Holyhead

	Holyhead
	Caergybi
	St. Cybis kyrka i Holyhead.
Land	Storbritannien
Riksdel	Wales
Kommun	Anglesey
Koordinater	53°18′35″N 4°38′00″V / 53.3096°N 4.6334°V
Area	6,7 km²
Folkmängd	11 431 (2011)
Befolkningstäthet	1 706,1 inv./km²
Tidszon	GMT (UTC+0)
Postnummerområde	LL65
Geonames	2646686

Holyhead (kymriska Caergybi, "St. Cybis fort") är en ort och community i nordvästra Wales. Det är den största orten i grevskapet och kommunen Anglesey. Befolkningen uppgick till 11 431 invånare vid folkräkningen 2011.^[1] Orten ligger inte på själva ön Anglesey, utan på Holy Island, som har broförbindelse med huvudön.

Centrum ligger runt St. Cybis kyrka, som är byggd inuti det enda romerska fortet i Europa med bara tre murar - den fjärde muren var havet, som då nådde fram till fortet. Romarna byggde också ett fyrtorn på toppen av Holyhead Mountain, inuti Mynydd y Twr, en förhistorisk fästning. Området har den största koncentrationen av spår efter förhistoriska bostäder, gravkammare och megalitiska monument i Storbritannien.

Holyhead är mest känd för sin färje- och frakthamn. Stena Line har sitt huvudkontor i området. Bland färjelinjerna är den till Dublins hamnstad Dún Laoghaire den mest kända; den är den viktigaste förbindelsen från centrala och norra England till Irland. Postrutten från London som blev anlagd av Thomas Telford i början av 1800-talet var viktig för etablerandet av Holyhead som hamnstad.

Ortens betydelse som maritimt center hade sin höjdpunkt på 1800-talet, då en cirka 4 km lång vågbrytare byggdes. Den gav en säker hamn på den stormiga sjövägen till Liverpool och industrihamnarna i Lancashire.

Den viktigaste industrin i Holyhead är nu baserad på aluminium. Rio Tinto's Anglesey Aluminium driver ett aluminiumverk i utkanten av staden, och det finns också ett bauxitraffinaderi i närheten. Det importeras bauxit och aluminiumoxid från Jamaica och Australien genom hamnen i Holyhead. Ett transportband går under staden från hamnen till fabrikerna så att man slipper vägtransporter.

Holyhead var värd för de nationella Eisteddfoden 1927.