Hornsgatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hornsgatans östra del, sedd från Maria Magdalena kyrkas torn.

Hornsgatan är en av de stora affärs- och genomfartsgatorna på Södermalm i Stockholm. Gatan börjar vid hörnet Södermalmstorg och Götgatan och fortsätter västerut via Hornstull till Hornstulls strand vid Liljeholmsviken. Gatan är 2 300 meter lång.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hornsgatan omnämns redan 1642 som Horns gathun. Därefter förekommer namn som Horns Weegen (1675) och Horns tull wägen (1699). Förleden Horn är ett gammalt ord med betydelsen "utskjutande terrängparti" som med all säkerhet avsåg Åsöns västra udde. Hornsgatans nuvarande raka sträckning anlades på 1640-talet i samband med stadsplaneringen för Södermalm. Då planlades Malmtorgets (nuvarande Södermalmstorg) regelbundna form och härifrån drogs två gatusträckningar i rät vinkel till varandra: Hornsgatan mot väster och Götgatan mot söder. Dessa skulle bli stommen i stadsplanen för Södermalm.[1]

Mellan Södermalmstorg och Mariatorget ligger den så kallade Hornsgatspuckeln, som skapades i början av 1900-talet genom att den södra körbanan sänktes närmare tio meter. Då blev det även möjligt att en elektrisk spårvagn kunde trafikera Hornsgatan. Från början gick vägen endast fram till nuvarande Ansgariegatan där ett berg låg i vägen. Man fick fortsätta norrut i Hornskroken till Hornstullsgatan (nuvarande Brännkyrkagatan). Berget sprängdes bort 1901 och Hornsgatan går sedan dess ända ner till Liljeholmsviken.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Dagens Hornsgatan[redigera | redigera wikitext]

Längs större delen av Hornsgatan står ginkgoträd från och med hösten 2010.[2]

Längs Hornsgatan märks en rad intressanta byggnader och anläggningar. Längst i öster ligger Hans Marschalcks hus från 1640-talet, ett av Södermalms äldsta bevarade profana stenhus. Något längre västerut märks Johan Eberhard Carlbergs hus, som uppfördes på 1730-talet för Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Mittemot ligger Maria Magdalena kyrka, som började byggas 1588 och stod klar 1625. Vid nuvarande husnummer 29A låg tidigare Stora Daurerska huset, där Bellman föddes. Hornsgatans gröna oas är Mariatorget, ett tidigare namn var Adolf Fredriks torg. Drakenbergsområdet vid Hornsgatans västra del är ett exempel för att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter.

Tunnelbanan Mariatorget-Zinkensdamm passerar Hornsgatan vid Rosenlundsgatan på 23 meters djup, liksom tunnelbanan Hornstull-Liljeholmen vid Hornstulls strand.

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Luftföroreningar och dubbdäcksförbud[redigera | redigera wikitext]

Skylt "dubbdäcksförbud".

Hornsgatan är, tillsammans med Långholmsgatan, en av Stockholms gator som under perioder har dålig luftkvalitet. Problemen är höga halter av partiklar och kväveoxid. För att minska partikelhalten så att Stockholm klarar luftkvaliteten enligt EU:s direktiv infördes 1 januari 2010 förbud mot dubbdäck på större delen av Hornsgatan. Förbudet gäller Hornsgatan österut mellan LångholmsgatanBellmansgatan och västerut från Söderledstunneln till Lignagatan. Förbud mot dubbdäck gäller också sträckan Rosenlundsgatan mellan Krukmakargatan och Hornsgatan och Varvsgatan mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan. Hornsgatan är därmed Sveriges första gata som fått ett sådant förbud.[3]

Undantag:

  • Hornsgatan får korsas med dubbdäck.
  • Personer med funktionsnedsättning som har bilstöd.
  • Personer som innehar RH-tillstånd (handikapptillstånd) och ofta besöker Hornsgatan.
  • Taxibolag med färdtjänstavtal.
  • Personer som innehar garageplats på Hornsgatan.
  • Boende på Varvsgatan mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan och boende på Rosenlundsgatan mellan Krukmakargatan och Hornsgatan.

Byggnader och platser längs Hornsgatan i urval[redigera | redigera wikitext]

Fastighetsbeteckningar anges enligt Stockholms stadsbyggnadskontorets "Gällande planer".[4]

I byggnadernas husnummer-ordning:

Bild Artikelnamn Hornsgatan nr Typ Kort beskrivning
Jupiter större 2012 02.jpg Stockholms enskilda bank 1–3 Bank, kontor Byggnaden uppfördes mellan 1913 och 1915 i kvarteret Jupiter större. Byggherre var Stockholms enskilda bank och arkitekt Ivar Tengbom. Byggnaden dominerar hörnet av hörnet mot Götgatan och med sitt höga torn även omgivningens stadsbild.
Hans Marschalcks hus 2012a.jpg Hans Marschalcks hus 2–4 Bostadshus Huset i hörnet Hornsgatan/Södermalmstorg uppfördes på 1640-talet för vinskänken Hans Marschalck. Fastigheten är q-märkt och betraktas som ett av Södermalms äldsta och bäst bevarade profana stenhus från 1600-talet.
Jupiter större 2012 04.jpg Sparbankernas bank 5 Bank, kontor Kontorsbyggnaden uppfördes under 1962 och 1963 i kvarteret Jupiter större. Beställare var Sparbankernas bank och byggnaden ritades av AOS Arkitekter (Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson och Sven Silow). De valde en fasad helt i koppar och glas med kraftigt accentuerade vertikala band.
Hornsgatan 4-10.jpg Hornsgatan 8 8 Bank, kontor, bostadshus Den höga, smala tegelbyggnaden i kvarteret Överkikaren uppfördes mellan åren 1907-1909 för Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrlands räkning och ritad av Ernst Stenhammar.
Överkikaren2.JPG Hornsgatan 20 18–20 Kontor Huset uppfördes för Sveriges Kommuner och Landsting åren 1984 till 1989 i Överkikaren 30 efter ritningar av K-konsult arkitekter genom arkitekt Mats Edholm.
Överkikaren 25 Hornsgatan 24.jpg Johan Eberhard Carlbergs hus 24 Bostadshus Byggnaden uppfördes på 1730-talet för Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Fastigheten är q-märkt.
N. 21300000004720.jpg Maria Magdalena kyrka 21–27 Kyrka Maria Magdalena kyrka invigdes 1625. Flera arkitekter medverkade vid ut- och ombyggnader av kyrkan, bland dem Nicodemus Tessin d.ä., som ritade 1600-talets tillbyggnader och dennes son, Nicodemus Tessin d.y., som ritade västportalen. Efter en förödande brand år 1759 renoverades kyrkan efter ritningar av Carl Johan Cronstedt.
Apoteket Enhörningen 2005.jpg Apoteket Enhörningen 29 A Apotek Byggnaden uppfördes 1905-1906 i Kvarteret Rosendal större efter ritningar av arkitektkontoret Hagström & Ekman. I bottenvåningens hörnlokal låg mellan 1906 och 1976 det anrika Apoteket Enhörningen.
Mariatorget 2012a.jpg Mariatorget 31 Plats, torg, park Platsen hette fram till 1959 Adolf Fredriks torg, som började anläggas 1897. Parken mäter 140×80 meter, varav parkdelen är 130×60 meter. I centrum av parken ligger fontänen "Tors fiske" av Anders Wissler, rest 1903. Runt fontänen finns grusgångar, planteringar och gräsmattor.
Hornsgatan 50 February 2013.jpg Ormen mindre 9 50 A–C Bostadshus, kontor. Bostadshus uppfört 1762. Inrymmer förutom lägenheter även kontor för AB Stadsholmen.
Hornsgatan 54 Ormen större 2013a.jpg Ormen större 20 54 Bostadshus, kontor, affärer. Huvudbyggnaden ritades av arkitekt Hakon Ahlberg och var mellan 1924 och 1937 varuhuset Paul U. Bergström, Södermalm. Idag finns bland annat huvudkontoret för Svenska Röda Korset i huset.
Folkoperan.jpg Folkoperan 72 Operahus, bostadshus Folkoperan huserar sedan 1984 i den ombyggda biografen Ricardo (tidigare Rio och Garbio) som invigdes 1928. Huset ritades av arkitektfirman Höög & Morssing och uppfördes av biografägaren och byggmästaren John A. Bergendahl på platsen för den tidigare Maria saluhall.
Bysis, Stockholms bysättningshäkte.jpg Stockholms Bysättningshäkte 82 Häkte Huset har haft många namn: Stockholms Bysättningshäkte, Bysättningshäktet, Gäldstuguhäktet eller kort Bysis. Bysättningshäktet var Stockholms gäldstuga åren 1782-1872.
Zinkendammsskolan2010c.JPG Zinkendammsskolan 93 Skola Byggnaden ritades av Paul Hedqvist i stram funktionalistisk stil och invigdes 1936 som Stockholms stads södra kommunala mellanskola. Senare namn var bland annat Högalids samrealskola (1948 - 1964) och Zinkensdammsskolan (1967 - 1991). Sedan år 2005 finns Globala gymnasiet i byggnaden.
Teleskolan, Stockholm.JPG Teleskolan 103 Skola Telegrafverkets skola restes 1947. Byggnadskomplexet med dess elva våningar höga torndel ritades av arkitekterna Hans Brunnberg och Hans Neumüller vid Byggnadsstyrelsen.[5] Sedan 2012 är huset kontor för STIM.
Drakenberg.JPG Drakenbergsområdet 107–123 Bostadshus De nio huskropparna i kvarteret Drakenberg byggdes i slutet av 1960-talet efter arkitekt Lars Brydes ritningar och utgör, tillsammans med kvarteret Plankan på Hornsgatans norra sida, exempel på att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter.
Hornsgatan 108-116, 2014 04.JPG Byggnads AB Manhem 108–116 Bostadshus Det halvt ideella bostadsbolaget Byggnads AB Manhem reste arbetarbostäderna i kvarteret Tapeten år 1896-97. Lägenheterna var för sin tid överlag modernt utrustade, bland annat fanns klosetter i varje. Företagets sociala ambitioner visade sig bland annat genom att bolaget erbjöd sina hyresgäster fri läkarvård, poliklinik, en badinrättning och en samlingslokal.
Hornsgatan vid Ansgariegatan.JPG Ansgarieberget 111A, 111B Berg Ansgarieberget spärrade Hornsgatans fortsättning mot väst under hundratals år. Berget började sprängas bort 1891 och Hornsgatan kunde förlängas år 1901 rakt fram ända till Hornstull och Liljeholmsbron. Bergets kontur syns fortfarande och några äldre byggnader ovanpå.
Hornsgatan 132.jpg Hornsgatan 132 132 Bostadshus Hornsgatan 132 är ett byggnadskomplex med bostäder för sjuksköterskor, vilket ritades 1955-1956 av arkitekt Lennart Tham. I bottenvåningen finns butiker. Tham ritade även övriga byggnader kvarteret Mullvadsberget utmed Hornsgatan, och även där var allmännyttiga Stockholmshem byggherre, vilka även har sitt huvudkontor på nr. 128
Kvarteret Plankan mot Hornsgatan.JPG Kvarteret Plankan 134-140 Bostadshus Bebyggelsen i kvarteret Plankan uppfördes 1964-68 för det kommunala bostadsbolaget Hyreshus i Stockholm AB på platsen för ett tidigare småskaligt industriområde. Arkitekt var Lars Bryde.
Hornsgatan 158 sept 2012.jpg Hornsgatan 158 158 Bostadshus Huset uppfördes under åren 1903-1904 efter ritningar av arkitekt Olof Jonsson. 1995 utvärderades byggnaden av Stockholms stadsmuseum som då klassade byggnaden som Gul, vilket betyder att det är en Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindblad, Bengt; Malm, Anders (31 januari 1984). ”Beskrivning till förslag till ändrad stadsplan för kv Överkikaren m.m.”. Stockholms stadsbyggnadskontor. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=320400&FileName=xeomaxxx.pdf&DataSource=4. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110209173957/http://stockholm.se/-/Nyheter/Klimat--Miljo/Tjugofem-nya-trad-pa-Hornsgatan/. Läst 21 december 2015. 
  3. ^ ”Dubbdäcksförbud på Hornsgatan”. trafiken.nu. Arkiverad från originalet den 12 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100212040512/http://trafiken.nu/sv/Stockholm/Puffar/Dubbdacksforbud-pa-Hornsgatan/. Läst 30 juni 2014. 
  4. ^ ”Gällande planer”. Stockholms stadsbyggnadskontor. http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan/. 
  5. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]