Hodgsonrödstjärt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hodgsonrödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hodgson's redstart Khangchendzonga Biosphere Reserve West Sikkim India 17.02.2016.jpg
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtHodgsonrödstjärt
P. hodgsoni
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus hodgsoni
Auktor(Moore, 1854)
Synonymer
Hodgsons rödstjärt
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hodgsonrödstjärt[2] (Phoenicurus hodgsoni) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hodgsonrödstjärten är med en kroppslängd på 15 cm en rätt stor rödstjärt. Hanen är mycket lik rödstjärten med rostfärgad undersida, vit panna, grå ovansida och svart strupe. Hodgsonrödstjärten är dock större, har smalare vitt pannband, den svarta strupen går även en bit ner på bröstet och ryggen har en mer blåaktig nyans. Honan är sotbrun ovan och grå under, därmed mycket lik hona svart rödstjärt, men har ett vitt område på buken och saknar helt rostorange anstrykning på buk och nedre flankerna.[4]

Hona hodgsonrödstjärt.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs ett kort och skallrande "prit" och varnande "trrr" eller "tchurrr". Sången är en kort serie melodiska klirrande fraser uppblandat med torrare drillar och mer elektriska toner.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Hodgsonrödstjärten är endemisk för Kina, där den förekommer på östra och sydöstra Tibetanska högplatån österut till centrala Kina (östra Qinghai, västra och södra Gansu och södra Shaanxi söderut till västra Sichuan och nordvästra Yunnan). Den har även häckat i Bhutan. Vintertid ses den i ett område från västra Nepal österut till östcentrala och södra Kina samt norra Myanmar.[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Trots likheten med både rödstjärt och svart rödstjärt visar genetiska studier att hodgsonrödstjärten istället står närmast bergrödstjärten (Phoenicurus erythrogastrus).[7] Dessa två är vidare systergrupp till den östasiatiska arten svartryggig rödstjärt (Phoenicurus auroreus).[7] Hodgsonrödstjärten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Hodgsonrödstjärten häckar i bergsskogar, buskmarker på öppen platå och alpängar på mellan 2700 och 3600 meters höjd, i undantagsfall upp till 4300 meter. Ofta hittas den på sluttningar med låga buskar och träd intill vattendrag. Vintertid ses den på lägre nivå i öppnare skog, odlingsbygd och steniga flodbäddar kantade av buskage, i Nepal ner till 760 meters höjd, i Bhutan till 500 meter. Födan består av insekter och bär som den fångar på marken men även i luften genom utfall från en sittplats. Fågeln häckar mellan maj och juli. Arten är en flyttfågel som anländer på häckplatser i Tibet i slutet av mars, i Kina i mitten av april.[6][5]

Hane.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Brian Houghton Hodgson (1800-1894), engelsk diplomat, etnolog och naturforskare boende i Nepal 1833-1844.[10] Den har tidigare kallats Hodgsons rödstjärt på svenska.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoenicurus hodgsoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clement, Peter (2016). Robins and Chats. Helm Identification Guides. London: Bloomsbury. Sid. 182. ISBN 978-1-4081-5596-7. 
  6. ^ [a b] Collar, N. (2018). Hodgson's Redstart (Phoenicurus hodgsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58498 31 december 2018).
  7. ^ [a b] Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity 13, 296-305.
  8. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  9. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]