Hosianna, Davids son

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För ordet Hosianna, se Hosianna.
Hosianna, Davids son
OriginalspråkSvenska
KompositörAbbé Vogler (1795)
Egil Hovland (1976)
TextförfattareBibeln, Matt 21:9

Hosianna, Davids son är en adventssång och psalm, ursprungligen komponerad för fyrstämmig blandad kör och orgel cirka 1795 av Abbé Vogler till svensk text.[1] Den är en av Sveriges mest sjungna adventssånger och den första psalmen i den finska och finlandssvenska psalmboken 1986.

Sången ingick i ett verk om Kristi lidandes historia, som Abbé Vogler uppförde i S:ta Clara kyrka i Stockholm den 20 mars 1796. Hosianna ingår där i den andra av verkets tio satser.[2][förtydliga]

Texten[redigera | redigera wikitext]

Texten är hämtad ur Karl XII:s bibel, Matteusevangeliets 21 kapitel, vers 9 och ordagrant tonsatt.[3] Texten översattes till finska 1871[4] och senare även till tyska[5].[förtydliga] Texten i Matteusevangeliet handlar om hur Jesus före Påsk rider in i Jerusalem.[2]

Som psalm[redigera | redigera wikitext]

Först i 1986 års finska och svenska psalmböcker kom Hosianna, Davids son med som psalm, avsedd att sjungas unisont av församlingen. Den har nummer 1 i den finska och finlandssvenska psalmboken och nummer 105 i den svenska ekumeniska psalmboken och Svenska kyrkans Den svenska psalmboken 1986. År 1939, 1943 respektive 1937 års psalmbok fanns den således inte med, men var vanlig som körsång vid gudstjänster i advent. Under andra hälften av 1900-talet blev det i Finland vanligt att församlingen stämde in, vilket ledde till att sången togs med i psalmboken.[6] I Sverige kom den med i Psalmer och visor 1976. På de flesta håll avslutar den själva evangelieläsningenFörsta söndagen i Advent.

I tillägget Psalmer i 90-talet infördes även en tonsättning av Egil Hovland (med nummer 836) under avsnittet "Advent". Denna flyttades senare i Verbums psalmbokstillägg (2003) till avsnittet "Fastan" och är avsedd att sjungas på Palmsöndagen. Psalmen med denna tonsättning finns också i den norska psalmboken, som nummer 867[7].[förtydliga]

Som stamsång[redigera | redigera wikitext]

Hosianna ingick 1943-49 i det som kallades stamsånger och som var obligatoriska sånger vid skolornas musikundervisning i Sverige.

Utgåvor[redigera | redigera wikitext]

Med Abbé Vogler som tonsättare[redigera | redigera wikitext]

Med Egil Hovland som tonsättare[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

En tidig inspelning gjordes av Solist Kvintetten i Stockholm i oktober 1908.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bohlin, Folke (1976). Åstrand Hans. red. Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus. Stockholm: Sohlman. sid. 483. Libris länk. ISBN 91-7198-023-7 
  2. ^ [a b] ”1 Hosianna”. www.psalmer.fi. Arkiverad från originalet den 18 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050218012045/http://www.evl.fi/borga_stift/psalmer/psalm1.htm. Läst 6 november 2012. 
  3. ^ Biblia eller Den heliga skrift, innehållande Gamla och Nya Testamentets canoniska böcker.. Cambridge: Brittiska och utländska Bibel-sällskapet. 1868. Libris länk 
  4. ^ Finska psalmboken 1986
  5. ^ ”Katalog der Deutschen Nationalbibliothek” (på tyska). Deutsche Nationalbibliothek. https://portal.dnb.de/opac.htm?method=showFullRecord&currentResultId=Woe%3D118627546%26any&currentPosition=8. Läst 6 november 2012. 
  6. ^ [a b c] Tauno Väinölä: nr 1 Hoosianna! Hosianna, Davids son Arkiverad 6 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. i Virsikirja (finska). Evangelisk lutherska kyrkan i Finland.
  7. ^ Prøvehefte-dåpsopplæring (pdf)
  8. ^ Hosianna / sjungen af Solist Kvintetten, med orkester och klockor ackompanjemang, StockholmSvensk mediedatabas.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikisource
Texten till Hosianna, Davids son finns på Wikisource.