Hovsångare

Från Wikipedia
Elisabeth Olin, hovsångare 1773.
Jenny Lind i La sonnambula, hovsångare 1847.
Birgit Nilsson hovsångare 1954.
Karl-Magnus Fredriksson, hovsångare 2004.

Hovsångare eller hovsångerska är i Sverige en hederstitel instiftad av Gustav III som fortfarande delas ut av den svenske kungen till sångare, företrädesvis vid Kungliga Operan. I början fanns även titeln förste hovsångare, men som senare avskaffades. De först utnämnda hovsångarna var Lovisa Augusti, Elisabeth Olin och Carl Stenborg 1773. Detta även om titeln sporadiskt användes redan från 1653, vilket framgår av förteckningen nedan.

Hovsångare i Sverige motsvaras i Tyskland och Österrike av titeln kammarsångare. Tidigare förväntades en hovsångare ställa upp närhelst Konungen så önskade. Idag är det en hederstitel och varje nyutnämnd sångare blir inviterad till en kungamiddag.

Utnämningar

2000-talet

1900-talet

1800-talet

1700-talet

1600-talet

Jämför även

Referenser

Kommentarer

  1. ^ De tre utnämndes under 2010, men titeln gällde från 1 januari 2011.[2]

Noter

Tryckta källor

  • Moberg Carl-Allan, Sundström Einar, Morin Gösta, red (1950). Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. 2, Ehlers-Ingressa. Stockholm: Sohlman. Libris 42147 
  • Engström Christer, Marklund Kari, red (1992). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 9, [Him-Issk]. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211193 

Webbkällor

  • Hovsångare, Nationalencyklopedin. Läst 18 september 2012.