Huset Petrović-Njegoš
Huset Petrović-Njegoš (serbiska: Петровић-Његош) var kungaätten i Montenegro fram till 1918 då landet förenades med Serbien. Ätten, som hette Petrović, kommer från byn Njeguši i södra Montenegro. Ätten styrde från 1679 med titeln vladika, en furstbiskop, och titeln gick i arv till den regerandes brorson. Från år 1852 infördes titel knjaz eller knez, vilket motsvarar furste. Från 1910 infördes monarki och titeln kung.
Huvudmän för huset
Regenter i Montenegro
- Danilo I Šćepčev Petrović-Njegoš (1679 - 1737)
- Sava II Petrović-Njegoš (1737 - 1781)
- Vasilije III Petrović-Njegoš (1744 - 1766)
- Sava III (1774 - 1781), broson till Vasilije III
- Arsenije Plamenac (1781 - 1784), brorson till Sava II
- Petar I Petrović-Njegoš (sankt Peter av Cetinje, Sveti Petar Cetinjski) (1784 - 1830)
- Petar II Petrović-Njegoš (1830 - 1851)
- Danilo II Petrović-Njegoš (1851 - 1852 som vladika, 1852 - 1860 som knjaz), antog namnet Danilo I Petrović-Njegoš 1852
- Nikola I Petrović-Njegoš (1860 - 1910 som knjaz, 1910 - 1918 som kung, 1918 - 1921 som kung i exil)
I exil
- Danilo Aleksandar Petrović-Njegoš (1921), kronprins
- Michael Petrović-Njegoš (1921-1986), prins
- Nikola Michael Francis Petrović-Njegoš (1986-), kunglig höghet
- Boris Petrović-Njegoš (tronpretendent), prins