Hinke Bergegren

Från Wikipedia
Hinke Bergegren
Hinke Bergegren 1891.
Hinke Bergegren 1891.
Född22 april 1861
Stockholm
Död10 maj 1936 (75 år)
Stockholm
YrkeJournalist
NationalitetSvensk
Språksvenska

Henrik Bernhard Bergegren (allmänt kallad Hinke), född 22 april 1861 på Kungsholmen, Stockholm, död 10 maj 1936 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, var en svensk socialistisk och anarkistisk skribent, redaktör och agitator.

Biografi

Hinke Bergegren som talare 1908.

Bergegren var son till bokhandlaren Evald Teodor Bergegren och Karolina Hillberg. Han arbetade som journalist och redaktör och anställdes 1890 av Hjalmar Branting som redaktionssekreterare på Social-Demokraten[1]. Året därpå startade han tidskriften Under röd flagg som propagerade för anarko-syndikalistiska idéer i den ideologiska strid som då utkämpades inom socialdemokratin.[2] Tidskriften utkom bara med nio nummer. Därefter flyttade Bergegren till Norrköping och övertog redaktörskapet för Proletären, men redan i januari 1892 sade han emellertid upp sig där och tillbringade de påföljande åtta åren utomlands.[3] Under åren 1904–1916 var han redaktör för ungsocialisternas tidskrift Brand.

Häktningen av Hinke Bergegren 1910 (Överståthållarämbetet)

Bergegren tillhörde den falang inom den tidiga socialdemokratin som radikaliserades och kom att anamma en anarkistisk/frihetlig socialistisk ståndpunkt och liksom många andra revolutionära uteslöts han ur partiet 1908 efter långvariga strider med Hjalmar Branting. Många ungsocialister följde dock Hinke Bergegren och hans anhängare kallades ibland ”unghinkar”. För eftervärlden är han kanske mest känd som föregångare i sexualreformsrörelsen och sitt stora arbete för rätten att sprida information om preventivmedel. 1910 genomfördes kampanjen Kärlek utan barn i vilken han myntade uttrycket ”Det är bättre med kärlek utan barn än barn utan kärlek”. För spridandet av information om preventivmedel blev han dömd till ett kortare fängelsestraff. Den lag mot agitation för preventivmedel som antogs 1910 kom att kallas Lex Hinke efter Bergegren.

År 1921 bröt han med det allt mer anarkosyndikalistiska Ungsocialisterna för att gå med i det som blev Sveriges Kommunistiska Parti och vid 1929 års partisplittring följde han majoriteten till det som blev Socialistiska partiet, i opposition mot Moskvas linje. Där stannade han till sin död. Ett känt framträdande som representant för SP gjorde han vid begravningen efter Ådalskotten 1931.

Bergegren var sedan 1886 gift med Anna Kajsa Gustafsson (1857–1934). Äktenskapet var barnlöst. Bergegren är begravd på Norra begravningsplatsen. [4]

I filmen Kådisbellan från 1993 porträtteras Bergegren av Reine Brynolfsson.

Bibliografi

Skönlitteratur

  • Strejkledaren : roman från arbetarrörelsens tidigare år. Stockholm: Holmström. 1907. Libris 1611677 
  • Sedlighetskråkor : lustspel i fyra akter. Stockholm: Ungsocialistiska partiet. 1909. Libris 2555779 
  • Rusets fånge. Stockholm: Ungsoc. partiet. 1911. Libris 11201048 
  • Röda jungfrun : skådespel i fyra akter. Stockholm: Holmström. 1912. Libris 1631302 
  • Bältespännare : äktenskapshistorier. Stockholm: Ungsoc. partiets förl. 1913. Libris 1631295 
  • En stad i eld och blod : berättelser från Paris' belägring och kommunen. Stockholm: Ungsoc. partiet. 1914. Libris 1631297 
  • Kains barn : roman. Stockholm: Holmström. 1916. Libris 1649426 
  • En misskänd oskuld : humoresk. Stockholm: Ungsoc. partiets förl. 1913. Libris 1631296 
  • Prästen och djävulen ; Det blir en gång  : två enaktare. Stockholm: Brand. 1919. Libris 1649427 
  • Rösta med de moderat-liberala : lustspel i 3 akter. Stockholm: Holmström. 1920. Libris 1649428 

Varia

Översättningar

  • Karl Marx: Det sosialdemokratiska partiprogrammet (Bergegren, 1891)
  • Paul Fischer: Marx' värdeteori och den borgerliga nationalekonomien (1903)
  • Pierre Ramus: För hem och härd: skådespel (Ungsocialistiska partiets förlag, 1917)
  • Ernst Gutfreund: Arbetarledare: social tidsbild i fyra akter (Syndikalistens förlag, 1918)
  • Martin Andersen Nexø: Ditte människobarn (Ditte menneskebarn) (Framtiden, 1924-1925)

Utgivning

Under röd flagg. Omslag 1891

Se även

Referenser

  1. ^ *Linderborg, Åsa (2001). Socialdemokraterna skriver historia : historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Atlas akademi, 99-3423719-9. Stockholm: Atlas. sid. 533. Libris 8382391. ISBN 91-89044-78-9 
  2. ^ Edlund, Jenny, Hinke Bergegren och Under röd flagg
  3. ^ Uhlén, Axel (1978). Arbetardiktningens pionjärperiod 1885-1909 ([Ny utg.] /med efterord av Lars Furuland). Stockholm: Ordfront. sid. 53-57. Libris 8373780. ISBN 91-7324-069-9 
  4. ^ Hitta graven

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hinke_Bergegren&oldid=42227212”