Bergsporrhöna

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hildebrandts frankolin)
Bergsporrhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePternistis
ArtBergsporrhöna
P. hildebrandti
Vetenskapligt namn
§ Pternistis hildebrandti
AuktorCabanis, 1878
Utbredning
Synonymer
  • Francolinus hildebrandti
  • Hildebrandts frankolin
  • Hildebrandtfrankolin

Bergsporrhöna[2] (Pternistis hildebrandti) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Bergsporrhönan är en medelstor sporrhöna med stora skillnader i dräkter mellan könen. Hanen har brun rygg och är undertill tydligt tecknad i svart och vitt. Honan är mindre och mer enfärgad, med roströd undersida. Lätet består av en snabb serie grova toner.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer från Kenya till Tanzania, sydöstra Demokratiska republiken Kongo, nordöstra Zambia och södra Malawi.[4] Den behandlas antingen som monotypisk[4] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Pternistis hildebrandti altumi – Kenya, norra och västra Tanzania, sydöstra Demokratiska republiken Kongo och nordöstra Zambia
  • Pternistis hildebrandti johnstoni – sydöstra Tanzania, norra Moçambique och Malawi

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[6][7][8][9][10] Även de svenska trivialnamnen på arterna i släktet har justerats från tidigare frankoliner till sporrhöns (från engelskans spurfowl) för att bättre återspegla släktskapet.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bergsporrhönan hittas i olika miljöer som gräsmarker, savann, bergshedar och skogsbryn.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är uppkallad efter Johannes Hildebrandt, en tysk upptäcktsresande som samlade in de första exemplaren.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Pternistis hildebrandti Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  6. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  7. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  8. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  9. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  10. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]