Humlegården
Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.
Historia
Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288.[1] Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård 1619 på uppdrag av Gustav II Adolf[2]. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn. Den öppnades för allmänheten 1764 och var en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde;[3] 1773 öppnade Humlegårdsteatern i den gamla paviljongen. Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i slutet av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus. Allmän park har den varit sedan 1869.
1835-42 övertog Linnéska Samfundet arrendet för parken. Trots återkommande skadegörelse och stölder lyckades de genomföra många stora förändringar. Dammar anlades, drivhus, inhägnader och burar för djur och fåglar byggdes och hela området norr om den öst-västliga allén omformades i engelsk park-stil. Statyer av Carl von Linné och Flora sattes upp vid foten av kullen som fick namnet Floras kulle.[4] Vintertid anlades en populär kälkbacke på kullen och på 1850-talet kunde en kälke hyras timvis för tolv skilling.[5] Flera tecknare och konstnärer gestaltade vinteraktiviteterna, såsom Gustaf Axel Broding, ofta på uppdrag av de stora dagstidningarna.[6]
Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån. Parken var länge en samlingsplats för Stockholms homosexuella. Det kan gå tillbaka på en tradition att hästgardister vid Svea Livgarde prostituerade sig i parken vid förra sekelskiftet. På senare år har parken varit plats för såväl rån som överfallsvåldtäkter, och betraktas som ett farligt ställe att vistas ensam på efter mörkrets inbrott.[källa behövs] Humlegården omnämns även i sången Hum hum från Humlegården. Hösten 2011 startade gruppen "Ett levande Humlan" som främst finns på sociala media för att driva frågan om ett tryggare Humlegården även på kvällstid.
Skulpturer
- Linnémonumentet, Fritjof Kjellberg, rest 1885
- Carl Wilhelm Scheele, John Börjeson, rest 1892
- Farfadern, Per Hasselberg, rest 1896 vid Kungliga biblioteket
- Anders Fryxell, Walter Runeberg, rest 1910
- Peter Wieselgren, Gustaf Malmquist, rest 1910
- Fredrika Bremer, Sigrid Fridman, rest 1927
- Tuffsen, Egon Möller Nielsen, rest 1949
- Isobartema, Martin Holmgren, rest 1970
- Cordillera de Los Andes, Francisco Gazitúa, rest 2000
- Hjalmar Söderberg, Peter Linde, rest 2010
-
-
Carl Wilhelm Scheele -
-
Fredrika Bremer -
Tuffsen -
Cordillera de Los Andes -
Isobartema -
Peter Wieselgren -
Anders Fryxell
.jpg)
.jpg)
Referenser
- ^ Nils Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa, 1953
- ^ Stockholms tekniska historia. 2, Stockholms parker : innerstaden (1. uppl). LiberFörlag. 1986 ;. ISBN 9138907321. OCLC 185419236. https://www.worldcat.org/oclc/185419236
- ^ Johan Flodmark, Stenborgska skådebanorna
- ^ Parkdokumentet för Humlegården, Stockholm, juni 2004
- ^ Selander, Nils & Edvard. Två gamla Stockholmares anteckningar(Stockholm: P.A. Norstedts och söner, 1920), 148.
- ^ Gustaf Axel Broding, 1880-tal,Kungliga Biblioteket Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Kart & planschavdelningen 11776138.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Humlegården.- Parkdokument för Humlegården, Stockholm, juni 2004
