Hilda Nilsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilda Nilsson
Hilda Nilsson (1).jpg
Personlig information
Född 1876
Skåne, Sverige
Död 1917
Landskrona citadell, Landskrona, Sverige
Dödsorsak Självmord
Åtal Änglamakeri
Dom Dödsstraff
Straff Dödsstraff omvandlat till livstids fängelse

Hilda Nilsson, född 24 maj 1876, död 10 augusti 1917[1], från Helsingborg var känd som "änglamakerskan på Bruksgatan" och dömdes år 1917 för att mördat åtta barn. Rättegången som inleddes den 2 juni 1917, med uppehåll för sinnesundersökning, slutade den 14 juni 1917 med att hon dömdes till döden. Hon förekom dock ytterligare rättsliga processer genom att ta livet av sig då hon befann sig i rättsligt förvar på Landskrona citadell genom att hänga sig med en snara av en linneduk fastbunden vid cellfönstret. Hilda Nilsson betraktas som Sveriges värsta kvinnliga seriemördare.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Hilda Nilsson bodde i Helsingborg. Hon och hennes man hade stora skulder, och behövde ett sätt att kunna betala dessa, som vid tiden ofta drevs in på laglöst sätt. Nilsson började då mot betalning att ta emot spädbarn från mödrar som fött barnet utom äktenskapet. Den lilla summa som erhölls var dock långt ifrån tillräcklig för att vårda ett barn, och Hilda Nilsson började då en verksamhet där hon erhöll barnen för att sedan ta deras liv kort efter betalning. Detta var möjligt då myndigheterna sällan eller aldrig kände till barnets existens och då mödrarna ofta inte ville träffa sina bortlämnade barn.

Morden[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt på vilket hon tog livet av sina fosterbarn var att lägga dem i en badbalja för att sedan lägga tunga objekt ovanpå barnet, bland annat en tvättbräda och en kolhink. Hon lämnade sedan rummet för att återvända ett par timmar senare och då finna barnet dött. Hilda Nilsson brände sedan barnets kropp. Vid de tillfällen då hon inte hade tid att bränna kroppen grävde hon istället ner den.

Nilsson lyckades genomföra ett stort antal övertaganden utan att bli påkommen som änglamakerska, ett inte helt okänt sätt för fattiga kvinnor att få pengar. Det som skilde Nilsson från de flesta andra änglamakerskor var att hon valde att aktivt ta livet av sina fosterbarn, medan de flesta andra enbart lät barnen leva i misär och svält, varigenom de på så vis dog. Detta sätt gjorde att många mödrar tvekade att lämna bort sina barn till dessa miserabla förhållanden och änglamakerskorna avslöjades relativt fort. Men då Nilsson hade ett fint och rent hem utan andra barn, trodde många att deras barn skulle få en god uppväxt hos Nilsson, varigenom hennes verksamhet kunde fortgå.

Upptäckt och rättsprocess[redigera | redigera wikitext]

Nilssons verksamhet avslöjades när Blenda Henricsson, en mor som trots skammen av att ha fött ett oäkta barn, ville ha kontakt med sitt bortlämnade barn. När hon inte fick det av "Anna Nilsson", ett namn Hilda Nilsson använde sig av när hon hade fått kontakt med Blenda Henricsson, började Hilda Nilssons tid i frihet att gå mot sitt slut. Henricsson bad polisen undersöka saken och snart rullades historien om änglamakerskan upp.

Nilsson dömdes till döden. Innan straffet verkställdes tog hon sitt eget liv genom hängning. Samma dag hade dock domstolen i enlighet med ny praxis valt att omvandla dödsstraffet till livstid i fångenskap, något som Nilsson vid tagandet av sitt liv ej var medveten om. Hon var den sista dödsdömda svensk som inte benådades.[3]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013, CD-ROM
  2. ^ http://www.svtplay.se/glomda-brott
  3. ^ Charlotta Dahlgren (15 mars 2008). ”Hon mördade fosterbarnen i tvättstugan”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/wendela/article2029514.ab. Läst 23 juni 2009. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]