Hultsfreds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hultsfreds kommun
Kommun
Hultsfred kommunhus
Hultsfred kommunhus
Hultsfred vapen.svg
Vapensköld för Hultsfreds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Du syns och hörs i Hultsfred
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Landskap Småland
Domsaga Kalmar domsaga
Läge 57°29′0″N 15°50′0″Ö / 57.48333°N 15.83333°Ö / 57.48333; 15.83333
Centralort Hultsfred
Areal 1 187 km² (2015-01-01)[1]
99:e största (av 290)
 - land 1 121,5 km²
 - vatten 65,5 km²
Folkmängd 14 607 (2016-12-31)[2]
160:e största (av 290)
Befolkningstäthet 13,02 invånare/km²[2][1]
215:e högsta (av 290)
GeoNames 2704397
Kommunkod 0860
Tätortsgrad (%) 81,1 (2010)[3]
Antal anställda 1 375 (2014-11)[4]
Hultsfred Municipality in Kalmar County.png
Webbplats: www.hultsfred.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Hultsfreds kommun är en kommun i Kalmar län, i inlandet i länets norra del. Centralort är Hultsfred. Kommunen gränsar till Vetlanda kommun och Eksjö kommun åt väst respektive nordväst inom Jönköpings län. Inom Kalmar län gränsar kommunen sin nordliga gräns med Vimmerby kommun, och åt väst med Oskarshamns kommun och åt söder med Högsby kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gårdveda, Järeda, Lönneberga, Målilla, Mörlunda, Tveta, Vena och Virserum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Hultsfreds köping bildades 1927 som en utbrytning ur Vena landskommun

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Målilla (av de tidigare kommunerna Gårdveda och Målilla), Mörlunda (av Mörlunda och Tveta) samt Virserum (av Järeda och Virserum) medan landskommunerna Lönneberga och Vena samt Hultsfreds köping förblev oförändrade.

Virserums köping bildades 1956 genom en ombildning av Virserums landskommun. Samtidigt upphörde Virserums municipalsamhälle, som inrättats den 9 februari 1917.

1969 införlivas landskommunerna Lönneberga och Målilla i Hultsfreds köping. Hultsfreds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hultsfreds köping, Virserums köping, Mörlunda landskommun och Vena landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver.

Vid kommunbildningen 1971 hade den namngivande enheten, Hultsfred, inget vapen. Däremot fanns tre andra vapen inom området. Kommunen gav då Riksarkivet i uppdrag att skapa ett nytt vapen. Vattenhjulet togs från Virserums vapen, granarna fanns i form av en granskura i Mörlundas vapen. Vågskurebjälken syftar på Emån och fanns i båda dessa vapen. Det nya vapnet registrerades år 1982.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
19 550
1975
  
18 422
1980
  
17 794
1985
  
16 961
1990
  
17 020
1995
  
16 762
2000
  
15 163
2005
  
14 456
2010
  
13 696
2015
  
13 919
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

[1]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 2 413, eller 17,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 738 den 31 december 2014).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hultsfreds kommun 13 738 personer. Av dessa var 2 098 personer (15,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Hultsfreds kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i Hultsfreds kommun.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen går järnvägarna Stångådalsbanan, Nässjö-Oskarshamn samt smalspåret Hultsfred-Västervik.


Politik[redigera | redigera wikitext]

De delar som kom att utgöra kommunen har alla under efterkrigstiden varit starka centerfästen. Kommunalrådet i Hultsfreds kommun Bengt Rosander var när han förlorade valet 1994 det då längst sittande kommunalrådet i Sverige. Han hade då varit med i kommunledningen ända sedan sammanslagningen då han blev vice ordförande i kommunstyrelsen.

I valet 2010 fick de borgerliga partierna majoritet i kommunfullmäktige med (c) som starkaste parti. Kommunalråd 2010-2014 var Lars Rosander från Kråketorp utanför Virserum, som efterträdde Kira Berg, som dessförinnan varit kommunalråd sedan hösten 2008.

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP MSVO SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 21 15 4 2 6
21 15 4 2 6
49 90,2
46
1973 2 20 15 3 2 7
2 20 15 3 2 7
49 91,9
42 7
1976 2 21 14 3 2 7
2 21 14 3 2 7
49 92,1
42 7
1979 4 20 13 3 2 7
4 20 13 3 2 7
49 91,4
39 10
1982 3 20 13 2 3 8
3 20 13 2 3 8
49 91,5
41 8
1985 4 20 13 3 2 7
4 20 13 3 2 7
49 89,2
37 12
1988 4 20 1 13 2 3 6
4 20 13 2 3 6
49 85,4
37 12
1991 6 17 12 2 5 7
6 17 12 2 5 7
49 84,8
37 12
1994 7 21 12 1 3 5
7 21 12 3 5
49 85,4
32 17
1998 7 19 2 8 1 7 5
7 19 2 8 7 5
49 78,95
35 14
2002 5 21 2 9 2 6 4
5 21 2 9 2 6 4
49 78,27
32 17
2006 5 18 1 2 9 1 4 5
5 18 2 9 4 5
45 77,57
28 16
2010 4 15 2 1 11 1 5 6
4 15 2 11 5 6
45 79,66
29 16
2014 3 16 1 5 11 1 4 4
3 16 5 11 4 4
45 80,74
30 15
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2016”. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2016//. Läst 21 februari 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]