Hunner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hunnernas rike sträckte sig från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder.
Ridande hunner.

Hunnerna är ett samlingsbegrepp för en av de centralasiatiska befolkningsgrupper som ingår i de eurasiska nomaderna. Härstammande från området kring sjön Issyk-Kul i nuvarande Kirgizistan emigrerade de successivt västerut för att expandera sitt rike.

Hunnernas härjningar i Europa[redigera | redigera wikitext]

Omkring år 370 dök hunnerna upp vid Svarta havet och underkuvade år 375 ostrogoterna, som då leddes av Ermanarik. Denna erövring blev startskottet till den germanska folkvandringen. År 395-396 gjorde hunnerna ett omfattande plundringståg i Syrien och Mesopotamien. Hunnerna var bitvis splittrade, men senast år 432 lyckades Rua ena hunnerna under sitt styre, med basen i nuvarande Ungern. I mitten av 400-talet invaderade hunnerna sydöstra och centrala delarna av Europa under ledning av den beryktade ledaren, Attila. År 451 besegrades hunnerna och ostrogoterna grundligen av Västrom i allians med visigoterna i slaget vid Katalauniska fälten. Efter Attilas död år 453 och det påföljande slaget vid Nedao föll hunnerriket snabbt samman.

Folkgrupper som kan ha assimilerat hunner[redigera | redigera wikitext]

Långt efter hunnernas härjningar i Europa levde minnet av dem kvar, och namnet har använts många gånger som skällsord för folk eller nationer som upplevts som barbariska och vilda. Det har också funnits mer seriösa spekulationer om europeiska folk där hunners gener skulle kunna ingå i den gruppens genetiska blandning. Däribland bulgarerna som enligt vissa historiker uppstod genom en integration av olika asiatiska folk, däribland hunnerna. Även dagens turkar tros kunna vara besläktade med hunnerna och det turkiska språket betraktas som släkt med det språk som hunnerna talade.[källa behövs] Hunnernas huvudbas vid Attilas tid var i det som i dag heter Ungern. Ungrarna anses också vara besläktade med hunnerna[källa behövs] och i Budapest finns en staty av kung Attila. Den etniska grupp som förmodligen starkast identifierar sig med hunnerna och som själva räknar sig som ättlingar till dessa är de magyariska (ungerska) szeklerna i östra Transsylvanien i nuvarande Rumänien. De är ca 700.000 till antalet och utgör hälften av den ungerska minoriteten i Transsylvanien. Vissa undergrupper till haplogrupp Q har ibland ansetts av populations-genetiker tyda på hunniskt ursprung. Haplogrupp Q är särskilt vanlig i Kroatien med 6 % frekvens, i Sverige med 3 % frekvens (mer på Gotland och vissa platser i Danmark), ca 4 % frekvens hos ungrare (0 % enligt andra uppgifter [1]) och 2 % i Norge. Emellertid finns det enstaka arkeologiska fynd som visar att liknande undergrupper till Q förekom i Sverige (Motala) och Sibirien redan långt innan hunnernas ankomst, och samma undergrupper till Q är också vanliga bland den amerikanska urbefolkningen, vilket tyder på att grupperna är mycket gamla.[1]

Xiongnu[redigera | redigera wikitext]

Ett folk som oroade kineserna på deras norra gräns från omkring 300 f.Kr. och framåt, xiongnu, har länge utpekats som potentiella förfäder till hunnerna, men för detta finns inga fasta bevis.

Andra samtida erövrarfolk[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som hunnerna härjade i Europa, härjades även andra områden av stäppfolk. I Persien härjade heftaliterna ("vita hunner") och i norra Indien härjade huna-folket. Det har föreslagits att även dessa skulle vara hunner, men moderna historieforskare är tveksamma till ett sådant släktskap.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://patagoniamonsters.blogspot.se/2014/06/on-q-haplotypes-in-europe-part-2.html