Humankapital

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, även hälsa räknas in ibland.

Denna term är vanlig inom kunskapsintensiva områden, där det är angeläget att bibehålla, eller att fortsatt höja humankapitalets nivåer, genom undervisning och utbildning. Detta för att stimulera den ekonomiska tillväxten.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv så börjar humankapitalet att formas genom den formella skolutbildningen, och fortsätter sedan genom livet, som ett livslångt lärande. Det ligger alltså i varje nations intresse att nå upp till ett högt humankapital, innan individen är klar för arbetslivet och även under den yrkesverksamma tiden.

Humankapitalets ekonomiska betydelse har länge varit känt, men medvetenheten växte först efter insikter från andra världskriget. En övertygelse om bl a utbildningens betydelse för ett aktivt medborgarskap i demokratiska samhällen bredde ut sig. Under de senaste åren så har dess grundstenar i innebörden förändrats från att bli allt mindre baserad på tillverkning av varor, och allt mer på produktion och behandling av data och informationsteknologi. Nya teknologier har i snabb takt skapat behov av nya kompetensområden och yrken.[1] Marshallplanen och OECD är företeelser sprungna ur den framväxta medvetenheten.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lärande skola bildning, Lundgren, Säljö, Liberg, Bokförlaget Natur & Kultur, 201, ISBN 978-91-27-11800-3

Se även[redigera | redigera wikitext]