckoslovakien. Han tillägnade operan landets första preisdent: "Till Tjeckoslavakiens befriare, dr T.G. Masaryk". Operan uruppfördes 23 april 1920 i Prag.

Om operan[redigera | redigera wikitext]

Under många år var operan kritiserad, delvis för librettots ovanliga karaktär och att en del ansåg att tonsättaren hade gjort ett olyckligt val, delvis för att operan varken fullföljde Jenůfas folkliga stil eller innehade den fulländade stilen i Janačeks sista fyra operor.

Småborgaren Brouček var en förelöpare till Jaroslav Hašeks figur Švejk. Han gjorde Čech till sin tids populäraste tjeckiske författare. Janaček försåg avsiktligt operans satiriska Brouček med osympatiska drag:

Det finns lika många Broučeks bland vårt folk, som det finns Oblomovs hos det ryska folket. Jag skulle vilja att en sådan människa fyllde oss med sådan motvilja att vi så fort tillfälle gavs skulle vilja döda honom, strypa honom - men framförallt inom oss själva så att vi kan återuppstå i den andliga renheten hos vårt folks martyrer.

På samma gång är operan fylld av nationell stolthet över landets storhet som nation vilket tydligt märks i 1400-talsdelen.

Personer[redigera | redigera wikitext]

I Prag (1888) På månen I Prag (1420) Stämma
Matěj Brouček, husägare i Prag Matěj Brouček Matěj Brouček Tenor
Mazal, målare Blankytný, chefskonstruktör Petřík, Kunkas fästman Tenor
Sakristán, sakristan Lunobor Teynkyrkans klockare Basbaryton
Málinka, hans dotter Etherea, mångudinna Kunka Sopran
Würfl, värdshuset Vikárkas värd ordförande Čaroskvoucí Koska, rådsherre bas
Číšníček, servitör Zázračné dítě, utbildningsminister Student Sopran
Fanny Novak, Broučeks hushållerska Näringsministern Františka, värdinna Alt
Skladatel, tonsättare Harfoboj Miroslav Tenor
Básník, poet Oblačný Vacek Bradatý Baryton

Handling[redigera | redigera wikitext]

Del 1[redigera | redigera wikitext]

Akt I

Utanför värdshuset Vikárka. Brouček är stamgäst på värdshuset, där han regelbundet träffar S:t Veit-katedralens sakristan. Málinka, sakristanens dottet, får ofta hämta sin far. Även den unge teknikerns Mazal, som uppvaktar Málinka, besöker krogen. Brouček dricker ibland för mycket. Sedan slumrar han in och har märkvärdiga drömmar. I sin första dröm hamnar Brouček på månen, där han möter personer ut sitt vardagsliv som måninvånare. De första han möter är poeten Blankytný (Mazal) och dennes trolovade Etherea (Málinka), som dock genast blir förälskad i Brouček. Ethereas far, Lunobor (sakristanen) och Blankytný blir djupt förskräckta när hon ger sig av tillsammans med Brouček på en pegas.

Akt II

I månrepublikens huvudstad. Gästen från den främmande världen förs till Konsternas tempel. Under en mottagning till hans ära får han veta att månens invånare är ett konstnärligt folk, som varken äter eller dricker utan bara lever av nektar och endast ägnar sig åt de sköna konsterna. Brouček tycker alltsammans är förskräckligt och skyndar därifrån. Brouček vaknar ur sin dröm. De sista gästerna har lämnat krogen och även Málinka går hem tillsammans med Mazal. Brouček drömmer vidare.

Del 2[redigera | redigera wikitext]

Akt III

Gamla torget i Prag år 1420. Brouček har hamnat i sin egen stad mitt under husitkrigen. Folket förbereder sig på husitkrigets avgörande slag. Han möter rådsherren Koska (Würfl), som till en början tror att han är kejsar Sigismunds spion på grund av hans konstiga sätt att tala. Brouček utger sig för att vara fransman och räddas till sist av Teynkyrkans klockare (sakristanen).

Akt IV

Klockarens hem. Klockaren har bjudit hem Brouček och presenterar honom för sin dotter Kunka (Málinka) och hennes brudgum Petřík (Mazal). Brouček hamnar i en politisk diskussion med dem. Slutligen gömmer han sig fegt medan de andra drar ut i strid. Brouček försöker gömma sig, men blir igenkänd av de hemvändande krigarna. Han beskylls för förtal och för att ha spridit irrläror. Endast Kunka försöker försvara honom. Detta försämrar hans läge, eftersom han nu även blir anklagad för osedlighet. Han döms till att placeras i en tunna för att sedan brännas på bål. När Brouček vaknar är hans läge riktigt kritiskt. Han har hamnat i en tunna. Würfl hör hans jämmerskri och befriar honom. Brouček konstaterar lättad att han har kommit tillbaka till sin egen tid, och börjar genast skrodera.

Källor[redigera | redigera wikitext]