Hg och Hg2

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hg och Hg2
07230028 Hg 785.jpg
FordonstypEllok
Tillverkningsår1947–1951
Byggt antal65 st
TillverkareSverige ASEA och Motala Verkstad
AxelföljdBo'Bo'
Drivhjulsdiameter1 100 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
DrivmedelElektricitet
Transmissionkardan
Effekt1 300 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Startdragkraft157 kN
Tjänstevikt63,6-64,8 ton
OperatörerSverige SJ, TGOJ, BJ, SDJ

Hg och Hg2 var två mycket närstående ellokstyper hos SJ (och för Hg även TGOJ) som användes till lätt passagerar- och godstrafik samt växling[1].

Behov av lätta ellok[redigera | redigera wikitext]

I samband med att SJ på 1930-talet började elektrifiera även mindre linjer som inte kunde ta de tunga elloken av D-typ behövde man ett lättare alternativ. De första lättare elloken med mittplacerad enkelhytt var Ha, Hb, Hc och Hd. De hade likartat utseende som Hg och Hg2, men var svagare, lättare och för Ha och Hb även något kortare. De olika modellerna var successiva förbättringar, och Hg (samt Hg2, som egentligen var ombyggda Hg) var slutresultatet i den följden.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Loket hade ett mycket karakteristiskt utseende med en mittplacerad enkelhytt och svagt sluttande motorpaneler framför och bakom denna. Strömavtagaren var placerad på det i sidled lätt välvda hyttaket. Som alla lok och vagnar från den här tiden var SJ-versionerna målade i rödbrunt. [2] TGOJ-loken hade dock det vanliga TGOJ-utförandet vid den här tiden: Ljusare brunorange med vita linjer i front och akter, samt en ensam vit linje längs sidan av hytten[1].

Multipelkörning[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet kom den slutgiltiga modellen Hg2, som egentligen bara var Hg-lok som hade byggts om så de kunde användas för multipelkörning. På så sätt kunde Hg2-loken användas även för att dra tunga godståg.[1]

Sista åren[redigera | redigera wikitext]

Hg och Hg2 användes fram till 1992 hos SJ, 1993 hos TGOJ. Flera lok finns bevarade som museilok.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Lokguide Ha/Hb/Hc/Hd/Hg”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/lokguide/h. Läst 5 juni 2010. 
  2. ^ Diehl, Ulf; Nilsson, Lennart (1976). Svenska lok och motorvagnar 1976-01-01. Stockholm: Svenska Järnvägsklubben. sid. 50-53. ISBN 91-85098-18-3