Hultsfreds kommun

	Hultsfreds kommun
	Kommun
	Hultsfred kommunhus
	Vapen för Hultsfreds kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Hultsfreds kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Slogan: Du syns och hörs i Hultsfred
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Landskap	Småland
Läge	57°29′0″N 15°50′0″Ö / 57.48333°N 15.83333°Ö
Centralort	Hultsfred
Areal	1 187 km² (2015-01-01); 99:e största (av 290)
- land	1 121,5 km²
- vatten	65,5 km²
Folkmängd	13 883 (2023-12-31); 169:e största (av 290)
Befolkningstäthet	12,38 invånare/km²; 217:e högsta (av 290)
Geonames	2704397
Kommunkod	0860
Tätortsgrad (%)	81 (2015)
Antal anställda	1 375 (2014-11)
	Webbplats: www.hultsfred.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Hultsfreds kommun är en kommun i Kalmar län, i inlandet i länets norra del. Centralort är Hultsfred. Kommunen gränsar till Vetlanda kommun och Eksjö kommun åt väst respektive nordväst inom Jönköpings län. Inom Kalmar län har kommunen sin nordliga gräns med Vimmerby kommun, och åt öst med Oskarshamns kommun och åt söder med Högsby kommun. I sydväst gränsar Hultsfreds kommun till Uppvidinge kommun i Kronobergs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Gårdveda, Järeda, Lönneberga, Målilla, Mörlunda, Tveta, Vena och Virserum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Hultsfreds köping bildades 1927 som en utbrytning ur Vena landskommun

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Målilla (av de tidigare kommunerna Gårdveda och Målilla), Mörlunda (av Mörlunda och Tveta) samt Virserum (av Järeda och Virserum) medan landskommunerna Lönneberga och Vena samt Hultsfreds köping förblev oförändrade.

Virserums köping bildades 1956 genom en ombildning av Virserums landskommun. Samtidigt upphörde Virserums municipalsamhälle, som inrättats den 9 februari 1917.

1969 införlivas landskommunerna Lönneberga och Målilla i Hultsfreds köping. Hultsfreds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hultsfreds köping, Virserums köping, Mörlunda landskommun och Vena landskommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.^[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver.

Vid kommunbildningen 1971 hade den namngivande enheten, Hultsfred, inget vapen. Däremot fanns tre andra vapen inom området. Kommunen gav då Riksarkivet i uppdrag att skapa ett nytt vapen. Vattenhjulet togs från Virserums vapen, granarna fanns i form av en granskura i Mörlundas vapen. Vågskurebjälken syftar på Emån och fanns i båda dessa vapen. Det nya vapnet registrerades år 1982.

Målilla landskommun
(1953–1968)
Mörlunda landskommun
(1957–1971)
Virserums köping
(1959–1971)

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			19 550
1975			18 422
1980			17 794
1985			16 961
1990			17 020
1995			16 762
2000			15 163
2005			14 456
2010			13 696
2015			13 919
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. [1]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 413, eller 17,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 738 den 31 december 2014).^[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hultsfreds kommun 13 738 personer. Av dessa var 2 098 personer (15,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[8]

Födelseland^[8]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&011640.&&&&&011 640
2	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0164.&&&&&0164
5	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0139.&&&&&0139
6	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134
7	Finland	&&&&&&&&&&&&0132.&&&&&0132
8	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&0116.&&&&&0116
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112
10	Danmark	&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080
12	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&067.&&&&&067
13	Polen	&&&&&&&&&&&&&064.&&&&&064
14	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
15	Irak	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
16	Somalia	&&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046
17	Norge	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
17	Thailand	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
19	Iran	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
20	Kina	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
21	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
23	Island	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
23	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
25	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[9]:

Tätorter

Det finns åtta tätorter i Hultsfreds kommun.

Kommunikationer

Genom kommunen går järnvägarna Stångådalsbanan, Nässjö-Oskarshamn samt smalspåret Hultsfred-Västervik.

Politik

De delar som kom att utgöra kommunen har alla under efterkrigstiden varit starka centerfästen. Kommunalrådet i Hultsfreds kommun Bengt Rosander var när han förlorade valet 1994 det då längst sittande kommunalrådet i Sverige. Han hade då varit med i kommunledningen ända sedan sammanslagningen då han blev vice ordförande i kommunstyrelsen.

I valet 2010 fick de borgerliga partierna majoritet i kommunfullmäktige med (c) som starkaste parti. Kommunalråd 2010-2014 var Lars Rosander från Kråketorp utanför Virserum, som efterträdde Kira Berg, som dessförinnan varit kommunalråd sedan hösten 2008.

Mandatfördelning i valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

21

15

4

2

6

21

15

4

2

6

49

90,2

46

1973

2

20

15

3

2

7

2

20

15

3

2

7

49

91,9

42

7

1976

2

21

14

3

2

7

2

21

14

3

2

7

49

92,1

42

7

1979

4

20

13

3

2

7

4

20

13

3

2

7

49

91,4

39

10

1982

3

20

13

2

3

8

3

20

13

2

3

8

49

91,5

41

8

1985

4

20

13

3

2

7

4

20

13

3

2

7

49

89,2

37

12

1988

4

20

1

13

2

3

6

4

20

13

2

3

6

49

85,4

37

12

1991

6

17

12

2

5

7

6

17

12

2

5

7

49

84,8

37

12

1994

7

21

12

1

3

5

7

21

12

3

5

49

85,4

32

17

1998

7

19

2

8

1

7

5

7

19

2

8

7

5

49

78,95

35

14

2002

5

21

2

9

2

6

4

5

21

2

9

2

6

4

49

78,27

32

17

2006

5

18

1

2

9

1

4

5

18

2

9

4

5

45

77,57

28

16

2010

4

15

2

1

11

1

5

6

4

15

2

11

5

6

45

79,66

29

16

2014

3

16

1

5

11

1

4

3

16

5

11

4

45

80,74

30

15

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter

Rumia, Polen
Ylihärmä, Finland

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Hultsfreds kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)

[Scbfödelseland-8] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]