Hugo Levin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hugo Levin

Johan Hugo Levin, född 2 januari 1886 i Ljungarum i Jönköpings län, död 26 oktober 1918 i Göteborg, var en svensk idrottsman, fotbollsspelare i Örgryte Idrottssällskap och idrottsledare. Hugo Levin hade en rad förtroendeuppdrag och var initiativtagare till byggandet av tre idrottsanläggningar, bl.a. Ullevi; Gamla Ullevi.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

År 1899 blir Levin medlem i Örgryte Idrottssällskap. Sexton år gammal tillhör han Öis första lag, som tre år i rad, 1904, 1905, 1906, blir svenska mästare i fotboll[1]. År 1902 blir Levin invald som sekreterare i Öis styrelse, som han är kvar i fram till och med 1912[1]. Tidigt för han fram tankar i styrelsen att Göteborg behöver ytterligare ett riktigt duktigt fotbollslag. Om detta blir styrelsen oense. Levin hävdar två motiv: "Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi mer och vassare motstånd. Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi fler duktiga talanger till vår stad". Då styrelsen ändå inte vill ge bifall föreslår Levin att han själv skall ta initiativet och planera arbetet, under tiden skall han lämna sin plats i styrelsen och avstå att spela i klubblaget. IFK Göteborg bildas 1904 och Levin kan återinträda både i styrelsen och i klubblaget[2][3]. 1907 skapar Levin "det nya" Göteborgs-Kamraterna, genom att sätta samman spelare från olika klubbar bildar han stommen till ett framgångsrikt lag. År 1905 blir Levin sekreterare i Göteborgs Fotbollsförbund, som han är med om att bygga upp, och blir ordförande från 1912 fram till sin död. År 1908 kom Öis, med Levin som pådrivande kraft, att bygga Walhalla idrottsplats, landets första "riktiga" idrottsanläggning.

År 1910 är Levin upphovsman till det första seriespelet för svensk fotboll, som blir starten till Allsvenskan[2][3]. Premiärupplagan av serien omfattar åtta lag och vinns av Öis. 1912 får Levin uppdraget att tjänstgöra som biträdande tävlingsledare för den fria idrotten under Olympiaden i Stockholm. Och han har året innan introducerat "träningsläger" för de svenska olympierna i den fria idrotten. 1913 tar Levin initiativ till boxningssportens införande i landet. 1914 blir Levin ledamot av Svenska Fotbollförbundets styrelse och samma år chef för Fotbollsförbundets uttagningskommitté. Levin är sekr. i Svenska Idrottsförbundet och 1917 blir han invald i Riksidrottsförbundets Överstyrelse[1].


1915 tar han initiativ till att bowling startar som en idrott i Göteborg. American bowling blir hastigt populärt och antal utövare ökar snabbt. Han ordnar fina tävlingar och instiftar "Göteborgs Kägel Klubbs plakett". Under en dubbelmatch, året efter, mellan Stockholm och Göteborg, tar han initiativ till att ett bowlingförbund kommer till stånd.

År 1916 tar Levin initiativ till byggandet av Gamla Ullevi.[2][1][3]. Ett bolag bildas för att driva den nya anläggningen. Levin utses till bolagets direktör och i september samma år kan Ullevi invigas, vilket inleds med att han är ciceron och förevisar nordens modernaste fotbollsanläggning för kronprins Gustav Adolf. Till en början skrivs namnet Ullervi, några år senare plockas r:et bort, sedermera blir det Gamla Ullevi. Ullervi planeras och byggs som hemmaarena för IFK Göteborg, då den står färdig lockar Levin över en engelsk tränare till Göteborgs-Kamraterna. Han tar initiativet och han skapar Göteborgs Tivoli, nöjesfältet förläggs invid Ullervi. Samma år startar Levin "korpfotboll" i Göteborg. I april 1916 sammanträder organisationskommittén för Idrottsfesten 1921, det år då Göteborg skall fira 300-årsjubileum, som sedermera blir framflyttad två år. Levin utses till spelens generalsekreterare och han tar initiativ till ytterligare en ny idrottsarena, Slottsskogsvallen[3]. Emellertid får han aldrig uppleva varken spelen eller den nya idrottsplatsen, i färdigt skick.

1917 introducerar Levin curling i stan och Göteborgs Curlingklubb bildas, curlingbanan anläggs på Ullervi[3][4]. Levin organiserar den första distriktsserien i bandy, som spelas på Ullervi. Levin startar även en bandyklubb för damer och han hjälper unga kvinnor att bilda en klubb för damfotboll. När Simklubben Delfin bildas påtar sig Levin posten som vice ordförande. Han är framgångsrik tävlingsseglare och även hängiven flygsporten.

1918 blir Levin invald av stadsfullmäktige som medlem av beredningen inför tillblivelsen av Slottsskogsvallen[3]. Federationsmatchen i fotboll mot Danmark på Ullervi den 20 oktober 1918 blir Hugo Levins sista arrangemang. Han är febersjuk och sängliggande, men reser sig ändå för att närvara på Ullervi. Han avstår den efterföljande banketten och återgår till sjukbädden. Därifrån reser han sig sedan aldrig mer, utan avlider den 26 oktober 1918 i dubbelsidig lunginflammation som följd av spanska sjukan. Vid graven håller den legendariske ledaren Wilhelm Friberg från Örgryte ett tal, som han avslutar: "många gånger stodo vi undrande inför Din ibland hänsynslösa framfart. Hvarför hade Du så brått? Nu veta vi, det var därför att Din dag var så kort. Må vi söka fullfölja det Du ej hann med och det är min innerliga förhoppning att vi skola lyckas. Därmed resa vi den allra vackraste minnesvård Du kunna önska Dig. Tag nu emot vår sista gärd: en stjärna från Idrottsorden, Hvila i frid!"[5]

Gravvården på Östra Begravningsplatsen i Göteborg, som utförs efter ritningar av arkitekt Karl M. Bengtson, är en ståtlig avhuggen dorisk pelare på sockel av en kub, allt utfört i mörk granit. På sockeln är inristat: Svenska Idrottsmän Reste Vården.[5]

Hugo Levins Väg, stadsdelen Heden i Göteborg, syd-öst om nya Ullevi, uppkallas till minne av Levin år 1982.[6]

Den 14 juli 2013 blir Hugo Levin invald som medlem i göteborgsidrottens Hall of Fame.[7]

Den 9 augusti 2015 delas det första HugoLevinPriset ut på Liseberg i Göteborg. Priset ska årligen tilldelas en ung framstående idrottsledare eller idrottsorganisatör för utmärkt engagemang och stort ledarskap för svensk idrotts bästa. Pristagare ska i sin ledarroll verka i Hugo Levins anda.[8]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Levin, Hugo (1911). Svenska idrottsförbundets 15-årsskrift; En återblick i ord och bild. utg. af sekreteraren. Göteborg. Libris 2773755

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Hjertberg, Lars (2012). Alla helgons lag: männen som gjorde Göteborg till fotbollens huvudstad. Karlstad: Votum & Gullers. Libris 13325160. ISBN 978-91-85815-90-6 
  2. ^ [a b c] Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Våra levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219160. ISBN 91-20-06274-5 
  3. ^ [a b c d e f] Jerneryd, Roland (1981). Hur idrotten kom till stan: Göteborgs idrottshistoria 1800-1950. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 15. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 305172 
  4. ^ Levin, Helga Samlade minnesanteckningar i text och bild
  5. ^ [a b] Göteborgs Aftonblad, 1918, där Levin också var sportredaktör
  6. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 136. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
  7. ^ Idrottsmuseet, Göteborg
  8. ^ ”Pristagare”. HugoLevinPriset. http://www.hugolevinpriset.se. Läst 27 augusti 2015.