Huddinge socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Huddinge socken
Socken
Huddinge kyrka 2004.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradSvartlösa härad
KommunHuddinge kommun
Bildadmedeltiden
Area142 kvadratkilometer
Upphov tillHuddinge landskommun
Huddinge församling
MotsvararHuddinge distrikt
TingslagSvartlösa domsagas tingslag (–)
Södertörns domsagas tingslag ()
Svartlösa och Öknebo tingslag ()
Svartlösa tingslag (–)
Karta
Huddinge sockens läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Huddinge sockens läge
i Stockholms län.
Koordinater59°12′24″N 18°02′01″Ö / 59.20666667°N 18.03361111°Ö / 59.20666667; 18.03361111
Koder, länkar
Sockenkod0030
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Huddinge distrikt
Redigera Wikidata

Huddinge socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad. Området motsvarar i stort dagens Huddinge kommun (med undantag av att Skärholmen och Vårberg ingår i Stockholms kommun), från 2016 inom Flemingsbergs distrikt, Huddinge distrikt, Huddinge Sankt Mikaels distrikt och Trångsunds distrikt.

Socknens areal är 141,76 kvadratkilometer, varav 132,45 land.[1] År 1949 fanns här 20 124 invånare.[1] Godsen Balingsta gård, Fullersta gård, Flemingsbergs gård, Sundby gård, Ågesta gård och Balingsholm, kommundelarna Flemingsberg, Segeltorp, Stuvsta-Snättringe, Vårby, Trångsund och Skogås, orterna Stuvsta, Länna, Glömsta och Huddinge centrum samt sockenkyrkan Huddinge kyrka ligger i socknen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1314 Wddunge) är ett bygdenamn med efterleden inbyggarbeteckeningen unge. Förleden är udde syftande troligen på en mötesplats vid en udde vid Vårby.[2]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

De äldsta lämningarna efter mänsklig verksamhet i Huddinge går ungefär 9 000 år tillbaka till stenåldern. Då låg större delen av landskapet under vatten och liknade en ytterskärgård. Genom den postglaciala landhöjningen har landmassan höjds sedan dess med cirka 50 meter.

Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns 25 gravfält och nio fornborgar. Fyra runristningar har påträffats.[3][4][5][6] En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades 1871 i Vårby gård finns bevarad på Historiska museet. Masmogubben är ett centimeterstort keramikhuvud till en människofigur från stenåldern som hittades 1976 vid Masmovägen i kommundelen Vårby.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Centrala Huddinge mot nordväst, 1936.
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län/Huddinge kommun.

Innan järnvägen (Västra stambanan) anlades på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna och många torp finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Kring sekelskiftet 1900 blev det alltmer lönsamt för ägare av välbelägen mark kring Stockholm att sälja den till byggtomter än att fortsätta med jordbruket. När de första tomterna såldes var gårdarna ännu i bruk och ägarna var enskilda personer. Senare köptes de av tomtbolag som styckade stora arealer. Intill Huddinge järnvägsstation planerades 1902 på det sättet Huddinge villastad.[7] Huddinge villastad var belägen på östra och västra sidan om Västra stambanan och på mark som ingick i Fullersta gårds landområden. Det var närheten till Huddinges järnvägsstation som skulle locka köparna.[8]

I närheten av järnvägsstationen började efter 1945 kommunens centrala delar växa fram. Här uppfördes mellan 1945 och 1948 Huddinges första kommunala förvaltningshus efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Vid Fullerstavägen 1 byggdes 1947 Huddinges första hyreshus i tre våningar och med butiker i bottenplan (numera riven).[9] Vid Huddinge station planerades även Huddinge centrum, som stod klart i början av 1960-talet. På 1980-talet tillkom nuvarande centrumanläggning, anledningen var stora marksättningar på grund av gamla sjöbotten och i mitten av 1980-talet tvingade detta fram ny- och ombyggnad.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Huddinge socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Huddinge församling och för de borgerliga frågorna till Huddinge landskommun. I anslutning till Vårbyaffären överfördes 1963 Skärholmen och Vårberg till Stockholms stad. Landskommunen ombildades 1971 till Huddinge kommun. Ur församlingen utbröts Trångsunds församling 1974 och Sankt Mikaels församling och Flemingsbergs församling 1989.[10][11]

1 januari 2016 inrättades distrikten Flemingsberg, Huddinge, Huddinge Sankt Mikael, Trångsund, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[12][13]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Huddinge socken ligger på Södertörn söder om Stockholm med Hanveden i söder Mälaren i väster Drevviken i öster, Magelungen i norr och kring sjöarna Trehörningen, Orlången, Ågestasjön med flera sjöar. Socknen är en kuperad skogsbygd med odlingsmark vid vattendragen och sjöarna.[4][1][3] Drevviken delas med Österhaninge socken i Haninge kommun och Brännkyrka socken i Stockholms kommun, Magelungen delas med Brännkyrka socken och Öran delas med Västerhaninge socken i Haninge kommun.

Det finns tretton naturreservat i socknen. Björksättrahalvön, Drevviken, Flemingsbergsskogen, Gladö Kvarnsjön, Gladöskogen, Gömmaren, Gömsta äng, Hörningen, Lissmadalen, Lännaskogen, Orlången, Paradiset och Trångsundsskogen är alla kommunala naturreservat. Fullersta kvarn ingår i EU-nätverket Natura 2000 utan att vara ett naturreservat och Korpberget är ett biotopskyddsområde.

Det har funnits femton sätesgårdar i socknen: Vårby gård (säteri),[14][15] Lissma gård (säteri),[16][17] Ågesta gård,[18][19] Flemingsbergs gård (säteri),[20][21] Fullersta gård (säteri),[22][23] Balingsta gård (säteri),[24][25] Stuvsta gård,[26] Glömsta gård (säteri),[27][28] Balingsholms gård, Juringe gård,[29] Länna gård,[30][31] Sundby gård (säteri),[32][33] Trångsunds gård,[34][35] Stensättra gård (säteri)[36][37] och Hörningsnäs gård.[38]

I Länna fanns det förr ett gästgiveri.[30][31]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade stadigt från 1 090 1810 till 73 829 1990. Den första stora befolkningsexpansionen ägde rum mellan 1920 och 1960 då befolkningen ökade från 4 072 till 29 466. Den andra stora expansionen ägde alltså rum mellan 1960 och 1990.[39]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Huddinge socken
  2. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  3. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  5. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Huddinge socken
  6. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Huddinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  7. ^ Kulturarv Stockholm: Huddinge.
  8. ^ Fullersta Gård (2010), s. 16–17
  9. ^ Nordström (1988), s. 22
  10. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  11. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  12. ^ Administrativ historik för Huddinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  13. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  14. ^ Vårby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Wårby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  16. ^ Lisma i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Lisma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Ågesta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Ågesta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Flemmingsberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Flemingsberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  22. ^ Fullersta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  23. ^ Fullersta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  24. ^ Balingsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  25. ^ Balingsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  26. ^ Stufsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  27. ^ Glömsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Glömsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  29. ^ Juringe i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  30. ^ [a b] Länna i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  31. ^ [a b] Länna i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  32. ^ Sundby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  33. ^ Sundby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  34. ^ Trångsund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  35. ^ Trångsund i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  36. ^ Stensätra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  37. ^ Huddinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  38. ^ Hörningsnäs i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  39. ^ Folkmängd 1810-1890 Huddinge i Stockholms län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 augusti 2016)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]