Hugo Levin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hugo Levin

Johan Hugo Levin, född 2 januari 1886 i Ljungarum i Jönköpings län, död 26 oktober 1918 i Göteborg, var en svensk idrottsman, fotbollsspelare i Örgryte Idrottssällskap och idrottsledare. Hugo Levin hade en rad förtroendeuppdrag och var initiativtagare till byggandet av Gamla Ullevi.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

År 1899 blev Levin medlem i Örgryte Idrottssällskap. Sexton år gammal tillhörde han Öis första lag, som tre år i rad, 1904, 1905, 1906, blev svenska mästare i fotboll[1]. År 1902 blev Levin invald som sekreterare i Öis styrelse, som han var kvar i fram till och med 1912[1]. Tidigt förde han fram tankar i styrelsen att Göteborg behövde ytterligare ett riktigt duktigt fotbollslag. Om detta blev styrelsen oense. Levin hävdade två motiv: "Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi mer och vassare motstånd. Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi fler duktiga talanger till vår stad". Då styrelsen ändå inte ville ge bifall föreslog Levin att han själv skulle ta initiativet och planera arbetet, under tiden skulle han lämna sin plats i styrelsen och avstå att spela i klubblaget. IFK Göteborg bildades 1904 och Levin kunde återinträda både i styrelsen och i klubblaget[2][3]. År 1905 blev Levin sekreterare i Göteborgs Fotbollsförbund, som han varit med att bygga upp, och ordförande från 1912 fram till sin död. År 1908 kom Öis, med Levin som pådrivande, att bygga Walhalla idrottsplats.

År 1910 var Levin upphovsman till det första riktiga seriespelet i svensk fotboll, som blev början till Allsvenskan[2][3]. Premiärupplagan av Svenska serien omfattade åtta lag och vanns av Öis. 1912 fick Levin uppdraget att tjänstgöra som biträdande tävlingsledare för friidrotten under Olympiaden i Stockholm. 1914 blev Levin ledamot av Svenska Fotbollförbundets styrelse och samma år chef för Fotbollsförbundets uttagningskommitté. Levin var också aktiv i Svenska Idrottsförbundet och i Riksidrottsförbundet, som även gjorde honom till medlem i Överstyrelsen[1].

År 1916 tar Levin initiativ till byggandet av Gamla Ullevi.[2][1][3]. Ett bolag bildades för att driva den nya anläggningen. Levin utsågs till bolagets direktör och i september samma år kunde Ullevi invigas. Till en början skrevs namnet Ullervi, sedermera Gamla Ullevi. Ullevi planerades och byggdes som hemmaarena för IFK Göteborg, då den stod färdig lockade Levin över en engelsk tränare till Göteborgskamraterna.

1917 bildades Göteborgs Curlingklubb, på förslag och initiativ av Levin, curlingbanan förlades till Ullevi[3][4]. Levin organiserade den första distriktsserien i bandy, som spelades på Ullevi. Han startade även en bandyklubb för damer. Levin blev också intresserad av bowling och bowlingsporten startade i Göteborg[3]. När Simklubben Delfin bildades påtog sig Levin posten som vice ordförande. Han var framgångsrik tävlingsseglare och även hängiven flygsporten. I april 1917 sammanträdde organisationskommittén för Idrottsfesten 1921, det år då Göteborg skulle fira 300-årsjubileum, som sedermera blev framflyttat två år. Levin utsågs till spelens generalsekreterare och han tog initiativ till ytterligare en ny idrottsarena, Slottsskogsvallen[3]. Emellertid fick han aldrig uppleva spelen och den nya idrottsplatsen.

Federationsmatchen i fotboll mot Danmark på Ullevi den 20 oktober 1918 blev Hugo Levins sista arrangemang. Han var febersjuk och sängliggande, men reste sig ändå för att närvara på Ullevi och mottaga hedersgästen kronprins Gustav Adolf. Han avstod den efterföljande banketten och återgick till sjukbädden. Därifrån reste han sig sedan aldrig, utan avled den 26 oktober 1918 i dubbelsidig lunginflammation som följd av spanska sjukan. Vid graven höll den legendariske ledaren Wilhelm Friberg från Örgryte ett tal som han avslutade: "många gånger stodo vi undrande inför Din ibland hänsynslösa framfart. Hvarför hade Du så brått? Nu veta vi, det var därför att Din dag var så kort. Må vi söka fullfölja det Du ej hann med och det är min innerliga förhoppning att vi skola lyckas. Därmed resa vi den allra vackraste minnesvård Du kunna önska Dig. Tag nu emot vår sista gärd: en stjärna från Idrottsorden, Hvila i frid!"[5]

Gravvården på Östra Begravningsplatsen i Göteborg, som utfördes efter ritningar av arkitekt Karl M. Bengtson, är en ståtlig avhuggen dorisk pelare på sockel av en kub, allt utfört i mörk granit. På sockeln är inristat: Svenska Idrottsmän Reste Vården.[5]

Hugo Levins Väg, stadsdelen Heden i Göteborg, öster om nya Ullevi, uppkallades till minne av Levin år 1982.[6]

Den 14 juli 2013 blev Hugo Levin invald som medlem i göteborgsidrottens Hall of Fame.[7]

Den 9 augusti 2015 delades det första HugoLevinPriset ut på Liseberg i Göteborg. Priset ska årligen tilldelas en ung framstående idrottsledare eller idrottsorganisatör för utmärkt engagemang och stort ledarskap för svensk idrotts bästa. Pristagare ska i sin ledarroll verka i Hugo Levins anda.[8]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Levin, Hugo (1911). Svenska idrottsförbundets 15-årsskrift; En återblick i ord och bild. utg. af sekreteraren. Göteborg. Libris 2773755

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Hjertberg, Lars (2012). Alla helgons lag: männen som gjorde Göteborg till fotbollens huvudstad. Karlstad: Votum & Gullers. Libris 13325160. ISBN 978-91-85815-90-6 
  2. ^ [a b c] Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Våra levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219160. ISBN 91-20-06274-5 
  3. ^ [a b c d e f] Jerneryd, Roland (1981). Hur idrotten kom till stan: Göteborgs idrottshistoria 1800-1950. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 15. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 305172 
  4. ^ Levin, Helga Samlade minnesanteckningar i text och bild
  5. ^ [a b] Göteborgs Aftonblad, 1918, där Levin också var sportredaktör
  6. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 136. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
  7. ^ Idrottsmuseet, Göteborg
  8. ^ ”Pristagare”. HugoLevinPriset. http://www.hugolevinpriset.se. Läst 27 augusti 2015.