Hilmer Borgeling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilmer Borgeling
Hilmer Borgeling i Charme 1931.jpg
Hilmer Borgeling (1903-69) på ett foto i damtidningen Charme 1931.
Födelsenamn John Hilmer Borgeling
Född 23 oktober 1903
Död 21 februari 1969 (65 år)
Bakgrund Sverige Stockholm
Genre Schlager
Instrument Sång
Skivutgåva av melodin För hennes skull (ur filmen med samma namn) med Hilmer Borgeling ackompanjerad av Paul Godwins orkester, 1930.

John Hilmer Borgeling, född 23 oktober 1903 i Stockholm, död 21 februari 1969 i Stockholm, var en svensk sångare och en av Sveriges allra mest produktiva artister på grammofonskiva. Han skrev också sånger.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Borgeling sjöng som tonåring i operakören men skulle senare huvudsakligen inrikta sig på populärmusik. Han medverkade under 1920-talet i ett par av Ernst Rolfs revyer, och fick i bland rycka in och sjunga Rolfs egna nummer när revyerna gick ut på landsortsturné utan huvudpersonen själv. Rolf förmedlade också ett kontrakt för Borgeling och dennes hustru, dansösen Signe Malmberg, om att uppträda på Chat Noir i Oslo 1927. Det norska gästspelet blev framgångsrikt och varade ett helt år. Borgeling uppträdde även i de svenska folkparkerna.

Borgeling medverkade som ende (eller i vart fall ende namngivne) vokalist vid Svenska musikerförbundets "Jätte-Jazz-Konsert" i Stockholms konserthus den 7 mars 1930, där han sjöng Helge Lindbergs komposition Fusyjama till ackompanjemang av en sammanslagen version av några av Stockholms främsta jazz- och dansorkestrar.

När den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, spelades in 1929 var det Borgeling som fick dubba Håkan Westergren i filmens ledmotiv.

Framför allt var Borgeling dock en oerhört produktiv och framgångsrik skivartist. Uppgifterna om hur många skivinspelningar han gjorde mellan åren 1925 och 1949 spänner mellan 700 och 1000, och torde under alla omständigheter endast slås av Sven-Olof Sandberg. Hans troligen största försäljningsframgång var När rosorna slå ut från 1930 som skall ha sålts i 80.000 exemplar.

Borgelings skivkarriär kan indelas i ett antal perioder efter de olika skivbolag han arbetade för. Sina allra första inspelningar 1925 tycks han ha gjort för Ekophon. Därefter spelade han in för tyska Vox till och med 1928, för Orchestrola 1928-1929 (samt därvid också för av Orchestrola producerade Tal och ton) och för Polyphon/Polydor 1930-1933. Från 1934 var Borgeling sedan i åtta år knuten till det ledande svenska bolaget Sonora där han gjorde cirka 150 inspelningar. Från senare åren av hans karriär märks också inspelningar för bland annat Scala och Musica.

Borgelings tidiga inspelningar gjordes (som många andra schlagerskivor för svensk marknad vid denna tid) i stor utsträckning i Tyskland, ofta med ackompanjemang av Paul Godwins orkester. På hans svenska Polyphon-inspelningar samarbetade han ofta med den ovannämnde orkesterledaren och kompositören Helge Lindberg.

När Borgeling sjöng in seriösare musik (som till exempel andliga sånger) använde han sig stundtals av pseudonymen konsertsångare John Hilmer. Han står även som medkompositör till några av de sånger han spelat in, bland annat Hur står det till med kärleken? (1938) och Den gamla lyktan (1949).

Efter avslutad sångarkarriär ägnade Borgeling sig åt affärsverksamhet. Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[1]

Någon samlad återutgivning av Borgelings skivproduktion finns i dagsläget inte, men han medverkar på ett flertal spår i den första volymen av CD-projektet Svensk jazzhistoria. Många av hans ursprungliga 78-varvare är också lätta att finna på loppmarknader och liknande.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1929 Medverkande Stockholm–Motala, revy
Karl-Ewert, Svasse Bergqvist och Kar de Mumma
Folkteatern[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Succès 'Stockholm–Motala'”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-31/145/12. Läst 2 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]