Hilda Hongell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilda Hongell
Personfakta
Nationalitet Finsk
Född 16 januari 1867
Födelseplats Mariehamn
Död 10 juni 1952 (85 år)
Dödsplats Helsingfors
Alma mater Helsingfors industriskola
Arbeten
Villa du Nord I Mariehamn från 1897. Ritningen till byggnaden var ett samarbete mellan Hilda Hongell och hennes make Sanfrid.

Hilda Hongell, född Sjöblom 16 januari 1867 i Mariehamn, död 10 juni 1952 i Helsingfors, var år 1891 den första kvinnan i Skandinavien som tog examen som byggmästare. Hon ritade ett hundratal kända byggnader i sin hemstad Mariehamn, framför allt under 1890-talet då staden lanserades som badort. De mest kända bevarade byggnaderna ligger längs Södragatan i Mariehamn.

Hildas föräldrar Johan och Anna Sjöblom hörde till de första familjer som flyttat till staden efter att den grundats 1861. Fadern var lotsålderman, aktiv inom det lokala beslutsfattandet och ritade även byggnadsritningar för beställare i Mariehamn. Hilda inledde sin skolgång i Mariehamns folkskola år 1874, samma år som den öppnats. Efteråt läste hon in folkskolans högre kurser privat. Som 18-åring anställdes hon som lärarinna i folkskolan och hon arbetade även som organist i församlingen.

Under uppväxten involverades hon i faderns arbete med byggnadsritningar och i tonåren tog hon över mer och mer ansvar för ritandet. Trots det var det fadern som signerade ritningarna. När fadern dog 1888 fortsatte Hilda ta emot beställningar på egen hand. Hennes första signerade ritning är daterad 1889.[1] Hösten 1891 antogs hon till Helsingfors industriskola som extraelev. Året därpå ändrades hennes status till ordinarie och tack vare detta kunde hon bli den första kvinna som kunde utexamineras från byggmästarlinjen.

Under 1890-talet rådde en stor byggnadsaktivitet i Mariehamn. Eftersom en badinrättning öppnats i staden gjordes stora satsningar på att anpassa omgivningarna till turisternas förväntningar. På så vis hoppades man få bukt med den sviktande ekonomin. Hongell hade kunskapen att kombinera lokalbefolkningens syn på boende med turisternas förväntningar på arkitekturstilar och bekvämlighet.[2]

Efter industriskolan fortsatte hon att studera, dels vid Konstflitföreningens ritskola, dels vid Centralskolan för konstflit. Däremellan vikarierade hon som bildkonstlärare i Mariehamns realskola. År 1896 fick hon anställning som ritare vid Elia Heikel och Selim A Lindqvists arkitektbyrå i Helsingfors. Här arbetade hon med att renrita byråns projekt, samtidigt fortsatte hon ta emot beställningar från kunder i Mariehamn.

Under tiden i industriskolan träffade hon sin blivande make, Sanfrid Hongell. Paret gifte sig 1897 efter att han fått tjänst som stadsbyggmästare i Helsingfors. I början av äktenskapet hade paret en gemensam firma, S & H Hongell, i vilken de arbetade tillsammans. Den enda kända bevarade ritningen med firmans signatur är ett badhus vid Ursins klippa i Helsingfors.[3]

Parets första barn föddes 1898, trots det fortsatte Hongell rita för beställare i Mariehamn i samma takt som tidigare. Efter att andra barnet fötts 1900 började antalet ritningar avta. Under 1900-talets första decennium ritade hon endast ett tiotal ritningar till Mariehamn, den sista kända inom det stadsplanerade området är daterad 1912. Paret Hongell fick sammanlagt sex barn, av vilka sonen Göran Hongell är mest känd genom sin karriär som formgivare.[2]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

De tidiga ritningar Hongell utförde präglas av en ålderdomlig byggnadsstil i vilken hon utgick från äldre lokala förlagor. Byggnaderna var ofta små trähus i en våning med enkel fasaddekor. I samband med att badinrättningen öppnades 1889 började hon ta in ornament och enklare tekniska lösningar ur badhusets arkitektur. Balkonger, verandor och panel indelad i stående, liggande, stående fält blev typiska kännetecken för byggnaderna från den här tiden.

Efter att hon inlett studierna i industriskolan i Helsingfors utvecklades både hennes stil och tekniska utförande snabbt. Byggnaderna försågs med fasader i den för finländska städer typiska trä-nyrenässansen, utsmyckade med tydligt indelad panelning, T-formade fönster och antikiserade fönsteromfattningar. Själva ritningarna visar också hennes ökade tekniska kunskaper, genom större tydlighet i utförandet, säkrare användning av skala och korrekta konstruktionsritningar.

I mitten av 1890-talet anpassas hennes stil ytterligare till turisternas önskemål och utvecklas till en utpräglad villastil i vilken nyrenässans och Schweizerstil blandas med snickarglädje. Byggnaderna gavs oregelbunden planlösning och försågs med rikt utsirade balkonger och verandor. I panelens utförande och i ornamentiken finns stora dekorativa variationer. Under 1900-talets första decennium förenklade Hongell utförandet i ritningarna och lade inte lika stor vikt vid detaljer. Byggnaderna utfördes fortsättningsvis i den karakteristiska villastil hon tidigare arbetat i, men den sista byggnadsritningen från 1912 visar en bostad med typisk jugend-karaktär.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ritningsarkiv för ritningar mellan 1861 och 1940, Mariehamns stads arkiv
  2. ^ [a b] Åkerfelt, Mia (2011). För fremlingarnes trefnad. Byggmästaren Hilda Hongell och iscensättningen av badorten Mariehamn på 1890-talet. Åbo. ISBN 978-952-12-2649-6 
  3. ^ Ritningen finns bevarad vid Helsingfors stadsarkiv, byggnadskontorets arkiv: byggnadsritningar:simhus

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Mariehamnsmuseet http://www.mariehamn.ax/kultur-bibliotek/kultur/museer/modellstaden/