Horace Engdahl

Från Wikipedia
Horace Engdahl
Horace Engdahl 2008.
Horace Engdahl 2008.
FöddHorace Oscar Axel Engdahl
30 december 1948 (75 år)
Karlskrona
YrkeLitteraturvetare, författare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1969–
Make/makaEbba Witt-Brattström (1989–2014)
Engdahl tillkännager Nobelpriset i litteratur 2008 på fem språk.

Horace Oscar Axel Engdahl, född 30 december 1948 i Karlskrona, Blekinge län, är en svensk litteraturvetare samt litteratur- och danskritiker.[1] Han invaldes som ledamot i Svenska Akademien 16 oktober 1997 och tog sitt inträde 20 december samma år, som efterträdare till Johannes Edfelt på stol nr 17, och var Akademiens ständige sekreterare under tioårsperioden 1999 till 2009.

Biografi

Engdahl föddes 1948 i Karlskrona, där han omväxlande med Stockholm (på Regeringsgatan) växte upp. Fadern var officer, modern hemmafru, båda från enkla förhållanden. Första klass gick han i Engelbrektsskolan, tills fadern kommenderades till Karlskrona. Vid elva års ålder återvände familjen och Horace gick på Vasa real (klasskamrat med Christer Pettersson).[2]

Efter studier i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet disputerade Engdahl i ämnet vid samma universitet 1987 med avhandlingen Den romantiska texten.[3]

Under 1970- och 1980-talen var han medlem i redaktionen för tidskriften Kris tillsammans med bland andra Stig Larsson och Anders Olsson.

På 1980- och 1990-talen var han verksam som litteratur- och danskritiker. 1989–1998 arbetade han för Dagens Nyheters kulturredaktion.

1997 valdes han in i Svenska Akademin på stol 17, efterträdande Johannes Edfelt. Som ständig sekreterare i Svenska Akademien, 1999-2009, blev han känd som den som tillkännagav Nobelpristagare i litteratur (en uppgift som alltid tillfallit Akademiens ständiga sekreterare). Horace Engdahl avslutade sekreterarskapet i juni 2009 varefter historikern och författaren Peter Englund tog över ämbetet.

Han är sedan 2004 adjungerad professor i nordisk litteratur vid Århus universitet.

Fram till april 2009 var Engdahl ledamot i Kungliga Operans styrelse.[4]

Engdahl var 1989–2014 gift med Ebba Witt-Brattström. De har tre söner tillsammans. Han är bror till Stefan Engdahl, amiral och försvarsattache i Bryssel.[2]

2014 deltog Engdahl i SVT Babels schlagertävling och skrev text till en låt skriven av Benny Andersson. Engdahls bidrag, Nyårsballongen, vann tävlingen.

Under våren 2016 var Engdahl en av huvudpersonerna i SVT-serien Liv och Horace i Europa tillsammans med Liv Strömquist. [5]

Verk

Den romantiska texten

Doktorsavhandlingen Den romantiska texten uppfattades inom litteraturvetenskapen som kontroversiell. Detta hade dels att göra med vissa av studiens teoretiska ståndpunkter, dels dess essäistiska stil. Medan tidigare romantikforskning haft en biografisk och idéhistorisk inriktning anser Engdahl, inspirerad av bland andra Walter Benjamin och Paul de Man, att han skriver ”en fragmentarisk berättelse om texttyper och retoriska figurer”.[6] Just textbegreppet är centralt för det perspektiv Engdahl lanserar: ”Romantikens gränsöverskridande energi kommer att frigöras först när vi läser den som texter och inte som världsåskådning.”[7] Utifrån denna hållning analyserar Engdahl författarskap som föregår/inleder eller ingår i den svenska romantiken: Oxenstierna, Kellgren, Thorild, Lidner, Atterbom, Stagnelius, Almqvist och Tegnér. Det är nästan uteslutande lyrik som behandlas i Den romantiska texten, men ”poesi” ses egentligen som ett drag som överskrider genrer; även en roman kan vara poetisk eller använda denna typ av retoriska mekanismer. I avhandlingens slutkapitel sammanfattar Engdahl:

” Tillåter dessa iakttagelser några generaliseringar? Det vore tryggast att hålla tillbaka dem. Ändå är det svårt att bortse från de gemensamma villkor som råder i texternas föreställningsskikt.

1) Fri förvandling: scenerna växer ur varandra utan övergångar och motiveringar; fenomenvärldens tid, rum och kausalitet upplöses.
2) Svävande relation till den yttre verkligheten: språket frikopplas från omdömenas modala system.
3) Omvändbarhet mellan betecknande och betecknat i textens figurer.
4) Visionens sviklighet, dess benägenhet att sjunka undan och blotta ett tomrum eller ersättas av andra bilder.
5) Konnotationens styrka: alla föreställningar och idéer kan bli blotta färger.

„

Retoriskt sett betyder detta slags poetiska text att det roll- och genrebundna skrivande som var självklart fram till 1700-talets slut avlöses av mera personligt grundade gestaltningar och en ny förväntan på personlig närvaro i verket. ”I jämförelse med de texttyper som bygger på gemenskapens fasta energiflöden och kollektiva förstånd kan deras [romantikernas] scenerier te sig fántasmagoriska. De följde jaget dit det bara kommer ensamt, till hängivelsens ljuskrön och melankolins tömda skuggvärld.”[8] Det ses inte som ett uttryck för någon given, ovillkorlig autenticitet eller biografisk sanning, men däremot som en iscensättning av diktarens fantasi, och i detta skiljer sig Engdahls förhållningssätt från mycken tidigare forskning om till exempel Tegnér och Stagnelius. Även Engdahls personliga närvaro i sin bok är mera utpräglad än vad som brukar gälla för doktorsavhandlingar; det är påfallande att Den romantiska texten har en blygsam redovisning av tidigare forskning eller övergripande metodiska resonemang. Walter Benjamin och Jacques Derrida har utan tvekan varit viktiga inspiratörer men nämns endast i förbigående.

Studiet av Stagnelius författarskap kom senare att breddas, dels i en essä från 1989, återutgiven i samlingen Stilen och lyckan, där Stagnelius jämförs med Franzén, dels i en skrift från 1996 om dikten Kärleken. Den senare boken fungerar som en förklarande textkommentar, men i resonerande form. Synen på dikten ansluter närmast till den bild av Stagnelius som Roland Lysell givit sin monografi några år tidigare.[9]

Beröringens ABC

Engdahls andra större sammanhållna verk är Beröringens ABC: essä om rösten i litteraturen, som behandlar ett stort antal författarskap från Friedrich Schlegel till Maurice Blanchot. Även om studien har en huvudsakligen kronologisk ordning är dess uppbyggnad snarare tematisk, och Engdahl antyder att hans metod är mindre strikt än i doktorsavhandingen: ”I Den romantiska texten nådde jag mitt syfte genom att granska diktverkets retoriska kuggar. Beröringens ABC handlar däremot om något hos litteraturen som inte är åtkomligt för maskinläran. Den enda framkomliga vägen har varit att skriva på gehör.”[10] Det annorlunda förfarandet kan förstås utifrån att ämnet, rösten i litteraturen, är synnerligen svårpreciserat. ”Det som säger oss hur en text skall uppfattas är det flyktigaste, mest svårdefinierbara i språket det som lättast går förlorat i översättningar, det som historiska och kulturella avstånd först gör oss döva för.”[11] Essän kan därmed tyckas falla isär i flera undersökningar som behandlar allt från hur litterära karaktärers röster beskrivs eller gestaltas till fonologiska eller typografiska aspekter, författarens tilltal till den enskilda läsaren (eller en större publik) eller läsarens sätt att ta till sig en text. Att själva huvudämnet kan förefalla undflyende kan ses som en effekt av att litteraturen snarare är uppbyggd av skrift än röst, en motsättning Engdahl berör i en inledande analys av Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet: ”Faller jag offer för en metafor när jag talar om en ’röst’ i texten? Den inbillade stämma som säger ’Jag är en ond människa’ kan ju inte beskrivas i akustiska termer. Ingen kan säga hur den låter, bara vad den säger. […] Vad som finns i texten är formen av en röst ungefär som omnämnandet av en person i en roman för med sig formen av ett utseende utan att ge oss porträttet.”[12]

Bibliografi

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Jan Arnald Stol nr 17 – Horace Engdahl Arkiverad 9 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] ”Horace Engdahl: Man kan aldrig leva ett liv utan nederlag”. DN. 26. http://www.dn.se/kultur-noje/horace-engdahl-man-kan-aldrig-leva-ett-liv-utan-nederlag/. Läst 5 april 2016. 
  3. ^ Engdahl, Horace (1986). Den romantiska texten: en essä i nio avsnitt. Stockholm: Bonnier. Libris 7147244. ISBN 91-0-046921-1 
  4. ^ ”Årsredovisning 2009” (PDF). Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 10 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120610180618/http://www.operan.se/Global/PDF/arsredo2009.pdf. 
  5. ^ ”LIV OCH HORACE I EUROPA”. SVT. http://www.svt.se/liv-och-horace-i-europa. Läst 4 mars 2016. 
  6. ^ Den romantiska texten, s. 8.
  7. ^ Den romantiska texten, s. 9.
  8. ^ Den romantiska texten, s. 265.
  9. ^ Se särskilt Engdahl, Stagnelius Kärleken, s. 52.
  10. ^ Beröringens ABC, s. 11.
  11. ^ Beröringens ABC, s. 14.
  12. ^ Beröringens ABC, s. 12.
  13. ^ http://www.svt.se/babel/horace-engdahl-ar-schlagermastare

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)		Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 17
Lista över ledamöter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Horace_Engdahl&oldid=42116735”