Homo habilis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Homo habilis
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Pliocen
Homo Habilis  Rekonstruktion på Westfälisches Museum für Archäologie
Homo Habilis
Rekonstruktion på Westfälisches Museum für Archäologie
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Överfamilj Människoartade
Hominoidea
Familj Människoapor
Hominidae
Släkte Människor
Homo
Art H. habilis
Vetenskapligt namn
§ Homo habilis
Auktor Leakey, 1964
Hitta fler artiklar om djur med
Skallen från en Homo habilis

Homo habilis (”den händiga människan”) är en art i släktet Homo som levde för ungefär 2,5 till 1,9 miljoner år sedan i början på Pleistocen. Definitionen av arten är Mary och Louis Leakeys förtjänst som hittade fossil i Tanzania mellan 1962 och 1964. Homo habilis är enligt mångas åsikt den första arten i släket Homo. Dess utseende och morfologi är dock minst lik moderna människor bland alla Homo-arter, förutom möjligen Homo rudolfensis. Homo habilis och rudolfensis är ungefär samtida, och gränsdragningen mellan dessa två arter är omstridd. Ingen enighet råder bland forskare om vilka fossil som hör till vilken art, och därför kan inte mycket sägas om deras inbördes relationer.

Homo habilis var väldigt kort, i genomsnitt ungefär 1,3 meter lång, och hade oproportioneligt långa armar i jämförelse med den moderna människan. Förmodligen härstammade både Homo habilis och rudolfensis från hominider ur släktet Australopithecus. Homo habilis hade en hjärna som var aningen mindre (590 till 650 cm3) än halva storleken hos den moderna människan (1350 till 1450 cm3).

Tolkningar[redigera | redigera wikitext]

Homo habilis ansågs ha bemästrat användningen av verktyg, tillverkade av stenflisor. Verktygen från denna tidsålder tillhör Oldowan-eran. Även om dessa stenflisor var primitiva med dagens mått mätt, så var de mer avancerade än några verktyg som hade funnits innan dess. Dessa verktyg gav Homo habilis möjligheten att leva i miljöer som tidigare hade varit för fientliga för primater. Det är fortfarande kontroversiellt huruvida Homo habilis var den första hominiden som bemästrade tillverkningen av stenverktyg. Bland annat har upptäckten av 2,6 miljoner år gamla fossil Australopithecus garhi tillsammans med stenverktyg, som alltså är ungefär 100 000 år äldre än Homo habilis, satt det påståendet på spel.

I termer av socialt samspel är de flesta experter eniga om att intelligensen hos Homo habilis var högre än hos typiska Australopithecus och schimpanser. Trots att Homo habilis använde stenverktyg så var den inte en lika skicklig jägare som dess ättlingar senare skulle bli, och det är inte klarlagt om habilis överhuvudtaget jagade, eller bara åt as. Tvärt om finns det rikliga fossila behov på att Homo habilis var en viktig beståndsdel i kosten för stora rovdjur som till exempel Dinofelis, ett stort kattdjur liknande dagens leopard. Homo habilis använde huvudsakligen sina stenverktyg som en köttyxa för att karva loss kött från kadaver, snarare än att använda dem för jakt eller försvar. Homo habilis anses vara förfadern till den gängligare och mer sofistikerade Homo ergaster, som i sin tur är förfader till den mer människolika arten Homo erectus. Det finns dock en debatt kring huruvida Homo habilis är en direkt förfader till den moderna människan, och kring hur många av befintliga Homo habilis fossil som egentligen tillhör arten.

Homo habilis samexisterade tillsammans med många andra Homo-liknande tvåfotade primater, som till exempel Paranthropus boisei, som även den var mycket framgångsrik i flera tusen år. Däremot var Homo habilis annorlunda på två sätt – den använde och tillverkade tidigt stenverktyg och den hade mindre specialiserad diet än Paranthropus boisei. Dessa två faktorer kan ha bidragit till att Paranthropus boisei och dess robusta släktingar med tiden försvann i de fossila lämningarna.

Det finns en stor kontrovers om huruvida Homo habilis kan klassas som tillhörande Homo eller inte. Liksom Homo rudolfensis saknar Homo habilis många av de attribut som är unika för senare hominider, som till exempel slanka höften för långdistansvandring, ett sofistikerat svettningssystem, smalt bäcken (födelsekanal) och längre ben än armar. Andra karaktärsdrag som synlig ögonvita, mindre kroppsbehåring och mer naken hud är dock bara teoretiska spekulationer. En del forskare anser Homo habilis och dess nära släkting Homo rudolfensis vara mer ap- än människolika, trots deras större hjärna och uppräta gång, och anser därför att klassificeringen som en del av släktet Homo måste tas under ny övervägning.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]