Hjärt-lungräddning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”HLR” leder hit. För GSM-databasen, se Home Location Register.
HLR utförd under träning på en docka.

Hjärt- och lungräddning (HLR) är en akut första hjälpen-behandling som ges omgående till en person som är medvetslös och inte andas eller uppvisar gravt avvikande andningsmönster, exempelvis agonal andning. Den drabbade bedöms då ha ett hjärtstillestånd eller, då personen fortfarande har puls; andningsstillestånd. Svenska rådet för hjärt-lungräddnings nya riktlinjer från 2011 säger att kontrollen av puls är borta och att man bara kontrollerar andningen. Anledningen är att tidsåtgången för pulskontroll påverkar tiden tills hjärtkompressionerna startas. Tid är en absolut nyckelfaktor för överlevnad vid hjärtstopp. Varje minut som går utan start av HLR minskar chansen till överlevnad med 10 %. Risken att skada en drabbad person som enbart har andningsstopp med hjärt-lungräddning är väldigt liten i förhållande till riskerna med att vänta med start av kompressioner om den drabbade har ett hjärtstopp.

Behandlingen utförs genom växelvis 30 kompressioner av personens bröstkorg (hjärtkompressioner) och 2 inblåsningar i personens mun eller näsa, den så kallade mun mot mun-metoden. Bröstkorgen ska tryckas ner 5–6 cm (något mindre om det gäller ett barn) varje gång med en hastighet av ca 2 kompressioner per sekund. Avbrott i kompressionerna görs endast för inblåsningar. Behandlingen fortsätter oavbrutet tills ambulanspersonal tar över behandlingen – även om personen inte uppvisar synliga tecken på andning eller puls.

Riktlinjerna för hur HLR bör genomföras sätts av ERC[ifrågasatt uppgift] som i Sverige representeras av Svenska rådet för hjärt-lungräddning, som har en avvikande uppfattning av ERC:s riktlinjer och anser att man vid andningsstillestånd, då personen har puls, endast bör genomföra inblåsningar (10 inblåsningar/min). Detta gäller dock endast sjukvårdspersonal, för allmänheten gäller samma riktlinjer som ERC och Svenska Röda korset förespråkar. Nya svenska riktlinjer publicerades i oktober 2011.

HLR återställer sällan hjärtats slag, men rätt utförd kan den köpa tid och skydda hjärna och hjärta från syrebrist. Den kan också ge defibrilleringsbara rytmer i hjärtat, vilka inte alltid är närvarande initialt. Defibrillering innebär att en elektrisk stöt skickas genom hjärtat, för att låta det återta normal rytm på egen hand. HLR kombinerat med en hjärtstartare inom 3 minuter ökar överlevnadschanserna med upp till 75 %.

Den vanligaste behandlingsbara anledningen till hjärtstillestånd utanför sjukhus är hjärtinfarkt, som kan medföra en oregelbunden hjärtrytm med förlorad pumpförmåga. HLR kan användas för hjärt- eller andningsstillestånd på grund av drunkning, överdos och förgiftning av droger, och alla andra tillstånd med liknande symtom. Vid drunkningstillbud finns specialanpassade HLR-direktiv, men saknar man utbildning i detta går vanliga HLR-regler bra att tillämpa. Det är viktigt att i väntan på ambulans (IVA), om så behövs ge HLR för att öka den skadades chanser att överleva.

Personer som överlever HLR riskerar att drabbas av krossade revben (inte livshotande; det går att avhjälpa), punkterad lunga (det är värre) och även hjärnskador (kan vara oreparerbart). Dessa risker får dock inte hindra HLR.

Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar att privatpersoner går en kurs i HLR varje år.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]