Hillevi Engström
| Hillevi Engström | |
 Hillevi Engström 2011.
| |
| Tid i befattningen 17 september 2013–3 oktober 2014 | |
| Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
|---|---|
| Företrädare | Gunilla Carlsson |
| Efterträdare | Isabella Lövin |
| Tid i befattningen 5 oktober 2010–17 september 2013 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
| Företrädare | Tobias Billström |
| Efterträdare | Elisabeth Svantesson |
| Mandatperiod 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2015[1] | |
| Valkrets | Stockholms län[2] |
| Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[3]
ordinarie ledamot
ordförande i arbetsmarknadsutskottet (2008–2010) ledamot i arbetsmarknadsutskottet (2008) ledamot i EU-nämnden (2006–2008) ledamot i Europarådets svenska delegation (2014–2015) ledamot i justitieutskottet (2006–2008) ledamot i krigsdelegationen (2008–2010) ledamot i riksdagsstyrelsen (2006–2008) ledamot i utrikesutskottet (2014–2015) ersättare i riksdagsstyrelsen (2008–2010) suppleant i EU-nämnden suppleant i justitieutskottet suppleant i konstitutionsutskottet suppleant i lagutskottet suppleant i sammansatta justitie- och socialutskottet deputerad i sammansatta justitie- och socialutskottet suppleant i utrikesnämnden | |
| Ordförande i | |
| arbetsmarknadsutskottet (2008–2010)[3] | |
| Född | Hillevi Maria Pettersson 15 april 1963 Sollentuna församling, Stockholms län |
| Politiskt parti | Moderaterna |
| Yrke | kriminalinspektör[3] |
Hillevi Maria Engström, född Pettersson 15 april 1963 i Sollentuna,[4] är förbundsdirektör på Södertörns brandförsvarsförbund och en svensk före detta politiker (moderat). Hon var statsråd i regeringen Reinfeldt (arbetsmarknadsminister 2010–2013 och biståndsminister 2013–2014).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hillevi Engström föddes i Sollentuna som dotter till speciallärare Georg (1930–2013) revisor/egna företagaren Barbro (född Olsson) f. 1934 Pettersson. Hon växte upp tillsammans med systern Karin Hübinette och två bröder. Modern var vid sidan om tjänsten som egenföretagare också kommunalpolitiker för Moderaterna.[5] År 1983 avlade Engström polisexamen vid Polishögskolan i Ulriksdal och arbetade därefter som polis och senare kriminalinspektör tills hon 1996 blev ombudsman vid Polisförbundet som första kvinna på den posten. År 1998 började hon engagera sig i kommunalpolitiken för Moderaterna i Sollentunas kommunfullmäktige.[6] Hon har även varit ordförande i Sollentunahem. Under åren har hon också studerat juridik, arbetsmarknadskunskap och pedagogik vid universiteten i Stockholm och Örebro.
Engström var ordinarie riksdagsledamot 2002–2015, invald i Stockholms läns valkrets.[2][3] Hon var ordförande i arbetsmarknadsutskottet 2008–2010 och var ledamot i justitieutskottet 2006–2008 och i EU-nämnden 2006–2008. Engström utsågs till Moderaternas jämställdhetspolitiska talesperson i januari 2010. I augusti 2010 blev hon även utsedd till Moderaternas talesperson i arbetsmarknadspolitiska frågor och den 5 oktober samma år utsågs hon till regeringens nya arbetsmarknadsminister. I sitt politiska arbete har Engström varit engagerad i frågor som rör trygghet och kvinnors situation. Hon har även varit ansvarig för att formulera Moderaternas nya jämställdhetspolitik.
Den 17 september 2013 utsågs hon till biståndsminister.[7]
I januari 2015 avgick Engström som riksdagsledamot och ersattes i riksdagen av Erik Ottoson. Hon tillträdde i mars 2015 som kommundirektör i Upplands Väsby kommun.[8] Under en kort period 2016 var hon regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, innan hon återgick till posten som kommundirektör i Upplands Väsby.[9] Engström anställdes 2019 som förbundsdirektör för Södertörns brandförsvarsförbund.[10] Hon är ledamot i styrelsen för AB Samhall, Tredje AP-fonden och Brandskyddsföreningen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Erik Ottoson utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 20 januari 2015 sedan Engström avsagt sig sitt uppdrag. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll 2014/15:46 (§ 2) och 2014/15:48 (§ 2).
- ^ [a b] Engström var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2) respektive 2014/15:1 (§ 2).
- ^ [a b c d] ”Hillevi Engström (M)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Hillevi-Engstrom_8533330b-1c0e-4b46-b094-e529be436fbf/. Läst 15 februari 2022.
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Engström, Hillevi Maria
- ^ Irene Stenström (18 oktober 2010). ”Ny som lantis och minister”. Jusektidningen. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2016. http://archive.is/2016.10.15-074642/http://www.tidningenkarriar.se/Arkivet/2010/8/Nybliven-lantis-och-minister/. Läst 15 juli 2011.
- ^ CV - Hillevi Engström Regeringskansliet
PDF
- ^ ”Elisabeth Svantesson utsedd till arbetsmarknadsminister och Hillevi Engström utsedd till biståndsminister”. Regeringskansliet. 17 september 2013. Arkiverad från originalet den 17 september 2013. https://archive.is/20130917144216/http://www.regeringen.se/sb/d/17774/a/224095.
- ^ Upplands Väsby kommun (15 december 2014). ”Hillevi Engström blir ny kommundirektör i Upplands Väsby kommun”. Pressmeddelande. Läst 21 januari 2015.
- ^ Efterträdde Sahlin – slutar bara fyra månader senare Svenska Dagbladet 22 september 2016.
- ^ ”Förra moderatministern tar över i Södertörns brandförsvar”. Mitt i Stockholm. 4 juli 2019. Arkiverad från originalet den 5 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190705140414/https://mitti.se/nyheter/moderatministern-sodertorns-brandforsvar/.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hillevi Engström.- Hillevi Engström på Sveriges riksdags webbplats
- Nationella samordnarens officiell webbplats
| Företrädare: Catharina Elmsäter-Svärd |
Arbetsmarknadsutskottets ordförande 2008–2010 |
Efterträdare: Tomas Tobé |
| Företrädare: Tobias Billström |
Sveriges arbetsmarknadsminister 2010–2013 |
Efterträdare: Elisabeth Svantesson |
| Företrädare: Gunilla Carlsson |
Sveriges biståndsminister 2013–2014 |
Efterträdare: Isabella Lövin |
| Företrädare: Mona Sahlin |
Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism 2016 |
Efterträdare: Anna Carlstedt |
|