Husarapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Husarapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane
Hane
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Familj Markattartade apor
Cercopithecidae
Tribus Cercopithecini
Släkte Erythrocebus
Trouessart, 1897
Art Husarapa
E. patas
Vetenskapligt namn
§ Erythrocebus patas
Auktor (Schreber, 1775)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
  • Cercopithecus patas Schreber, 1775 - Protonym
  • Simia patas Schreber, 1775
  • Erythrocebus patas villiersi Dekeyser, 1950
Hitta fler artiklar om djur med

Husarapa (Erythrocebus patas) är den enda arten av släktet Erythrocebus. Släktet tillhör familjen markattartade apor i ordningen primater.[2] Husarapan lever till stor del på marken och kan springa så fort som 55 km/h, vilket gör den till en av de snabbaste primaterna. De undviker täta skogar och lever i öppna habitat som savann eller halvöken. Trivialnamnet husarapa refererar till utseendet och syftar förmodligen främst på apans röda rygg som kan liknas vid husarernas röda jackor men apans mustasch och bestämda ansiktsuttryck kan också ha spelat in.[3][4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna art förekommer i västra och centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal till Etiopien och Tanzania.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Husarapan är på ovansidan rödaktig och på undersidan, samt vid kinderna vitaktig eller grå. Hannarna har långt manliknande hår i ansiktet.[5] De är slanka djur med långa extremiteter och korta fingrar. Hannar är med en kroppslängd (huvud och bål) på 60-88 centimeter och en vikt mellan 7-13 kilogram betydligt större än honorna som blir bara 4-7 kilogram tunga och ungefär 49 centimeter långa. Svansen är oftast 10 cm kortare än övriga kroppen.[6][7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hane.

Husarapan är den art i släktgruppen Cercopithecini som är bäst anpassad till ett liv på marken. Den lever på öppna gräsmarker, halvöknar och glest trädbeklädd savann samt i öppna torra skogar.[1] Husarapan undviker regioner med täta skogar. Om husarapan uppfattar främmande djurarter eller människor hotfull så flyr den oftast och förlitar sig på sin hastighet. I vissa fall söker den skydd i ett träd.[7] Den kan springa upp till 55 km/h,[8] vilket troligen gör husarapan till den snabbaste arten i ordningen primater.[7] Djuret är aktivt under dagen[1] men tar en paus under de hetaste timmarna. Natten tillbringar den i ett träd.[7]

Husarapor lever i grupper som består av en ledarhona och ytterligare ett antal honor med sina ungar. Även bland gruppens andra honor finns en hierarki. En vuxen hanne vistas vanligen nära flocken men den får bara tillträde när honorna är parningsberedda.[8] Ibland observeras ensamma hannar eller små grupper av hannar som består av djur som tvingats lämna en grupp med en dominant hanne. Hannen vaktar sin grupp för att skydda den från fiender och söker efter nya platsar med bra föda. Den ger också varningssignal när en främmande flock kommer för nära reviret men själva försvaret av territoriet utförs av honorna.[5] Husarapan är inte lika högljudd som andra primater när den kommunicerar, antagligen för att minska uppmärksamheten hos möjliga predatorer. Oftast uppfattas dess läten av människan först när man är närmre än 100 meter.[7] Kommunikation mellan flockens medlemmar sker också med olika ansiktsuttryck.[8] Individerna kan till exempel visa tänderna, liksom en människa som ler, för att minska aggressioner i gruppen. De skallrar ibland genom att gnida tänderna mot varandra för att uttrycka rädsla eller hot.[8]

Flockarna kan bestå av fem till 75 medlemmar[8] men utgörs vanligen av cirka 15 individer.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Husarapor är huvudsaklig växtätare som livnär sig av gräs, frukt, frö, rötter och svampar[7] samt av naturgummi.[6] Under torra perioder uppsöker de vattenansamlingar för att dricka.[1] Ibland äter de även insekter samt andra ryggradslösa djur[8] eller fågelägg.[5]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Ungdjur.

Vanligtvis parar sig bara den dominanta hannen med honorna i gruppen, men ibland utökas gruppen under parningstiden med andra könsmogna hannar. Honan är dräktig ungefär 170 dagar[5] och föder vanligtvis en unge[7] under regntiden, då det är gott om mat. Förmodligen dias ungdjuret under flera månader, liksom ungar av andra markattartade apor, men studier speciellt för husarapan saknas.[5]

Honorna blir könsmogna vid 2-3 års ålder och hannarna vid 4-5 år.[5] Honor kan para sig varje år och hos vissa individer är avståndet mellan två födslar kortare än 12 månader.[5] Denna höga fertilitet är ovanlig för markattartade apor och troligen en evolutionär anpassning till den höga dödligheten hos vuxna individer som beror på artens markbundna levnadssätt.[9] Hannarna jagas bort från gruppen efter att de blivit könsmogna.[8]

En husarapa kan bli upp till 20 år gammal, med människans vård till och med 24 år.[5]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Husarapan lever i familjegrupper.
Hona

Husaraporna jagas för köttets skull och dödas när de befinner sig i jordbruksområden för att skydda skörden. Omvandlingen av apornas levnadsområde till åkerland och betesmark påverkar också arten negativt. Arten räknas inte som hotad, då det finns stabila populationer i nationalparker.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Vissa auktoriteter skiljer på två underarter: den västliga Erythrocebus patas patas, som har svart nos, och den östliga Erythrocebus patas pyrrhonotus med vit nos. Denna indelning är omstridd. Standardverket Mammal Species of the World listar inga underarter då näsans olika färg beror på tillfälliga förändringar hos dräktiga honor.[2] Andra avhandlingar skiljer mellan upp till fyra underarter.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Kingdon, J., Butynski, T.M. & De Jong, Y. 2008 Erythrocebus patas Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 29 oktober 2012.
  2. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Erythrocebus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4  (med undersidor)
  3. ^ Animal Diversity Web, Erythrocebus patas (Schreber, 1775), University of Michigan Museum of Zoology, <www.discoverlife.org>, läst 2012-12-01
  4. ^ Markus Kappeler (2006) Husarenaffe, <[www.markuskappeler.ch]>, läst 2012-12-01
  5. ^ [a b c d e f g h] C. Bonadio (2000). Erythrocebus patas (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Erythrocebus_patas/. Läst 29 oktober 2012. 
  6. ^ [a b c] Gron, KJ (2006): Patas monkey, Primate Factsheets, Wisconsin Primate Research Center (WPRC) Library at the University of Wisconsin-Madison, läst 3 november 2012.
  7. ^ [a b c d e f g] Nowak, R. M. (1999) sid.570/71
  8. ^ [a b c d e f g] Sean Flannery (2007). ”Patas monkey” (på engelska). Primate Fact Sheets. http://www.theprimata.com/erythrocebus_patas.html. Läst 29 oktober 2012. 
  9. ^ Isbell, L.A., et al.; Young, TP; Jaffe, KE; Carlson, AA (2009). ”Demography and life history of sympatric patas monkeys (Erythrocebus patas) and vervets (Cercopithecus aethiops) in Laikipia, Kenya.”. International Journal of Primatology "30" (1): sid. 103–124. doi:10.1007/s10764-009-9332-7. PMID 20976285. SVERIGEDEMOKRATERNAS RÖTTER Sverigedemokraterna (SD) bildades i Stockholm den 6 februari 1988 av personer, som främst kom från Framstegspartiet och Sverigepartiet. Nedan följer en redogörelse för hur Sverigedemokraterna kom till. Det är en förvirrande bild, där partier sprängs eller upplöses för att återuppstå under nya namn och delvis nya politiska idéer. Mitt i denna miljö av ”hela havet stormar”, fanns det en viss kontinuitet, genom att det var ett begränsat antal ledande personer, som bytte stolar med varandra. Här nedan skall skildras var SD:s rötter skall sökas och även påvisas de villospår, som media och vissa politiker söker lägga ut. Sannolikt därför att de själva tror på de förenklade förklaringarna. SD:s historia är nämligen lite komplicerad. SD FALSKA RÖTTER – NRP, BSS, VAM Statsminister Stefan Löfvén påstår med åberopande av historiestuderanden Henrik Arnstad att SD har sina rötter i Nordiska Rikspartiet (NRP), Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Vitt Ariskt Motstånd (VAM). Nordiska Rikspartiet kan lämnas därhän. NRP har aldrig haft någon koppling till SD annat än att enskilda personer kan ha lämnat NRP för SD. Partiet erhöll 2002 i riksdagsvalet 17 röster i hela landet. Det var det sista valet NRP deltog i. NRP upplöstes 2009. Bevara Sverige Svenskt bildades 1982 med Leif Ericsson (Zeilon) som interimsordförande. Ordförande blev 1983 Sven Davidsson, som satt kvar till organisationens upplösning, varvid medlemmar anslöt sig till nybildade Sverigepartiet. BSS var egentligen inget politiskt parti, utan närmast en slogan och en propagandacentral, som sysslade med att sätta upp klistermärken med politiska budskap. BSS upplöstes 1986, det vill säga två år före bildandet av SD. Vitt Ariskt Motstånd har inte något med SD att göra. VAM bildades 1990 av Christopher Ragne och Klas Lund. VAM bedrev verksamhet 1991-1993. Notera att VAM inte existerade då SD bildades. SD VERKLIGA RÖTTER – FRAMSTEGSPARTIET OCH SVERIGEPARTIET 1964 bildades Medborgerlig Samling (MbS) som ett försök att ena Högerpartiet (nu Moderaterna), Folkpartiet och Centerpartiet till en ”allians” i Skåne. MbS fick tre riksdagsledamöter: Bertil Rubin (C), Sten Sjöholm (Fp) och Carl Göran Regnell (H). 1965 namnändrades MbS till Samling för Framsteg, som 1968 blev Framstegspartiet (FRP) med Bertil Rubin (ex- C) som partiledare. Framstegspartiet splittrades 1985 varvid stockholmsavdelningen ur FRP under ledning av Stefan Herrmann bildade 16 november 1986 Sverigepartiet (SvP). Resterande delar av FRP samlades under Tony Wiklander (ex-S) i Åstorp och uppgick omsider 2001 i SD. Sverigepartiet leddes av Stefan Herrman med Sven Davidsson som vice ordförande. Partiet hade endast ett större möte, nämligen 6 juni 1987 i Medborgarhuset i Stockholm. Vid ett stormigt möte uteslöts bl a Stefan Herrman den 27 oktober 1987, varvid partiet började förfalla. Sverigepartiet upplöstes 1988 varvid flera medlemmar övergick till nybildade Sverigedemokraterna (SD). SVERIGEDEMOKRATERNAS FÖRSTA TID Syftet med SD var att lämna aktivismen och istället agera demokratiskt och parlamentariskt. Den första tiden hade SD identitetsproblem med en spricka mellan de parlamentariska och aktivistiska falangerna. Bidragande var att den förste partiordföranden hade aktivistisk bakgrund. Kvantitet gick före kvalitet och även icke-partimedlemmar tilläts delta i möten och demonstrationer. Dessa möten och demonstrationer drog till sig s k skinnskallar, klädda i bomberjackor och högskaftade läderkängor. Det förekom att enskilda personer samtidigt var medlemmar i flera organisationer. De första åren hade SD två talespersoner. 1. Leif Ericsson (Zeilon) 1988-89. Han hade ett förflutet i BSS och Sverigepartiet. Som andre talesperson fungerade Jonny Berg. Leif Ericsson lämnade SD och bildade 1994 Hembygdspartiet, som 1995 bytte namn till Konservativa Partiet och upplöstes 1999. 2. Anders Klarström 1989-95. Han var en politisk sökare, som deltagit i aktiviteter med Europeiska Arbetarpartiet (EAP), Nordiska Rikspartiet (NRP) och Moderaterna. Han gick med i SD 1988. Som andre talesperson fungerade 1989-1990 Ola Sundberg och 1990-1992 Madeleine Larsson. Från 1992 till 1995 var Anders Klarström ensam partiledare. 1996 tog Klarström avstånd från sina tidigare politiska aktiviteter. Enligt uppgift skall Klarström därefter ha blivit socialdemokrat. SD UNDER NY REGIM 3. Mikael Jansson (ex-Centerpartiet) var partiledare 1995-2005. Han införde omgående förbud mot bomberjackor och kängor m m samt disciplinerade SD. Detta ledde till att yngre aktivister och äldre ”traditionalister” lämnade SD, som de tyckte hade blivit för ”mesigt”. Rikspolisstyrelsen konstaterade redan 1996 att SD var demokratiskt och parlamentariskt. Se Rikspolisstyrelsens handbok 1997 ”Nazist, rasist eller bara patriot” av Anna-Lena Lodenius och Per Wikström. ISBN 9789187203510. De kända politikerna Sten Andersson (riksdagsledamot ex-M) i Malmö och Sven-Olle Olsson (kommunalråd ex-C och Sjöbopartiet) i Sjöbo anslöt sig nu till SD och påverkade starkt partiets organisation och politik. Redan 1996 hade SD alltså lämnat aktivismen och istället fördjupat arbetet med att vara ett parlamentariskt och demokratiskt parti, på nationalistisk grund. Ledare och medlemmar från partiets första tid 1988-1995 hade lämnat SD och bildat nya organisationer. SD SPRICKER – NATIONALDEMOKRATERNA BILDAS 2001 bröt sig personer, som ogillade SD:s parlamentariska politik ur partiet och bildade Nationaldemokraterna (ND). ND leddes 2001-2004 av Anders Steen, 2004-2005 av Thomas Johansson, 2005-2006 av Nils Eric Hennix och 2006-2014 av Marc Abrahamsson. ND upplöstes 2014. SD REFORMERAS YTTERLIGARE 4. Jimmie Åkesson (fd Moderat Skolungdom) valdes 2005 till partiledare. Han fortsatte med Janssons reformarbete. Jimmie införde den s k nolltoleransen. 2010 valdes SD in i riksdagen och erhöll 20 mandat. Av partiets riksdagsledamöter 2010-14 hade de flesta en bakgrund i M och därnäst kommer S. Endast en ledamot saknade bakgrund i ett annat riksdagsparti. Av riksdagsgruppens 20 ledamöter 2010-2014 var en invandrare (Hagwall), två andra generationens invandrare (Ekeroth, Jomshof), två gifta med invandrare (Bojerud, Skalin) och två med utlandsadopterade barn (Bojerud, Wiklander). NÅGRA AV SVERIGEDEMOKRATERNAS BITTRASTE FIENDER Det finns flera grupper, som anser att SD är förrädare, som slagit in på den parlamentariska vägen. Den kanske mest kända är Svenskarnas Parti (SvP) som bildades 1994 av folk från VAM och tog namnet Nationalsocialistisk Front (NSF). NSF upplöstes 2008 och återuppstod som Folkfronten, som 2009 sprängdes i två delar, Svenskarnas Parti (SvP) och Nordiska Nationalsocialister (NNS). SvP är det mer aktiva och leds av Stefan Jacobsson i Sjöbo. Svenska Motståndsrörelsen (SMR) bildades 1997 av Klas Lund (ex-VAM). Rörelsen är aktivistisk och främst verksam i Dalarna. Genom att skriva till namn på en SD-valsedel erhöll SMR ett kommunalt mandat. SMR avser bilda en politisk gren. Vit maktrörelsen. Enligt Säkerhetspolisen utgörs Vit maktrörelsen av fyra små konkurrerande organisationer med ett 20-tal undergrupperingar. Svenskarnas Parti (SvP), Svenska Motståndsrörelsen (SMR), Nordiska Förbundet och Fria Nationalister. Endast SvP är ett politiskt parti och erhöll i riksdagsvalet 2014 det helt försumbara röstetalet 0,07%. NULÄGET De personer, som 1988 var aktiva i SD, har av olika skäl lämnat partiet. SD av idag är något helt annat än för 25 år sedan. Vill man nödvändigtvis söka SD:s rötter, hamnar man i Medborgerlig Samling (MbS) och Centerpartiet, Folkpartiet och Högerpartiet (Moderaterna) 1964 som 1968 blev Framstegspartiet samt Sverigepartiet, som 1986 bildades av utbrytare från Framstegspartiet. SD har efter riksdagsvalet 2014 ökat till 49 riksdagsledamöter.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999) Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]