Hultsfreds köping

Från Wikipedia
Hultsfreds köping
(1927–1970)
Saknade vapen
Saknade vapen
LänKalmar län
LandskapSmåland
CentralortHultsfred
Hultsfreds köping i Kalmar län
Kommunkod0860
Numera del avHultsfreds kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Hultsfreds köping. För orten se Hultsfred, för dagens kommun, se Hultsfreds kommun.

Hultsfreds köping var en tidigare kommun i Kalmar län.

Administrativ historik

Hultsfreds köping bildades den 1 januari 1927 (enligt beslut den 26 mars 1926) genom en utbrytning ur Vena landskommun av Hultsfreds stationssamhälle.[1]

Senast den 1 januari 1941 utbröts köpingen ur Vena jordregistersocken i avseende på fastighetsredovisningen.[2]

Köpingens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

1 januari 1971 ombildades köpingen till Hultsfreds kommun.[5]

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde köpingen till Vena församling. Köpingens område bildade från 1 januari 1937 Hultsfreds kyrkobokföringsdistrikt, som utbröts 1 januari 1955 för att bilda Hultsfreds församling.[6] 1 januari 1969 tillkom de två församlingarna Lönneberga och Målilla.

Geografi

Hultsfreds köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 21,01 km², varav 19,54 km² land.[3]

Tätorter i köpingen 1960

I Hultsfreds köping fanns del av tätorten Hultsfred[a], som hade 4 329 invånare i köpingen den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 97,4 %.[7]

Politik

Köpingsfullmäktiges ordförande

Mandatfördelning i Hultsfreds köping 1938-1966

ValårVSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19381424
1424
20
20
194211225
11225
20
19
194621224
21224
20
19
1950112133
112133
2083,1
18
1954213154
21354
2583,2
23
1958113434
13434
2579,8
24
196214344
14344
2585,6
23
1966311443
311443
2586,8
23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar

  1. ^ Tätorten Hultsfred var delad mellan Hultsfreds köping (4 329 inv.) och Vena landskommun (47 inv.)

Referenser

  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 28. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  3. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 34. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 
  8. ^ Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 316