Hjalmar Söderberg

Från Wikipedia
Version från den 16 januari 2018 kl. 00.09 av JohanahoJ (Diskussion | Bidrag) (Lintfelsfix)
Hjalmar Söderberg
Hjalmar Söderberg, tidigt 1900-tal.
Hjalmar Söderberg, tidigt 1900-tal.
PseudonymTuppy
Född2 juli 1869
Stockholm, Sverige
Död14 oktober 1941 (72 år)
Köpenhamn, Danmark
YrkeFörfattare, journalist, skribent
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1888–1941
GenrerRomaner, noveller, dramatik, kritik m.m.
DebutverkFörvillelser (1895)
Noterbara verkHistorietter (1898)
Martin Bircks ungdom (1901)
Doktor Glas (1905)
Gertrud (1906)
Hjärtats oro (1909)
Den allvarsamma leken (1912)
Ödestimmen (1922)
PriserDe Nios stora pris 1934
Gustaf Fröding-stipendiet 1941
Make/makaMärta Abenius (1899–1917)
Emilie Voss (1917–1941)
BarnDora Söderberg
Tom Söderberg
Mikael Söderberg
Betty Søderberg
Webbplatshttp://www.soderbergsallskapet.se/
Sida på WikisourceFörfattare:Hjalmar Söderberg
En besökare vid Thielska Galleriet ser upp till Hjalmar Söderberg. Olja på duk (114 x 69 cm) från 1916 av Gerda Wallander.

Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare, skribent och översättare. Hans författarskap räknas som ett av de mer betydelsefulla i Sverige under 1900-talet. Det var omdebatterat under hans livstid, men har senare fått ett större erkännande från såväl läsare som litteraturvetare.

Söderbergs biograf Bure Holmbäck har sammanfattat hans författarskap på följande sätt: "Att Hjalmar Söderberg fortfarande engagerar så många läsare - och vinner nya också utanför Sverige - måste i hög grad bero på vad han uttrycker med sitt språk: Tankar och erfarenheter, värderingar och insikter, känslor och stämningar."[1] Holmbäck fortsätter: "Hans stilkonst präglas inte bara av kvickhet, eftertanke och intellektuell skärpa utan också av fin känsla för stämningar, i andra sammanhang av en träffsäker polemik och elegant ironi, av allvar och humor och alltid av hans omutliga ärlighet."[2]

Söderberg skrev dikter, noveller, kåserier, litteratur- och teaterrecensioner, romaner och dramatik, men också kritiska kommentarer om samtiden och flera religionshistoriska arbeten. Han har också beskrivits som en lysande Stockholmsskildrare.[3]

Biografi

Uppväxt och studier

Födelseboken från Hedvig Eleonora församling med notering om Hjalmar Emil Fredrik Söderberg.

Hjalmar Söderberg föddes på Grev Turegatan 47 A[4] - nuvarande nummer 35[5] på Östermalm i Stockholm. På hans födelseadress med nuvarande gatunumrering Grev Turegatan 35 finns en plakett där det står: "I ett hus på denna tomt föddes författaren Hjalmar Söderberg den 2 juli 1869".

Han var son till Fredrik Söderberg (1833-1900), kamrer vid Kammarkollegiet, och Emilia (1836-92), född Brander; båda föräldrarna kom från Stockholm och hade gift sig 1865.[6] Han växte upp på Majorsgatan 10 och 12 tillsammans med systern Frida (1866-1926; dog ogift[7]).Hjalmar Söderberg växte upp i ett välordnat ämbetsmannahem på Ladugårdslandet - som senare bytte namn till Östermalm. Vid läroverket Norra Latin fanns skolkamraterna Bo Bergman och Carl G. Laurin, vilka båda blev hans vänner för livet. Där fanns även den litterära föreningen "Concordia". En annan oas återfanns på Stockholms läsesalong med dess böcker. Någon större håg till akademiska studier hade Söderberg däremot inte. Efter studentexamen följde studier vid Uppsala universitet, dock inte med något särskilt lyckat resultat. Söderberg tillbringade endast några månader vid universitetet under höstterminen 1890.

Karriär som tjänsteman och journalist

Plakett vid entrén till Rådmansgatan 73. Här hade Söderberg sin "skrivarlya" på tredje våningen.

Efter att ha varit anställd vid Generaltullstyrelsen under flera år började Söderberg, att arbeta som journalist. Han sökte under hösten 1891 arbete i Kristianstad. Där efterträdde han kulturjournalisten Emil Kléen på Kristianstadsbladet[8] i december 1891. Här stannade han till i april 1892. Tjänstgöringen i Kristianstad förkortades på grund av att modern hastigt insjuknade och Söderberg återvände därför omgående till hemstaden.[9][10]

Åter i Stockholm och efter moderns bortgång började han skriva kritik som frilans i Dagens Nyheter och Ord & Bild. Från 1897 värvades han som fast medarbetande i kretsen kring Verner von Heidenstam, som hade övertagit Svenska Dagbladet. Där var Söderberg främst teaterkritiker och kåsör under åren fram till 1908.[11] När han debuterade som romanförfattare hade han redan gjort sig ett namn som journalist och skriftställare.

Familjebildning

Plakett i porten vid Observatoriegatan 6. Familjen Söderberg bodde i fastigheten 1901-1907. Här föddes sonen Mikael den 3 december 1903.

Hjalmar Söderberg var från den 18 januari 1899 till den 15 februari 1917[6] gift med Märta Abenius (1871–1932). Tillsammans hade de tre barn: Dora, född 1899 på Folkungagatan – utmärkt med plakett –, Tom, född 1900 på Styrmansgatan 51 – utmärkt med plakett – och Mikael (Michael), född 1903 på Observatoriegatan.

Under åren 1901–07 bodde familjen på Observatoriegatan 6. För att få arbetsro hyrde Söderberg en "skrivarlya" på Rådmansgatan 73 under åren 1905~08.[12] Hemmet och skrivarlyan låg på parallellgator med Kungstensgatan emellan. På sina två adresser, båda utmärkta med plaketter, skrev Söderberg noveller[8] till Främlingarna och här arbetade han med romanen Doktor Glas. Ett antal noveller i Det mörknar över vägen kom till här liksom pjäsen Gertrud.

Kris i äktenskapet – flytten till Köpenhamn

Efter 1906 bodde Söderberg till och från i Köpenhamn på olika adresser - även "Poste restante København".[13] I augusti 1907 var Söderberg i Skåne. Här träffade han danskan Emilie Voss (1876-1957) i Mölle. Tycke uppstod och tre år senare, den 6 november 1910, föddes deras dotter Betty i München, dit de hade åkt i hemlighet. I februari 1917 fick Söderberg ut skilsmässa från första hustrun Märta, bland annat efter det att äktenskapslagstiftningen ändrats i Sverige i november 1915.[14] Den 23 augusti 1917 gifte sig Hjalmar Söderberg och Emilie Voss i Rådhuset i Köpenhamn. Det dröjde dock till i januari 1919 innan det noterades i den svenska folkbokföringen, att Söderberg var "utflyttad från Sverige till utlandet, Danmark/Själland/Köpenhamn".

Frederiksberg och Köpenhamn

Øster Søgade 96 i Köpenhamn. I detta hus hade Hjalmar Söderberg sin sista bostad, februari-oktober 1941.

Hjalmar Söderberg var bosatt med sin danska familj från hösten 1917 på Gammel Kongevej [15] 141 i Köpenhamn och från april 1918 på Allégade [16] 15A i Frederiksberg. Här bodde de fram till våren 1931 då de flyttade till ett närbeläget och nybyggt bostadshus vid Glahns Allé 43. I december 1938 flyttade de vidare till Nørre Farimagsgade 1, med utsikt mot Ørstedsparken i Köpenhamn.

I februari 1941 flyttade de en sista gång, nu till Øster Søgade [17] 96 vid Østerport i Köpenhamn.[13] I våningen bredvid bodde redan dottern Betty (1910–93) med sin familj. Hon var då en uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup. Hjalmar Söderberg fick två danska barnbarn: Henrik Stangerup och Helle Stangerup, båda författare.

Hjalmar Söderberg avled den 14 oktober 1941 på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Han begravdes den 18 oktober och vilar i familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.[18] Söderberg dog under den nazityska ockupationen av Danmark där han hade levt under drygt trettio år med sin danska familj. Två av hans svenska barn - Dora och Tom - fick tillstånd av ockupationsmakten, att komma till hans sjukbädd på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Efter begravningen fick de genast fara tillbaka till Sverige. Kvar i Köpenhamn blev hans hustru Emilie och yngsta dotter Betty.

Söderbergs familj har vårdat sig om hans litterära kvarlåtenskap och valt att överlåta merparten av hans korrespondens och ett flertal originalmanuskript till Göteborgs universitetsbibliotek. Även vid Kungliga biblioteket finns flera originalmanus.

Obekräftade uppgifter om utomäktenskaplig dotter

Per Wästberg förmedlar i den fjärde delen av sina memoarer - ”Ute i livet” - som utkom i augusti 2012, en uppgift om att Hjalmar Söderberg skulle haft en utomäktenskaplig dotter Ninni född 1910. Detta är inte troligt, anser Kurt Mälarstedt, trots att Wästbergs källa är den nyligen avlidne toppdiplomaten Sverker Åström.[19] Efterlevande till flickan Ninni – som var gift Thofelt i sitt första äktenskap, Bjerke i sitt andra – bekräftar att hon på äldre dagar intensivt efterforskade sina biologiska föräldrar. Av någon anledning misstänkte hon, att Hjalmar Söderberg var hennes far. Hon fann emellertid inga bevis för att denna misstanke överensstämde med verkligheten. Flickan Ninni hette ursprungligen Carin Märtha Ingeborg Larsson och var född i Engelbrekts församling i Stockholm den 15 april 1910. Hon bör alltså ha kommit till någon gång under juli månad 1909. Vid denna tidpunkt, liksom för övrigt under hela året 1909, befann sig emellertid Hjalmar Söderberg i Köpenhamn. Där levde Söderberg i en av allt att döma lycklig relation med Emilie Voss, som han träffat i Mölle sommaren 1907. Under sommaren 1909 tog han in på Badehotellet i Dragör och var då ivrigt sysselsatt med, att skriva sin tankebok "Hjärtats oro".[19]

Filmatisering av Hjalmar Söderbergs liv

Hjalmar och Emilie Söderbergs grav i Köpenhamn.

Jag har valt mina ord och menat allvar med dem, är en film om Hjalmar Söderberg som sändes i TV2 - första gången i januari 1987. Den är gjord av Bure Holmbäck tillsammans med producenten Monica Simonsson. Eftersom en så stor del av Söderbergs liv och författarskap utspelades i Köpenhamn var det ofrånkomligt, att mycket filmades där. Det krävdes också omsorgsfulla förberedelser, bland annat genomgång av materialet i kommunarkivet i Dragör och att skaffa tillstånd för att filma i Vor Frues Kirke i Köpenhamn.[20]

Hjärtats oro är en TV-film av Marianne Söderberg och Magnus Engberg från år 2002, som berättar om Söderbergs liv, dikt och kärlek kring det förra sekelskiftet.[21]

  • Rollista: Henrik Been, Sanna Persson, Sofia Söderberg Eberhard, Victoria Söderberg och Fredrika Killander.
  • Speltid: 60 minuter

Författarskap: Skriftställaren Hjalmar Söderberg

Hjalmar Söderberg tecknade flera olika vinjetter. Denna från novellsamlingen "Främlingarna" (1903) med en slingrande orm och en oljelampa blev som ett personligt signum för honom.

"Hjalmar Söderbergs melankoli är av den art, att den förklarar och försvarar hans placering inte enbart som en 'nittiotalets realist' utan också som en av det nya århundradets portalfigur", skrev Erik Hjalmar Linder i "Ny illustrerad svensk litteraturhistoria" (1965).[22]

Göran Hägg skriver om Hjalmar Söderberg i sin Den svenska litteraturhistorien från 1999: "Ensam bland mer framstående sekelskiftesförfattare valde han att berätta om den samtida verkligheten. Därför är vår bild av sekelskiftets Sverige i hög grad hans."[23]

I Sverige har i första hand Bonniers gett ut Söderbergs skönlitterära böcker. Internationellt har spridningen av hans böcker fortsatt. De är för närvarande översatta till 28 språk. Från och med år 2012 är utgivningen av Hjalmar Söderbergs verk fri eftersom det har gått 70 år sedan hans död. Detta har resulterat i ett stort antal nyutgivningar både på svenska och i översättningar till bland annat kinesiska, tyska och interlingua.

Förvillelser

Hjalmar Söderberg debuterade med romanen Förvillelser, som utkom 1895. Boken väckte stor debatt, och ansågs omoralisk. Den gav Söderberg epitetet ”ungdomens förförare”. Den handlar om medicinstuderande Tomas Weber, som flyter omkring i tillvaron och gör en överklassflicka med barn samtidigt som han har ett förhållande med en flicka i en handskbutik.

Historietter

Historietter, som kom ut 1898, är Söderbergs mest lästa och omtyckta novellsamling. En essäbok kallad "Tankens konst" utkom 2011 om Söderbergs noveller. Den är skriven av Olle Thörnvall.[24] Förlaget "Under" har under 2012 givit ut Historietter, som nummer tre i en svit med svenska sekelskiftesklassiker. Tommy Olofsson har skrivit ett förord till denna utgåva. Förlaget Atlantis gav i maj 2013 ut en doktorsavhandling[25] med titeln "Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst"[26] av Miranda Landen, som disputerade den 11 maj 2013 vid Lunds universitet.[27] Söderberg är mest känd för sina romaner, men han skrev också ett stort antal noveller. Samtliga noveller i hans fem novellsamlingar tas upp i avhandlingen, från Historietter till Resan till Rom. Tolkningar av enskilda noveller, resonemang om vad en novellsamling är och om novellen som genre analyseras också. Avhandlingen belyser även hur det kunde gå till vid publiceringen i den tidens tidningar och tidskrifter, alltifrån Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till Ord och Bild, julkalendrar och olika skämttidningar.[28]

Martin Bircks ungdom

Utvecklingsromanen Martin Bircks ungdom, från år 1901, är delvis självbiografisk. Tommy Olofsson har i sin doktorsavhandling från 1981 analyserat de psykologiska aspekterna i romanen; "Frigörelse eller sammanbrott? Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin".[29] Nockeby och Brostugan på Kärsön inspirerade Söderberg till sommaravsnittet i romanen. Under sommaren 1888 hyrde för övrigt Söderbergs föräldrar övervåningen av Brostugan - utmärkt med en plakett.

Doktor Glas

Ungdomsfoto av Hjalmar Söderberg. Göteborgs universitetsbibliotek.

En höjdpunkt i författarskapet är dagboksromanen Doktor Glas[30] (1905), som beskriver hur titelpersonen dödar pastor Gregorius, som han finner vara en helt omoralisk person. Romanen belyser den eviga frågan om det är rätt att döda.[31] I en triptyk om iakttagelser och synpunkter på och angående doktor Glas har samtliga tre volymer kommit ut - "Viljans frihet och mordets frestelse" (2003)[32] och "Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd" (2010)[33] med Nils O. Sjöstrand som redaktör. I september 2012 kom den avslutande delen; "om iakttagelser och synpunkter på och angående doktor Glas" på Proprius förlag av Nils O. Sjöstrand. Den tredje delen bär titeln "Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas".[34]

Maria Wahlström disputerade i maj 2012 på avhandlingen ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen.[35] Hon kartlägger ett trettiotal romaner publicerade mellan 1825 och 2010. Diskussionen av dagboksromanens formspråk fördjupas framför allt i studiet av tre centrala verk: Fredrika Bremers En dagbok, Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Eyvind Johnsons Drömmar om rosor och eld.[36]

Anders Olsson har i en understreckare i Svenska Dagbladet den 10 augusti 2012 tagit upp ämnet "Galenskapen som kokar i hettan".[37] Sommarhettan i "Doktor Glas" har betydelse för händelseutvecklingen i dagboksromanen. Mordet äger rum den 22 augusti med "en lätt känning av höst i den glasklara luften". Den första anteckningen i dagboken sker den 12 juni: "Jag har aldrig sett en sådan sommar. Rötmånadshetta sedan mitten av maj. Hela dagen står ett tjockt töcken av damm alldeles stilla över gatorna och torgen". Värmens klimax mitt i högsommaren kommer som från en främmande kontinent i anteckningen från den 24 juli: "Afrikahettan har kommit igen. Hela eftermiddagen ligger det som en rök av guldstoft i tung vindstilla över staden, och först med skymningen kommer svalka och lindring".

Gertrud och Den allvarsamma leken

Kärlekshistorien med Maria von Platen[38] kom att sätta spår i skådespelet Gertrud och i romanen Den allvarsamma leken. I den senare historien berättas den olyckliga kärlekshistorien mellan Arvid Stjärnblom och Lydia Stille.[39] Hjalmar Söderberg förekommer själv i romanen under namnet Henrik Rissler. Sten Rein har i sin doktorsavhandling från 1962 utgått från skådespelet "Gertrud". Det är det verk som står närmast kärleksdramat i Hjalmar Söderbergs eget liv. Avhandlingen belyser bland annat verkligheten bakom händelserna i "Gertrud" och "Den allvarsamma leken".[40] Studier över erotiska och polemiska motiv i Söderbergs roman "Den allvarsamma leken" mot bakgrund av hans tidigare författarskap har Bure Holmbäck bedrivit i sin doktorsavhandling "Det lekfulla allvaret" från 1969.[41] Kurt Mälarstedt har i "Ett liv på egna villkor - om Maria von Platen" tecknat ett ömsint porträtt av den kvinna, som mest är känd som Söderbergs tillbakadragna älskarinna och litterära musa.[38][42]

Hjalmar Söderberg betraktade under denna tid gärna badande kvinnor på håll - med eller utan baddräkt. Om detta har Nina Björk den 10 juli 2012 skrivit en initierad artikel i Dagens Nyheter: "Underbara kvinnor i vatten";[43] "När Hjalmar Söderberg låter Lydia i romanen ”Den allvarsamma leken” bada är det inte bara en kropp i vatten vi ser. Det är en kvinnokropp sedd av en manlig blick – medan män bara kan gå och bada. I Hjalmar Söderbergs klassiska kärleksroman ”Den allvarsamma leken” från 1912 badar den kvinnliga huvudpersonen redan på första sidan. När kvinnan i denna roman badar sätter hon händerna bakom nacken och ser sin nakna kropp i sjön. Hennes far ser samma nakna kropp. Så även om kvinnan sägs vara skyddad från obehöriga blickar och även om hon sägs vara ensam är hon synnerligen sedd. Av sig själv, av en far och av oss läsare."

Söderbergsällskapets ordförande Nils O. Sjöstrand skrev i Dagens Nyheter den 17 juli 2012 i en kommentar: "Hjalmar Söderberg tittade gärna på badande flickor".[44] Efter en tid - den 2 augusti 2012 - kom ytterligare en kommentarer i Dagens Nyheter. Denna gång av Söderbergs biograf Bure Holmbäck med en artikel: "Fånge i sitt kön. Hjalmar Söderberg lekte med kvinnliga identiteter".[45]

Jahves eld, Jesus Barabbas och Den förvandlade Messias

Under sina senare år i Köpenhamn ägnade sig Söderberg allt mindre åt skönlitteratur. Istället bedrev han religionsforskning i verk som Jahves eld (1918), Jesus Barabbas (1928) och Den förvandlade Messias (1932).

Hjalmar Söderberg har även översatt bokverk från originalspråk till svenska av Anatole France, Peter Nansen, Heinrich Heine, J.P. Jacobsen, Paul Géraldy, Guy de Maupassant och Alfred de Musset. Björn Sundberg har i en Understreckare i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2010 visat hur Hjalmar Söderberg fann sin lätta stil i översättandet.[46]

I Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning var Söderberg medarbetare under tidsperioden 1925-40.[47] Han skrev liksom Torgny Segerstedt tidigt mycket kritiska artiklar om nazismen och dess makthavare. Dessutom skrev han bokrecensioner och även en språkvetenskaplig artikel med den korta och kärnfulla rubriken "Fan".[48]

Hjalmar Söderberg – en ständigt aktuell författare

2010

En staty till Hjalmar Söderbergs minne restes i Humlegården på Östermalm i Stockholm den 10 september. Statyn bekostades av Stockholms stad och Söderbergsällskapet. Sällskapet tog initiativet till en insamling för bekostande av en staty eftersom Söderbergsällskapet firade sitt 25-årsjubileum det året.[49]

2011–2012

"Moi" - självporträtt av Hjalmar Söderberg från 1890. Dottern Dora hade teckningen inramad i sin loge på Dramaten. Privat ägo.

Hjalmar Söderberg blev inte, trots att han var föreslagen, invald i Svenska akademien. Däremot lät akademien Bo Bergman skriva hans minnesteckning 1951.[50] Denna kom 2011 i en nyutgåva med ett förord av akademiledamoten Lotta Lotass.[51] År 2011 utkom även Olle Thörnvall med en essä om Hjalmar Söderbergs noveller kallad "Tankens konst".[52]

Under våren 2012 översattes Doktor Glas till kinesiska på förlaget Translation Publishing House i Shanghai. Översättningen är gjord av Ye Wang och försedd med ett förord av ledamoten i Svenska Akademien, professor Göran Malmqvist.

En nygjord översättning till interlingua av "Den allvarsamma leken" presenterades i augusti 2012 av översättarna Ingvar Stenström och Erik Enfors från Varberg.[53][54] I december 2012 utkom i Tallinn en översättning till estniska av Söderbergs Historietter under titeln "Lookesed". Översättningen är gjord av Arnold Ravel, Anu Saluäär och Friedebert Tuglas.

Våren 2012 kom Göran Lundstedt med sin bok Makten, kärleken och sanningen.[55] Förlaget Lind & Co utgav under året de tre första volymerna av Hjalmar Söderberg - samlade skrifter och under 2014 planeras ytterligare någon volym.

Under våren och hösten 2012 fortsatte Krister Henriksson att spela Allan Edwalls scenversion av "Doktor Glas" på Dramaten. Henriksson gjorde även föreställningen av "Doktor Glas" i London under våren 2013 med 32 föreställningar på Wyndham's Theatre i West End.[56] Föreställningen spelades på svenska med skärmar vid scenen som visade texten översatt till engelska.".[57] Den 20 september 2013 var det nypremiär av "Doktor Glas" på Stadsteaterns stora scen i Göteborg. Sammanlagt gavs 15 föreställningar.[58]

Johan Rabaeus fick utomordentligt goda recensioner[59] för sin tolkning av Gregorius i en enmansföreställning, som gått på Stockholms stadsteater under hösten 2011 och våren 2012.[60][61] I augusti 2012 gav teatern ytterligare sex föreställningar av Gregorius. Föreställningen har även getts vid ett gästspel på Göteborgs stadsteater.

Pernilla August meddelade i maj 2012 att hon och Lone Scherfig förbereder en ny filmversion av "Den allvarsamma leken" med inspelning under 2013 och med planerad premiär 2014. På produktionsbolaget B-Reel, som har gjort dokumentären om Olof Palme på vita duken, arbetar man även med "Gentlemen" av Klas Östergren.[62]

I maj 2012 disputerade Maria Wahlström på avhandlingen ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen.[35] Hon kartlade i avhandlingen ett trettiotal romaner, som var publicerade mellan 1825 och 2010. Dagboksromanens formspråk fördjupades framför allt i studiet av tre centrala verk: Fredrika Bremers "En dagbok", Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas" och Eyvind Johnsons "Drömmar om rosor och eld".[63]

Emilie och Hjalmar Söderberg på balkongen i Allégade 15A på Frederiksberg. Cirka 1929. Göteborgs universitetsbibliotek.

Den avslutande volymen i triptyken "Om iakttagelser och synpunkter på och angående doktor Glas" kom i september 2012 på Proprius förlag av Nils O. Sjöstrand. Denna tredje del bär titeln "Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas".

Den 22 december 2012 publicerade Svenska Dagbladet en artikel om de passande vintermotiven i "Doktor Glas" och "Den allvarsamma leken" signerad Clemens Poellinger med anledning av att det var 100 år sedan kärleksromanen gavs ut.[64]

2013

Våren 2013 utkom boken "’Unga flickor böra icke läsa den’ : Om Hjalmar Söderbergs debutbok Förvillelser och annat tidigare osagt om författaren och hans verk" av Björn Sahlin på Proprius förlag.[65] Boken handlar till stor del om denna roman och dess mottagande. Därutöver redogör författaren för hur Hjalmar Söderberg behandlats i läroböcker i litteraturhistoria under olika tidsepoker. Han ger också detaljerade översikter över såväl svenska upplagor och utgåvor av Söderbergs verk som översättningar av dem till en lång rad främmande språk.[66]

I maj 2013 gav förlaget Atlantis ut en doktorsavhandling[25] med titeln "Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst"[26] av Miranda Landen, som disputerade den 11 maj 2013 vid Lunds universitet.[27] Samtliga noveller i hans fem novellsamlingar tas upp i avhandlingen, från Historietter till Resan till Rom.

2014

Första världskrigets utbrott 1914 är utgångspunkt för Svenska Dagbladets kulturchef Daniel Sandström i en krönika den 16 februari 2014 i Svenska Dagbladet. Han skriver: "Den 10 februari 1914 avgår regeringen med liberalernas Karl Staaff efter att Gustaf V skapat en konstitutionell kris med sitt borggårdstal och dess oblyga synpunkter på försvarspolitiken. Hjalmar Söderberg, som till skillnad från vännen Heidenstam betraktade den konservativa nationalismen med sund skepsis, kommenterar läget i ett brev till kollegan Henning Berger: Här äro alla människor galna utom jag, och jag super ihjäl mig – arma fosterland."[67]

I sin krönika fortsätter Daniel Sandström: "Söderberg provocerades av sin ärkefiende Fredrik Böök, Svenska Dagbladets och landets ledande litteraturkritiker. I ett föredrag från oktober 1914 med den olycksbådande titeln ”Kriget och kulturen” hävdade Böök att kriget innebar ett välkommet slut för ”individualismen” och ”internationalismen”, vars främste svenska företrädare var just Söderberg, som indirekt anklagades för att sitta i ett elfenbenstorn: programmet om köttets lust och elitsjälens förnäma ensamhet kommer att i framtiden skörda fler axelryckningar och färre applåder. Bööks angrepp letar sig osökt in i våra dagar, eftersom det bygger på Söderbergs kanske mest bevingade ord: Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet. De står att finna i ”Gertrud”, pjäsen från 1906 som sätts upp på Dramaten med premiär på torsdag."[67]

I februari 2014 hade Dramaten premiär på kärleksdramat Gertrud, som hör till Hjalmar Söderbergs främsta verk. Pjäsen hade urpremiär på Dramatiska teatern i Stockholm den 13 februari 1907 där Gerda Lundequist spelade Gertrud. Samtidig uppfördes den på Folketeatret i Köpenhamn med Betty Nansen i huvudrollen. Den väckte starka reaktioner med sin normbrytande kvinnliga huvudroll.[68] Svenska Dagbladet skrev den 4 maj 2014: "Missa inte denna pärla av Hjalmar Söderberg. Regissören John Caird målar med höstfärger, liksom scenografen Jan Lundberg och kostymdesignern Ann-Margret Fyregård. Spelet är väloljad, artikulerad Dramatentradition av bästa sort. En fantastisk Anna Björk lyfter den med sin behärskning, sina små uttryck och stora emotioner under färden mot tragisk, social utstötning."[69] I anslutning till Dramatens uppsättning av "Gertrud" skrev Maria Schottenius den 3 mars en inkännande krönika i Dagens Nyheter — "Gertrud och hennes öde går igenom hundra år av kvinnofrigörelse".[70]

Soppteatern vid Stockholms stadsteater har under våren och ett par gånger under hösten 2014[71] gett "Den allvarsamma leken", som en miniopera.[72]

I september utkom Johan Cullberg och Björn Sahlin med boken "Märta och Hjalmar Söderberg - En äktenskapskatastrof". Författarna skriver om sin avsikt med boken: "Det skulle ha blivit en bok om Märta Söderberg, Hjalmar Söderbergs första hustru. Det är fortfarande främst en bok om Märta. Men deras levnadslopp - Hjalmars och Märtas - är så förbundna, att den enas inte kan berättas utan den andras. Så blev det en bok om Märta och Hjalmar Söderberg, om deras äktenskap och dess katastrofala följder." Boken är utgiven av bokförlaget Natur & Kultur och ingår i Söderbergsällskapets skriftserie.[73]

I Dagens Nyheter har Jesper Högström i november skrivit en artikel om "Lena och Hjalmar" - Lena Andersson och Hjalmar Söderberg.[74]

Bibliografi

Vinjetten, som är tecknad av Hjalmar Söderberg, med ett brinnande tempel pryder framsidan av Den allvarsamma leken.

Romaner

Novellsamlingar

Vinjett från 1907 till Hjalmar Söderbergs novellsamling "Det mörknar öfver vägen".
Vinjetten, som är tecknad av Hjalmar Söderberg, med "Arons stav" och "Mose tjurmask" pryder framsidan av Jahves eld.

Pjäser

Övrigt

Översättningar

  • Anatole France: Noveller i urval (Gernandt, 1897)
  • Anatole France: Den röda liljan (Le lys rouge) (Gernandt, 1902)
  • Anatole France: En komedianthistoria (Ljus, 1905)
  • Anatole France: Drottning Gåsfot (La rôtisserie de la reine Pédauque) (Ljus, 1906)
  • Heinrich Heine: Tyskland: en vintersaga (Deutschland: ein Wintermärchen) (Bonnier, 1919)
  • Paul Géraldy: Förspelet (Wahlström & Widstrand, 1924)
  • Guy de Maupassant: Huset Tellier (La maison Tellier) (Bonnier, 1927)
  • Alfred de Musset: Lek ej med kärleken!: komedi i tre akter (On ne badine pas avec l'amour) (radiobearbetning Hjalmar Gullberg, Radiotjänst, 1936)
  • Anatole France: Gyckelspel (Histoire comique) (tteraturfrämjandet, 1968)

Vinjetterna

Hjalmar Söderbergs har själv tecknat vinjetterna till förstaupplagorna av Främlingarna (1903), Doktor Glas (1905), Gertrud (1906), Det mörknar över vägen (1907), Den allvarsamma leken (1912) och Jahves eld (1918). Vinjetten till Förvillelser gjordes först till den 4:e upplagan (1913). Den provisoriska vinjetten till Doktor Glas finns på originalmanuskriptet i Göteborgs universitetsbibliotek.[75] Bokförlaget Wahlström & Widstrand fick sitt förlagsmärke - sin logotyp - av Söderberg i samband med att han försökte få förlaget att anta hans första roman Förvillelser. Förlaget köpte vinjetten, men refuserade boken.[76]

Samlade verk

Hjalmar Söderberg 49, år 1918. Året efter började Albert Bonniers förlag att ge ut "Samlade verk", som han själv redigerade. Foto: Göteborgs universitetsbibliotek.

Hjalmar Söderbergs samlade verk har getts ut vid fem tillfällen:.[77]

  • Den första utgåvan var "Skrifter" i tio band 1919-21. De redigerades och kommenterades av Hjalmar Söderberg själv.
  • Två år efter Söderbergs död gav Bonniers förlag ut "Samlade verk" i tio volymer. De var kommenterade och redigerade av sonen Tom och Herbert Friedländer.
  • I samband med 100-årsminnet av Hjalmar Söderbergs födelse gavs "Hjalmar Söderbergs skrifter" ut i två band på tunt papper och med Olle Holmberg som redaktör.
  • Åren 1977-78 kom en utgåva på Liber förlag med titeln "Skrifter" ut i nio band. De var redigerade av Hans Levander och med inledning av Per Wästberg.
  • Med start 2012 planerar förlaget Lind & Co, att ge ut "Hjalmar Söderberg - samlade skrifter" i 17 volymer. Utgivningstakten är beräknad till två-fyra volymer per år.

Redaktion för de samlade skrifternas två första volymer utgjordes av Bure Holmbäck och Björn Sahlin. De presenterar Söderbergs hela författarskap med noter och kommentarer, som fördjupar inblicken i hans värld och tidsperiod. Här finns allt med; romanerna, novellerna och dramatiken, så även dikter, kåserier, litteratur-, teater- och samhällskritik samt polemik, liksom religionsforskning och minnen. I januari 2012 gavs två band ut - Förvillelser[78] och "Den allvarsamma leken"[79] En tredje volym kom i september 2012. Det var Martin Bircks ungdom med kommentarer och noter av Bure Holmbäck.[2]

David Andersson har i en artikel i Axess nr 3-2012 kommenterat[80] den senaste utgivningen:

”
Lind & Co gör en utomordentlig kulturinsats genom sin utgivning av Söderbergs samlade verk. Det skall bli spännande att följa fortsättningen. Inte minst ser jag fram emot att ta del av de Söderbergtexter som tidigare inte har varit publicerade i bokform. Det gäller framför allt åtskilligt av hans litteratur- och teaterkritik, hans kåserier och debattinlägg.
 „

Dagens Nyheter har den 9 januari 2012 publicerat en artikel om utgivningen av Kurt Mälarstedt, "Motsatsernas sköna polemik".[81] I artikeln "En långvarig kärlekshistoria" från den 25 mars 2012 i Sydsvenskan har även Arvid Jurjaks refererat utgivningen av "Hjalmar Söderberg - samlade skrifter".[82]

Filmatisering av Hjalmar Söderbergs verk

Den allvarsamma leken

Doktor Glas

Gertrud

Pälsen

Novellen Pälsen har spelats in som kortfilm 1966 och 2008.[94]

  • I 1966 års filmatisering för TV-teatern hade Gunnar Björnstrand rollen som Richardt och Gunnar Sjöberg rollen som doktor Henck.[95] Denna "tragikomedi" spelades in efter ett manus, som Hjalmar Söderberg själv skrev 1911 på uppmaning av producenten och filmbolagsdirektören Charles Magnusson. Söderbergs manus refuserades, men trycktes 1911 i teatertidskriften Thalia. Den version som spelades in femtiofem år senare, utan repliker, är en pastisch på de filmer som gjordes omkring 1910, med pianoackompanjemang. Filmen följer Söderbergs manus, i vilket några detaljer ändrats från den ursprungliga historietten från 1898. Häradshövding Richardt har till exempel blivit fondmäklare i filmen och filmens slut är mer drastiskt än i historietten. Filmen har bara visats en gång på SvT, sent på kvällen Annandag Jul 1966, med en inledande kommentar av filmvetaren Bengt Idestam-Almquist - signaturen Robin Hood i Stockholms-Tidningen.
  • I 2008 års version är regin av Björne Larson och den har visats på SVT2 Sverige och vid festivalvisningar på Skandia, Grand 1 och Victoria 1.[96]

Brevväxling

  • Brevväxlingen mellan Hjalmar Söderberg och Georg Brandes finns utgiven i urval i Georg och Edvard Brandes: "Brevveksling med nordiske Forfattere og Videnskabsmœnd". 7. Kbhn 1942.
  • Laurin, Carl G och Söderberg, Hjalmar: "Vänner emellan" - En brevväxling i urval utgiven av Casimir Laurin och Tom Söderberg med kommentarer av Herbert Friedländer och Ernst C:son Bredberg. Stockholm 1948.
  • "Kära Hjalle, Kära Bo", Bo Bergmans och Hjalmar Söderbergs brevväxling (1891-1941),[97] med inledning och kommentarer av Per Wästberg. Stockholm 1969.[98]

Priser och utmärkelser

Romaner som direkt inspirerats av Söderbergs verk

  • För Lydia (1973) av Gun-Britt Sundström, som är en överföring av Den allvarsamma leken till modern tid och är skildrad ur Lydias perspektiv.
  • The Strange Case of Dr Simmonds & Dr Glas (2002) by Dannie Abse, inspired by the disturbing 1905 Swedish classic Doctor Glas.
  • Gregorius (2004) av Bengt Ohlsson, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur pastor Gregorius perspektiv.
  • Helgas offer (2007) av Bjarne Moelv, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur Helgas perspektiv.
  • Jag, Helga Gregorius (2008) av Birgitta Lindén, som låter Helga Gregorius själv komma till tals.
  • Mordets praktik (2009) av Kerstin Ekman, som utgår från Doktor Glas, och är en dialog mellan läkarna Revinge och Glas.

Sven Luttermans Söderberg-samling vid Kungliga biblioteket

Sven Lutterman (1915–90) var en bibliofil borgmästare i Norrköping som samlade Hjalmar Söderbergs samtliga tryckta verk, jämte excerpter, klipp och hade lagt upp ett omsorgsfullt kartotek. Detta kartotek har kopierats och bundits till en katalog omfattande två volymer. Samlingen överlämnades 1983 som gåva till Kungliga biblioteket.[99] Den 18 mars 2003 utökades samlingen då första delen av en samling tidningsurklipp överlämnades av Söderbergsällskapet på Bure Holmbäcks 80-årsdag. Klippsamlingen omfattar tiden från 1888 och fram till nutid och innehåller närmare 15 000 klipp. Första delen är sammanställd av Herbert Friedländer och den senare av Bure Holmbäck.

Minnesbilder av Hjalmar Söderberg

Svenska akademiens minnespenning

Frånsidan av Svenska akademiens minnespenning från 1950. Gravör Erik Lindberg.

Svenska akademien ägnade 1950 års minnespenning åt Hjalmar Söderberg.[100] Åtsidan visar hans bild med födelse- och dödsår. Porträttet modellerade gravören Erik Lindberg efter ett anonymt foto reproducerat i Idun 1917, som denne funnit i Kungliga bibliotekets samlingar. Här vann dock ett av gravörens andra förslag gehör, att till namnet kring åtsidans porträtt foga ett "holmiensis" för att markera Hjalmar Söderbergs stockholmsförankring.[101]

När gravören Erik Lindberg fick uppdraget, att utföra medaljen genom Svenska akademiens ständige sekreterare Anders Österling den 20 april 1950 meddelades "att frånsidan lämpligen kunde prydas med en Stockholms stadsbild för att på samma gång antyda hans roll som stockholmsskildrare". Bo Bergman, som var Söderbergs vän och biograf instämde i detta och tillade: "Skulle inte ett hörn av Kungsträdgården med Sankt Jacobs kyrka passa? Denna trakt förekommer ständigt i Söderbergs berättelser". Konstnärens förslag, att "författarens vapen" - en gåspenna - skulle pryda frånsidan av medaljen vann inte någon majoritet hos akademiledamöterna, som ovanligt nog röstade i denna fråga.

Frånsidan återger istället ett annat motiv från Kungsträdgården med Molins fontän flankerad med två pilar och erinrar om stockholmsskildraren Söderberg. Den bär följande inskrift: VERITATIS | AMORE | SUBTILITATE * SERMONIS | AEQUE * CONSPICUUS. Översatt: Sanningskärlek och språkligt mästerskap utmärkte honom i samma grad. Den återgivna minnespenningen är i silver, har en diameter om 45 millimeter och är slagen i 128 exemplar varav Kungliga Myntkabinettet har ett exemplar.

Vägar uppkallade efter Söderberg

Hjalmar Söderbergs logotyp för bokförlaget Wahlström & Widstrand.

I Stockholm fick 1950 en gata, som tidigare ingick i Drottningholmsvägen, ett nytt namn - Hjalmar Söderbergs Väg[102] - namngiven efter "en av de främsta skildrarna av sekelskiftets Stockholm". Den ingår i kategorin gator, som är uppkallade efter "berömda svenska författare".[103]

Sedan 1967 finns i villaområdet Slätten i Falkenberg en Hjalmar Söderbergs Väg.[104] Ett trettiotal gator i området har fått namn efter svenska författare.[105]

Hjalmar Söderbergs Väg[106] finns sedan 1971 i villaområdet Österäng i Kristianstad. Anledningen är att Söderberg var journalist på Nyaste Kristianstadsbladet från december 1891 till våren 1892.[107] Det kan synas vara ett ödets ironi att Fredrik Böök, som var en av Söderbergs mest ironiska och försåtliga kritiker, och som hatade honom på politiska och moraliska grunder[108], har fått ge namn åt en annan väg i området. Anledningen till detta är att Fredrik Böök var född i Kristianstad och bland annat skrev romanen "Storskolan", som tilldrar sig i staden.[107] Även Gustaf Hellström, som var en författare som konkurrerade med Hjalmar Söderberg om Maria von Platens gunst, har fått ge namn åt en gata i ett näraliggande kvarter i Kristianstad.[107]

Ett frimärke med Söderberg

På 100-årsdagen av Hjalmar Söderbergs födelse utgav Posten ett 45-öres frimärke med författaren tecknad av Martin Lamm och graverat av Arne Wallhorn. Utgivningsdag var den 13 oktober 1969.

Hjalmar Söderberg, åtsidan och frånsidan av medalj i serien "Stora Svenska Författare" utformad 1978 av Berndt Helleberg. Hjalmar Söderberg, åtsidan och frånsidan av medalj i serien "Stora Svenska Författare" utformad 1978 av Berndt Helleberg.
Hjalmar Söderberg, åtsidan och frånsidan av medalj i serien "Stora Svenska Författare" utformad 1978 av Berndt Helleberg.

Medalj utförd av Berndt Helleberg

Åren 1978–79 utfördes medaljer för 40 svenska författare. För uppgiften hade åtta skulptörer engagerats och de gjorde fem medaljer vardera av svenska författare från Heliga Birgitta till Gunnar Ekelöf. Berndt Helleberg fick göra Hjalmar Söderberg, Bo Bergman, Vilhelm Ekelund, Sigfrid Siwertz och Hjalmar Bergman. Medaljen av Hjalmar Söderberg är tillverkad av Sporrong, präglad i brons med en diameter om 40 millimeter och utförd i 1 000 exemplar.[109].[110]

En par litterära skyltar

"Doktor Glas" i Kungsträdgården - en litterär skylt, som funnits på platsen sedan 1992.

Det finns ett 70-tal litterära skyltar på olika platser i Stockholm.[111] En av de första finns sedan 1992 i Kungsträdgården i Stockholm vid Café Söderberg. Den har ett citat ur Hjalmar Söderbergs "Doktor Glas":

"Klockan slog tre kvart på fem i Jacobs kyrka. Jag tog mekaniskt upp min klocka för att se efter om den gick rätt, min hand fumlade och darrade så att jag tappade klockan i marken och glaset gick sönder. Då jag böjde mig ner för att ta upp den, såg jag att det låg ett piller på marken..."[112]

Hjalmar Söderberg uppmärksammas sedan i mitten av december 2012 med en minnesskylt även i Kristianstad, där han var anställd vid tidningen Nyaste Kristianstadsbladet. Skylten i Kristianstad sitter på Regionmuseets fasad in mot gården vid Stora torg.[113] Texten på skylten har titeln ”En lång och smal rektangel” och är ett utdrag från kåseriet ”Vår stad”. Hjalmar Söderberg skrev det i Nyaste Kristianstadsbladet den 7 december 1891.

Söderbergsällskapet

Söderbergsällskapet bildades den 16 februari 1985 och konstituerades i augusti samma år. Initiativtagare var litteraturdocenten och författaren Bure Holmbäck, som sommaren 1984 arrangerade en mycket välbesökt utställning på Kungliga biblioteket om Hjalmar Söderberg. Därvid undersökte han också möjligheterna, att bilda ett litterärt sällskap med det uttalade syftet ”att främja intresset för Hjalmar Söderbergs författarskap, hans person, hans samtid och hans miljöer”. Nuvarande ordförande är professor emeritus Nils O. Sjöstrand, som 2000 efterträdde Bure Holmbäck.[114]

En rektangel i Kristianstad - plakett med information om tiden 1891-92 när Hjalmar Söderberg bodde i staden och arbetade vid Nyaste Kristianstadsbladet.

Minnesplaketter

Sedan 2007 har Söderbergsällskapet låtit sätta upp plaketter på hus med anknytning till Hjalmar Söderberg. Tre plaketter finns på Östermalm – den ena vid fastigheten på Grev Turegatan 35 där Söderberg föddes och den andra där familjen bodde på Styrmansgatan 51. Sonen Tom föddes på denna adress den 1 december 1900 i Hedvig Eleonora församling.[115] Den tredje plaketten på Östermalm finns på Tyskbagargatan 9 där familjen Söderberg bodde från 1907.

I Vasastan finns också två plaketter, en på Observatoriegatan 6 där familjen var bosatt, och en annan på Rådmansgatan 73 där Söderberg hade en dubblett som "skrivarlya". Sonen Mikael föddes på Observatoriegatan 6 den 8 december 1903 i Adolf Fredriks församling.[116]

Hjalmar Söderberg bodde, som relativt nygift, ett år på Södermalm med adress Folkungagatan 95.[117] Dottern Dora föddes på denna adress den 10 november 1899 i Katarina församling[118] i Stockholm.

Även i Brostugan på Kärsön finns en plakett sedan i september 2013. Här hyrde Söderbergs föräldrar under en sommar övervåningen i huset. Brostugan med omgivningar och Nockeby inspirerade Hjalmar Söderberg till sommaravsnittet i romanen “Martin Bircks ungdom”.

Hjalmar Söderberg – som staty utanför Kungliga biblioteket

”Hjalmar Söderberg 1869-1941”, Författaren möter besökaren till Kungliga biblioteket i Humlegården. Staty av Peter Linde avtäckt den 11 september 2010.

Statyn[8] av Hjalmar Söderberg finns utanför entrén till Kungliga biblioteket i Humlegården. Den 11 september 2010 överlämnade Söderbergsällskapet bronsstatyn av Hjalmar Söderberg i naturlig storlek som en gåva till Stockholms stad. Staty och sockel är utförda av skulptören Peter Linde, som arbetade med uppdraget i närmare fem år. Gjutningen utfördes av Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Statyn står på en 600 kilo tung sockel av vätögranit. Kostnaden för staty och sockel uppgick till drygt 500 000 kronor.[119]

Konstnären har på ett kongenialt sätt fångat Söderberg i tidstypisk klädsel mitt i steget, med hatten lyft till hälsning mot besökaren till biblioteket, spatserkryckan med ägarens kännetecken i den ena handen och de röda handskarna i den andra - i likhet med en av Söderbergs romanfigurer.[120] Vem som skulle sköta om statyn, som står på statlig mark, löstes genom att Stockholms stad tog på sig ansvaret för detta.[121]

Söderberg i radio

Hjalmar Söderberg läser ur "En Stockholmskrönika från sekelskiftet" hos Radiotjänst den 28 augusti 1934. Foto i "Vecko-Journalen", 36/1934.

I mars 1936 berättade Hjalmar Söderberg i radio om sina minnen av Oscar Levertin. I ett brev den 25 februari till John Landquist kommenterade han uppdraget, som han kallade "ett litet radioprat". Det var inte första gången han framträdde i det nya mediet. Redan 1927 hade han läst "Den brinnande staden" och "Oskicket" och 1934 några avsnitt ur "En Stockholmskrönika från sekelskiftet". Vid det senare tillfället fick han möjlighet att sjunga, vilket drog uppmärksamhet till uppläsningen. När Söderberg framförde "Oskicket" 1927 lär han ha visslat - i det här fallet melodin till "Hennes namn och börd" ur "Kung för den dag".[122]

Söderbergsällskapet gav 2013 ut en CD-skiva kallad ”Hjalmar Söderberg i radio”. Den innehåller sex inspelningar med en speltid på nära 59 minuter. Två av dessa är uppläsningar på 11 minuter av Söderberg själv. Den ena när han läser - och sjunger ett sopranparti - ur ”En Stockholmskrönika från sekelskiftet”, inspelad 28 augusti 1934. Den andra är när han läser ett avsnitt ur ”Mina minnen av Oscar Levertin”, inspelad 15 mars 1936.

Övriga avsnitt är när Bo Bergman berättar om Hjalmar Söderbergs studentexamen från en inspelning den 25 april 1964 (4 minuter), Georg Funkquist läser novellen ”Kyrkoherdens kor” på en inspelning från den 14 september samma år (15 minuter), Anna Lindahl läser ur ”Martin Bircks ungdom” - inspelad den 12 juni 1950 (5 minuter) och Toivo Pawlo läser första avsnittet ur Förvillelser från "Radioföljetongen" den 2 oktober 1962 (23 minuter).

Skivan ligger i en kassett tillsammans med foldern ”Röster om Hjalles röst” av Claes Djurberg och Nils O. Sjöstrand. Tre karikatyrer av Hjalmar Söderberg utförda av Albert Engström illustrerar utgåvan.[123]

Slutord

David Andersson har i en artikel - "Tiden hann ifatt Söderberg" - sammanfattat en del av 1900-talets litteraturkritik av Söderbergs verk.[80]:

"Herbert Tingsten publicerade 1970 den fina tänkeboken När skymningen faller på, vars titel är ett Söderbergcitat." ... "Tingsten vände sig mot den vanliga, och lite nedlåtande, beskrivningen av Söderberg som en skeptiker och pekade istället på hans starka patos. Hans engagemang mot nazismen var större och djupare än de flesta andra svenska författares. Tingsten skrev detta mot bakgrund av den omfattande Söderberglitteratur som hade kommit under 60-talet." ... "Synen på diktaren har nyanserats genom att också [Bure] Holmbäck pekat på Söderbergs patos. En av hans böcker heter Hjalmar Söderberg och passionerna från 1991. Söderbergbilden har också breddats genom att flera forskare sedan 1980-talet publicerat olika specialstudier."

Björn Sundberg har i sin doktorsavhandling från 1981, Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro, bland annat tagit upp Söderbergs moraluppfattning och samhällsengagemang.[124] Söderbergs religionshistoriska intressen har granskats av Lars Ljungberg i Alltför mänskligt - om Hjalmar Söderbegs kristendomskritik[125] och av Sven Lagerstedt i doktorsavhandlingen Hjalmar Söderberg och religionen[126], båda från 1982.

Elena Balzamo har analyserat Söderbergs politiska författarskap i Den engagerade skeptikern - Hjalmar Söderberg och politiken från 2001.[127] Jesper Halls Hjalmar Söderberg och schackspelet (2011), [128] belyser Söderbergs passion för schack.[129]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers, 1988. s. 575.
  2. ^ [a b] Hjalmar Söderberg Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  3. ^ Söderbergsällskapet/Bure Holmbäck Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Mantalsuppgifter år 1870, Överståthållarämbetets arkiv, Stockholmskällan.
  5. ^ Jämför kartor, Stockholmskällan. Läst 2013-07-28.
  6. ^ [a b] Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997). Läst 2013-07-28.
  7. ^ ' Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  8. ^ [a b c] På vandring med Söderberg Recension av Hans Holmberg i Kristianstadsbladet den 22 december 2011 Läst 2013-07-28.
  9. ^ Lennart Hjelmstedt och Hans Holmberg: Hjalmar Söderberg i Kristianstad, Kristianstadsbladet (1988). s. 97, 101.
  10. ^ "I Söderbergs sällskap"', artikel av Sune Johannesson i Kristianstadsbladet den 9 maj 2014.
  11. ^ Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien, Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 373.
  12. ^ Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller, Ellerströms (2011), s. 95.
  13. ^ [a b] Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs universitetsbibliotek
  14. ^ Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof. Söderbergssällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 24. Natur & Kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 , s. 216.
  15. ^ Gammel Kongevej Läst 2013-07-28.
  16. ^ Allégade. Läst 2013-07-28.
  17. ^ Øster Søgade. Läst 2013-07-28.
  18. ^ Familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Observera i texten, att det är "Förvillelser", utgiven 1895 på Bonniers, som är Söderbergs debutroman. Läst 2013-07-28.
  19. ^ [a b] "Faderskap som fick förhinder", artikel av Kurt Mälarstedt publicerad i Dagens Nyheter den 17 juli 2012. Läst 2012-07-28.
  20. ^ Holmbäck, Bure: "Danska bilder", ingår i "På den andra sidan bron", Förlag Kolibri AB/Danskt-Svenskt Författarsällskap, 1999, s. 73.
  21. ^ Hjärtats oro (2002), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  22. ^ Linder, Erik Hjalmar: Ny illustrerad svensk litteraturhistoria - fem decennier av nittonhundratalet, Band I, Natur & Kultur, 1965, s. 51.
  23. ^ Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien (1999), s. 383, ISBN 91-46-17629-2.
  24. ^ Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller, Ellerströms (2011).
  25. ^ [a b] "Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst", Arkiverad 3 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. doktorsavhandling av Miranda Landen på förlaget Atlantis, maj 2013. Läst 2013-07-28.
  26. ^ [a b] Landen, Miranda: "Och nu börjar historien : Hjalmar Söderbergs novellkonst", Atlantis, 2013. Läst 2013-07-28.
  27. ^ [a b] Disputation den 11 maj 2013 vid Lunds universitet. Läst 2013-07-28.
  28. ^ "Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst". Doktorsavhandling vid Lunds universitet av Miranda Landen. Läst 2013-07-28.
  29. ^ Olofsson, Tommy: Frigörelse eller sammanbrott? Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin, Doktorsavhandling, Wahlström & Widstrand, 1981.
  30. ^ Söderbergs doktor segrade över psykiatrin, Understreckare av Tommy Olofsson i Svenska Dagbladet 2005-11-24 och uppdaterad 2007-10-12. Läst 2013-07-28.
  31. ^ Lundgren, Lars O.: Liv, jag förstår dig inte - Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Carlssons, 1987.
  32. ^ Sjöstrand, Nils, Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: "Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas." Proprius, 2003.
  33. ^ Sjöstrand, Nils (redaktör): "Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd." Proprius, 2010.
  34. ^ Sjöstrand, Nils: "Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas", Proprius, 2012.
  35. ^ [a b] Maria Wahlström disputerar fredagen den 25 maj 2012 på avhandlingen ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen. Läst 2013-07-28.
  36. ^ Wahlström, Maria: ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen, Doktorsavhandling, Stockholm 2012.
  37. ^ Galenskapen som kokar i sommarhettan, Understreckare av Anders Olsson i Svenska Dagbladet den 10 augusti 2012. Läst 2013-07-28.
  38. ^ [a b] Hjalmar Söderbergs motvilliga musa, Understreckare av Gun-Britt Sundström i Svenska Dagbladet 2006-03-08 och uppdaterad 2007-10-11. Läst 2013-07-28.
  39. ^ "En långvarig kärlekshistoria", artikel i Sydsvenska Dagbladet av Arvid Jurjaks den 25 mars 2012. Läst 2013-10-11.
  40. ^ Rein, Sten: Hjalmar Söderbergs Gertrud. Studier kring ett kärleksdrama. Doktorsavhandling. Bonniers 1962.
  41. ^ Holmbäck, Bure: Det lekfulla allvaret - en Hjalmar Söderbergstudie, Doktorsavhandling, Bonniers, 1969.
  42. ^ Mälarstedt, Kurt: Ett liv på egna villkor - om Maria von Platen. Wahlström & Widstrand, 2006.
  43. ^ Underbara kvinnor i vatten, artikel av Nina Björk publicerad i Dagens Nyheter den 10 juli 2012. Läst 2016-10-08.
  44. ^ "Hjalmar Söderberg tittade gärna på badande flickor", artikel av Nils O. Sjöstrand publicerad i Dagens Nyheter den 17 juli 2012. Läst 2013-07-28.
  45. ^ "Fånge i sitt kön. Hjalmar Söderberg lekte med kvinnliga identiteter", artikel av Bure Holmbäck publicerad i Dagens Nyheter den 2 augusti 2012. Läst 2013-07-28.
  46. ^ Söderberg fann sin lätta stil i översättandet, Understreckare av Björn Sundberg i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2010. Läst 2013-07-28.
  47. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers (1988) s. 536
  48. ^ Det ska fan forska i svordomar, Understreckare av Ulla Stroh-Wollin i Svenska Dagbladet den 25 juli 2006. Läst 2013-07-28.
  49. ^ Eva-Karin Gyllenberg (2010-09-10. Uppdaterad 2010-09-11). ”Hjalmar hemma i Humlegården”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/hjalmar-hemma-i-humlegarden/. Läst 25 januari 2015. 
  50. ^ "Livfull vänskrift fascinerar", artikel av Lars Lönnroth i Svenska Dagbladet den 2 oktober 2011. Läst 2013-07-28.
  51. ^ Förord från 2011 av Lotta Lotass till Bo Bergmans minnesteckning av Hjalmar Söderberg i nyutgåva 2011 av Svenska Akademiens Minnesteckningar från 1951. Läst 2013-07-28.
  52. ^ Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller, Ellerströms (2011)
  53. ^ Söderberg, Hjalmar: Le joco seriose, Societate Svedese pro Interlingua, 2012.
  54. ^ Göteborgs-Posten "Interlinguister på Tjörn", publicerat den 13 augusti 2012.
  55. ^ Lundstedt, Göran: Makten, kärleken och sanningen. H:ström Text & Kultur, 2012.
  56. ^ "Wallander's Krister Henriksson: 'I'd like to play King Lear'" av Laura Barnett i The Guardian den 7 april 2013. Läst 2013-07-28.
  57. ^ Göteborgs-Posten "Henriksson tar "Doktor Glas" till London", publicerat den 1 september 2012.
  58. ^ Nypremiär hösten 2013 av "Doktor Glas" på Stadsteatern i Göteborg. Notis i Göteborgs-Posten den 22 april 2013. Läst 2013-07-28.
  59. ^ "Margareta Sörenson ser Gregorius på Stockholms stadsteater." Recension av Margareta Sörenson i Expressen den 30 oktober 2011. Läst 2013-07-28
  60. ^ "Johan Rabeus trollbinder": Recension av Lars Ring i Svenska Dagbladet den 30 oktober 2011 (uppdaterad 2011-10-31). Läst 2013-07-28.
  61. ^ Gregorius på Stockholms stadsteater. "Det är en ny Johan Rabaeus vi får se i 'Gregorius'. Mer sökande och ömtålig än tidigare, skriver DN:s recensent." Recension av Ingegärd Waaranperä i Dagens Nyheter den 31 oktober 2011. Läst 2013-07-28.
  62. ^ "Huggsexa om svenska bästsäljare", artikel av Lena Jordebro publicerad i Dagens Nyheter den 28 september 2012. Läst 2013-07-28.
  63. ^ Wahlström, Maria: "Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen", Doktorsavhandling, Stockholm, 2012.
  64. ^ "Söderbergs vinterland", artikel av Clemens Poellinger i Svenska Dagbladet den 22 december 2012. Läst 2013-07-28.
  65. ^ LIBRIS: Unga flickor böra icke läsa den. Läst 2013-07-28.
  66. ^ Förord av Nils O. Sjöstrand till Björn Sahlins bok "Unga flickor böra icke läsa den".
  67. ^ [a b] "Kulturdebatten har aldrig varit någon tebjudning", krönika av kulturchefen Daniel Sandström i Svenska Dagbladet 16 februari 2014. Läst den 16 februari 2014.
  68. ^ "Gertrud", premiär på Dramaten 20 februari 2014. Läst den 16 februari 2014.
  69. ^ "Pärla i höstfärger", artikel av Lars Ring i Svenska Dagbladet den 4 maj 2014.
  70. ^ "Gertrud och hennes öde går igenom hundra år av kvinnofrigörelse", krönika i Dagens Nyheter 2014-03-03 av Maria Schottenius.
  71. ^ "Den allvarsamma leken - Med andra ord i toner"[död länk], Stockholms stadsteater, våren och hösten 2014
  72. ^ "Fin liten musikal om en allvarsam lek", recension av Bo Löfwendahl i Svenska Dagbladet den 29 april 2014.
  73. ^ Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof. Söderbergssällskapets skriftse, 1100-4304 ; 24. Natur & Kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 , Text på insidan av bokens främre pärm.
  74. ^ "Lena och Hjalmar går slilda vägar", artikel av Jesper Högström i Dagens Nyheter 2014-11-10.
  75. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers, 1988. s. 622.
  76. ^ Hägg, Göran: "Den svenska litteraturhistorien", Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 374.
  77. ^ "Motsatsernas sköna polemik", artikel av Kurt Mälarstedt, Dagens Nyheter 2012-01-07.
  78. ^ Förvillelser : berättelse / Hjalmar Söderberg ; redaktion: Bure Holmbäck & Björn Sahlin, Söderberg, Hjalmar, (Författare), Holmbäck, Bure, (Utgivare/red.), Sahlin, Björn, (Utgivare/red.), ISBN 978-91-85801-35-0, Stockholm : Lind & Co, 2012, Serie: Söderbergssällskapets skriftserie, [ISSN: 1100-4304 ;] Nr 23:2, Serie: Samlade skrifter / Hjalmar Söderberg ; Nr 2, Originalupplaga 1905.
  79. ^ Den allvarsamma leken / Hjalmar Söderberg ; redaktion: Bure Holmbäck & Björn Sahlin, Söderberg, Hjalmar, (Författare), Holmbäck, Bure, (Utgivare/red.), Sahlin, Björn, (Utgivare/red.), ISBN 978-91-85801-38-1, Stockholm : Lind & Co, 2012, Serie: Söderbergssällskapets skriftserie, [ISSN: 1100-4304 ;] Nr 23:10, Serie: Samlade skrifter / Hjalmar Söderberg ; Nr 10, Originalupplaga 1912.
  80. ^ [a b] David Andersson: "Tiden hann ifatt Söderberg", artikel i Axess nr 3-2012. s. 73.
  81. ^ "Motsatsernas sköna polemik", (Läst 2012-03-25).
  82. ^ "En långvarig kärlekshistoria", Arkiverad 29 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. artikel av Arvid Jurjaks i Sydsvenskan den 25 mars 2012. (Läst 2012-03-25)
  83. ^ Den allvarsamma leken (1945), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  84. ^ Den allvarsamma leken (1977), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  85. ^ "Den allvarsamma leken blir film", artikel av Nicholas Wennö i Dagens Nyheter 2012-05-18. Läst 2013-07-28.
  86. ^ Doktor Glas (1942), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  87. ^ Dr. Glas (1968), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  88. ^ "Gertrud" för TV-teatern i regi av Bengt Lagerkvist, 1963. Läst 2013-07-28.
  89. ^ Utgiven på DVD av "The Brittish Film Institute". Läst 2013-07-28.
  90. ^ Gertrud (1964), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  91. ^ Ett fiasko värt att njuta av, Understreckare av Jannike Åhlund i Svenska Dagbladet den 25 november 2008. Läst 2013-07-28.
  92. ^ Gertrud (1964), Carl Th. Dreyer-samlingen, Det Danske Filminstituts Bibliotek. Hämtad 28 oktober 2013.
  93. ^ Gertrud (1999), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  94. ^ Pälsen (2008), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  95. ^ ”Pälsen (TV 1966)”. Imdb.com. http://www.imdb.com/title/tt0060871/. Läst 20 januari 2011. 
  96. ^ ”Pälsen”. Stockholms filmfestival. http://www.stockholmfilmfestival.se/film/palsen. Läst 20 januari 2011. 
  97. ^ "Själens obotliga ensamhet" Arkiverad 4 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., artikel av Crister Enander i Helsingborgs Dagblad den 11 september 2011. Läst 2013-07-28.
  98. ^ Bibliografi Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  99. ^ Berman, Nils: En bibliofil borgmästare : Sven Luttemans Hjalmar Söderberg-samling. (Bokvännen 1962:1, s. 9-12) KB-nytt 1983:42, p. 2.
  100. ^ Svensén, Bo: Ärans och minnets valuta : Svenska akademiens minnespenningar 1786-2009, Serie: Svenska akademiens handlingar från år 1986, [ISSN: 0349-4543 ;] Nr 40, Svenska akademien : Norstedt [distributör], Stockholm 2010, ISBN 978-91-1-302977-1 (inb.), s. 330-31.
  101. ^ Ehrensvärd, Ulla: Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966. D. 2, Katalog över medaljer och mynt, index, Svenska numismatiska föreningen, Stockholm 1988, ISBN 91-85204-12-9, s. 237-38.
  102. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Stockholm. Läst 2013-07-28.
  103. ^ "Stockholms gatunamn - Innerstaden", Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström m.fl., Allmänna förlaget, Stockholm 1986, s. 69.
  104. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Falkenberg. Läst 2013-07-28.
  105. ^ Beslut våren 1967 i kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun. Falkenbergs Museum.
  106. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Kristianstad. Läst 2013-07-28.
  107. ^ [a b c] Beslut den 9 februari 1971 i kommunfullmäktige i Kristianstad kommun. Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad.
  108. ^ Hägg, Göran: "Den svenska litteraturhistorien", Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 380.
  109. ^ Sven Stolpe: 40 svenska författare, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1980. s. 130, 250.
  110. ^ Samlarforum: 1979:3.
  111. ^ Litterära skyltar Arkiverad 20 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. "Litterära skyltar", Kulturförvaltningen, Stockholms stad. Läst 2013-07-28.
  112. ^ Székely, Vera: Nya vägvisaren till Litterära skyltar i Stockholm, Stockholms kulturförvaltning, Stockholm 2001.
  113. ^ Vägvisare till Hjalmar Söderbergs skylt vid Regionmuseet i Kristianstad. Läst 2013-07-28.
  114. ^ "Sällskapet - Historik och verksamhet", Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  115. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Söderberg, Tom
  116. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  117. ^ Stockholms stadsarkiv Rotemansarkivet Personuppgifter, Inflyttningsuppgifter, Boendeuppgifter.
  118. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  119. ^ "Hjalmar hemma i Humlegården", artikel av Eva-Karin Gyllenberg i Dagens Nyheter den 10 september 2010 och uppdaterad dagen efter. Läst 2013-07-28.
  120. ^ Stan är full av skalder, artikel av Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet den 28 juli 2010. Läst 2013-07-28.
  121. ^ Dagens Nyheter, 2012-04-23, s. 9, "Statyernas Stockholm".
  122. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers, 1988, s. 560.
  123. ^ Aktuellt - Nytt om och av Hjalmar Söderberg, Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  124. ^ Sundberg, Björn: Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro Doktorsavhandling (Uppsala, 1981)
  125. ^ Ljungberg, Lars: Alltför mänskligt - om Hjalmar Söderbergs kristensdomskritik (Doxa, 1982)
  126. ^ Lagerstedt, Sven: Hjalmar Söderberg och religionen (Almqvist & Wiksell International, 1982)
  127. ^ Balzamo, Elena: Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken (Carlssons, 2001)
  128. ^ "Pjäser med given plats i skönlitteraturen", artikel i Svenska Dagbladet den 20 januari 2011 av Kristian Fredén. Läst 2013-07-28.
  129. ^ Hall, Jesper: Hjalmar Söderberg och schackspelet (Atlantis, 2010)

Webbkällor

Handskrifter

  • Hjalmar Söderbergs papper, Brev och kort, Handskriftsavdelningen, Göteborgs Universitetsbibliotek.
  • Hjalmar Söderbergs adresser enligt mantalslängder 1869-1915, Erland Ringborg, januari 2012.

Akademiska avhandlingar med anknytning till Söderbergs författarskap

Tommy Olofsson lade fram sin avhandling i Lund 1981 och är numera verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö.
  • Rein, Sten (1962). Hjalmar Söderbergs Gertrud: studier kring ett kärleksdrama. Stockholm: Bonnier. Libris 11894 
  • Greco, Giuseppe (1969) (på italienska). Hjalmar Söderberg. Roma. Libris 253183 
  • Holmbäck, Bure (1969). Det lekfulla allvaret: studier över erotiska och polemiska motiv i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken mot bakgrund av hans tidigare författarskap. Stockholm: Bonnier. Libris 11919 
  • Olofsson, Tommy (1981). Frigörelse eller sammanbrott?: Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7280620. ISBN 91-46-13950-8 
  • Sundberg, Björn (1981). Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro = Wahrheit, Mythen und das Spiel von Interessen : eine Studie über Hjalmar Söderberg, beginnend mit Hjärtats oro = [Truth, myths and the play of interests] : [a study of the work of Hjalmar Söderberg beginning with Hjärtats oro]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 15. Uppsala: Univ. Libris 7402311. ISBN 91-506-0291-8 
  • Lagerstedt, Sven (1982). Hjalmar Söderberg och religionen. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell international. Libris 7222770. ISBN 91-22-00564-1 
  • Ljungberg, Lars (1982). Alltför mänskligt: om Hjalmar Söderbergs kristendomskritik = [All too human] : [Hjalmar Söderberg's criticism of Christianity]. Livsåskådningsforskning, 99-0167110-8 ; 3. Lund: Doxa. Libris 7437134. ISBN 91-578-0140-1 
  • Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte: Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 3. Stockholm: Carlsson. Libris 7665759. ISBN 91-7798-149-9 
  • Ciaravolo, Massimo (1994). Den insiktsfulle läsaren: några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 8. Täby: Söderbergsällsk. Libris 1901328. ISBN 91-972342-0-6 
  • Wahlström, Maria (2012). Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen. Lund: Ellerström. Libris 12442531. ISBN 978-91-7247-288-4 
  • Landen, Miranda (2013). Och nu börjar historien: Hjalmar Söderbergs novellkonst. Stockholm: Atlantis. Libris 13589314. ISBN 978-91-7353-610-3 

Övriga tryckta källor

  • Andersson, David: "Tiden hann ifatt Söderberg", artikel i Axess nr 3-2012, s. 71-73.
  • Balzamo, Elena (2001). Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 114Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 12. Stockholm: Carlsson. Libris 8372241. ISBN 91-7203-416-5 
  • Bengtsson Gun R., Rifbjerg Klaus, Liljenberg Bengt, red (1999). På andra sidan bron: På den anden siden (av) bron : samtida dansk-svenska texter : en antologi. Malmö: Kolibri [i samarbete med] Danskt-svenskt författarsällsk. Libris 3015168. ISBN 91-85640-10-7 , Holmbäck, Bure: "Danska bilder", ingår i "På den andra sidan bron", s. 73.
  • Bergman, Bo (1951). Hjalmar Söderberg: minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 ; [7]. Stockholm: Norstedts. Libris 1228643 
  • Bergman, Bo: Hjalmar Söderberg - Minnesteckning (1951), Bokförlaget Atlantis, 2011 (Ny utgåva med förord av Lotta Lotass.).
  • Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof. Söderbergssällskapets skriftse. Natur & Kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 
  • Engberg, Magnus; Söderberg Hjalmar (2003). En ganska spräcklig ängel: Hjalmar Söderberg i brev och bilder : en historia om liv, dikt och kärlek. Stockholm: Arena. Libris 8848204. ISBN 91-7843-172-7 
  • Ehrensvärd, Ulla (1988). Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966. D. 2, Katalog över medaljer och mynt, index. Stockholm: Svenska numismatiska fören. Libris 178817. ISBN 91-85204-12-9 
  • Fjellander, Eva (2014). Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Skellefteå: Artos. Libris 14817338. ISBN 9789175806785 
  • Friedländer, Herbert (1944). En Hjalmar Söderberg bibliografi. Stockholm: Bonnier. Libris 992405 
  • Hall, Jesper (2010). Hjalmar Söderberg och schackspelet. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 20. Stockholm: Atlantis. Libris 11855639. ISBN 978-91-7353-406-2 
  • Söderberg, Hjalmar; Hjelmstedt Lennart, Holmberg Hans (1988). Hjalmar Söderberg i Kristianstad. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 5. Kristianstad: Kristianstadsbladet. Libris 7793348. ISBN 91-971064-0-2 
  • Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris 7147438. ISBN 91-0-047295-6 
  • Holmbäck, Bure (1991). Hjalmar Söderberg och passionerna. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 7. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 7228711. ISBN 91-27-02269-2 
  • Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 , s. 371-383.
  • Lönnroth, Lars, Delblanc, Sven, red (1993). Den svenska litteraturen. 4, Den storsvenska generationen : 1890-1920. Stockholm: Bonnier Alba. Libris 1682395. ISBN 91-34-51414-7 , Sundberg, Björn: Hjalmar Söderbergs väg – från konstprosa till kulturkamp. s. 114-128.
  • Mälarstedt, Kurt (2006). Ett liv på egna villkor: om Maria von Platen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 10025028. ISBN 91-46-21239-6 
  • Nationalencyklopedin: Hjalmar Söderberg. Artikel av Tommy Olofsson, 1995.
  • Olsson, Bernt; Algulin Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige (5., [rev. och utök.] uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 11377411. ISBN 978-91-1-302268-0 , s. 312-14.
  • Samlar-forum. Norrtälje: Sporrong. 1972-1980. Libris 3679578 , 1979:3.
  • Sahlin, Björn (2013). "Unga flickor böra icke läsa den": om Hjalmar Söderbergs debutbok Förvillelser och annat tidigare osagt om författaren och hans verk. Stockholm: Proprius. Libris 13913154. ISBN 978-91-7118-941-7 
  • Viljans frihet och mordets frestelse: iakttagelser angående Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 14. Stockholm: Proprius. 2003. Libris 8909893. ISBN 91-7118-909-2 , Bidrag av: Nils O. Sjöstrand, Björn Sahlin, Lars Sjöstrand & Bure Holmbäck.
  • Sjöstrand, Nils O., Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas., Proprius, 2003.
  • Sjöstrand Nils O., red (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd: synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 19. Stockholm: Proprius. Libris 11896610. ISBN 978-91-7118-934-9 , Bidrag av: Bure Holmbäck, Lars O. Lundgren, Nils O. Sjöstrand, Björn Sahlin, Bertil Wikman, Hans Persson. Lars Sjöstrand, Kerstin Ekman, Majgull Axelsson, Lars Erik Böttiger, Tommy Olofsson, Carl Lindgren och Kaj Attorps.
  • Sjöstrand, Nils O. (2012). Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft: staden, läkaren, nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 22. Stockholm: Proprius. Libris 13535179. ISBN 978-91-7118-939-4 
  • Westlund Börje, Stahre Nils-Gustaf, red (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden (1. uppl.). Stockholm: Liber/Allmänna förl. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 , s. 69.
  • Stolpe, Sven (1980). 40 svenska författare. Höganäs: Bra böcker. Libris 198660 , s. 130, 250.
  • Székely, Vera (2001). Nya vägvisaren till litterära skyltar i Stockholm (1. uppl.). Stockholm: Stockholms kulturförvaltning. Libris 8393250. ISBN 91-631-1481-X 
  • Swartz, Per-Olof (2005). Hjalmar Söderbergs danska familj. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 15. Täby: Söderbergsällskapet. Libris 10186817. ISBN 91-972342-2-2 
  • Svensén, Bo (2010). Ärans och minnets valuta: Svenska akademiens minnespenningar 1786-2009. Svenska akademiens handlingar från år 1986, 0349-4543 ; 40. Stockholm: Svenska akademien. Libris 11816647. ISBN 978-91-1-302977-1 , s. 330-31.
  • Thörnvall, Olle (2011). Tankens konst: en essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 21. Lund: Ellerström. Libris 12299450. ISBN 978-91-7247-280-8 
  • Tidskriften PARNASS 1-1994 med tema: Hjalmar Söderberg
  • Tidskriften PARNASS 3-2006 med tema: Hjalmar Söderberg
  • Tigerstedt Eugène Napoleon, Linder Erik Hjalmar, red (1965). Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. [D. 5], Fem decennier av nittonhundratalet (4., omarb. och utökade uppl. av Fyra decennier av nittonhundratalet). Stockholm: Natur & Kultur. Libris 65835 , s. 36-51.

Vidare läsning

  • Abrahamsson, Daniel: Hjalmar Söderberg och det behornade ansiktet, CHAOS nr 59, Köpenhamn, 2013.
  • Ahlund, Claes: Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa., Uppsala 1994.
  • Attorps, Kaj (red.): Hjalmar Söderberg - de bästa citaten., Lind & Co, 2008.
  • Butt, Wolfgang: Hjalmar Söderberg: Martin Bircks ungdom. Studies in Swedish literature. 7. Hull, 1979.
  • Cassirer, Peter: Stilen i Hjalmar Söderbergs historietter. 1970.
  • Ciaravolo, Massimo: Den insiktsfulle läsaren - några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik. Söderbergsällskapet, 1994.
  • Ciaravolo, Massimo: En ungdomsvän från Sverige - om mottagandet av Hjalmar Söderbergs verk i Finland 1895-1920. Svenska litteratursällskapet i Finland & Söderbergsällskapet, 2000.
  • Cullberg, Johan och Sahlin, Björn: Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof, Natur & Kultur, 2014
  • Friedländer, Herbert: Hjalmar Söderberg vid skrivbordet. 1958.
  • Geddes, Tom: Hj. Söderberg: Doktor Glas. Studies in Swedish literature. Nr 3. University of Hull, 1980.
  • Greco, Giuseppe: Hjalmar Söderberg (på italienska). Rom, 1969.
  • Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg i helfigur. KB:s utställningskatalog nr 95, 1984.
  • Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderbergs Stockholm. Höjerings, 1985.
  • Holmbäck, Bure: Flanören och vattenvärlden. Höjerings, 1987.
  • Holmbäck, Bure (red): Den mångsidige Stockholmsflanören - perspektiv på Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser. Höjerings, 1995.
  • Holmbäck, Bure: Hjalle och Bigge - om Hjalmar Söderberg och Birger Mörner. Söderbergsällskapet, 2002.
  • Holmbäck, Bure: Ett teateridyllens Eden - Om Humlegården i Hjalmar Söderbergs författarskap. Föreningen Biblis, 2007.
  • Hutt, Inger: Time in Hjalmar Söderberg's novels. A narratological study of the function and treatment of time. Ann Arbor 1983.
  • Kjellberg, Lennart: Stildrag i Hjalmar Söderbergs Förvillelser och Martin Bircks ungdom. Uppsala/Sthlm, 1937.
  • Kjellén, Alf: Flanören och hans storstadsvärld: synpunkter på ett litterärt motiv. (Ett kapitel om HjS), 1985.
  • Lofmark, Carl: Hj. Söderberg: Historietter. Studies in Swedish literature. 10. Hull, 1977.
  • Lundgren, Lars O.: Kring Hjalmar Söderberg - fem miniatyrer. Söderbergsällskapet, 1998.
  • Lundstedt, Göran: Makten, kärleken och sanningen. H:ström Text & Kultur, 2012.
  • Sjöstedt, Nils-Åke: Sören Kierkegaard och svensk litteratur från Fredrika Bremer till Hjalmar Söderberg. Göteborg 1950.
  • Stangerup, Helle: Bag skrodderne, Politikens forlag, 2011.
  • Stangerup, Henrik: Dotter till - Scener kring en mor. Atlantis, 1997.
  • Stolpe, Sven: Hjalmar Söderberg. Studentföreningen Verdandis småskrifter nr 370, 1934.
  • Söderberg, Tom (red): Hjalmar Söderberg - Aforismer och maximer. Bonniers, 1969.
  • Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Ellerströms, 2011.
  • Tingsten, Herbert: När skymningen faller på - tankebok, (med efterord av Per Ahlmark), Norstedt, 1992.
  • Vängåvan till Hjalmar Söderbergs 50-årsdag den 2 juli 1919. Stockholm: Norstedt. 1919. Libris 22058327. http://hdl.handle.net/2077/54572 
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 4 1941 (Med anledning av Hjalmar Söderbergs bortgång).
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 2 1969 (Hjalmar Söderberg 100 år).
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 3 1980 (Innehåller bland annat en tidigare otryckt novell av Hjalmar Söderberg).

Externa länkar

v • r
Hjalmar Söderberg
Romaner
Novellsamlingar
Historietter (1898) · Främlingarna (1903) · Det mörknar öfver vägen (1907) · Valda sidor (1908) · Den talangfulla draken (1913) · Resan till Rom (1929)
Noveller (urval)
Pälsen (1898)
Pjäser
Gertrud (1906) · Aftonstjärnan (1912) · Ödestimman (1922)
Övriga verk (urval)
Hjärtats oro (1909) · Jahves eld (1918) · Jesus Barabbas (1928) · Sista boken (1942)
Filmatiseringar
Doktor Glas (1942) · Den allvarsamma leken (1945) · Gertrud (1964) · Dr. Glas (1968) · Den allvarsamma leken (1977) · Den allvarsamma leken (2016)
Personer
Kategori Kategori
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hjalmar_Söderberg&oldid=42348131”