Husockupation

Från Wikipedia
Version från den 24 augusti 2017 kl. 13.51 av AHA (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 40719846 av 195.67.26.115 (diskussion) ogjord)
Demonstration för det ockuperade Ungdomshuset i Köpenhamn.

Husockupation innebär att personer utan formell besittningsrätt för en byggnad bosätter sig i den eller använder den varaktigt. I juridiken kallas detta ibland för "besittningsrubbning" eller "olaga intrång". I Latinamerika, Asien och Afrika bor en växande del av befolkningen i självbyggen på ockuperade landområden, så kallade favelor. I vissa länder, exempelvis Nederländerna, har husockupationer legaliserats.[1]

Bakgrund

Husockupantsymbolen.

Den nutida, europeiska husockupantörelsens ursprung är förlagd till efterkrigstiden men främst till 1970-talets början. I stadsdelen Kreuzberg i Västberlin bodde uppemot 20 000 människor i ett alternativt kollektivsamhälle med bostäder, butiker, daghem och verkstäder. Lokalerna var ofta ockuperade rivningshus. Myndigheterna svarade med vräkning och avhysning. Detta utgjorde bakgrunden till BZ-rörelsen (efter tyskans "besetzt" som ungefär betyder "besätta" eller ockupera), som spred sig över Europa; i Holland under beteckningen krakers och i England squatters. Ockupantrörelsens symbol, ett "N" med en pil, inskrivet i en cirkel, blev också vanligt förekommande. Tyskland och England har haft en särskilt livlig rörelse som på sina håll mer eller mindre permanent har ockuperat hela kvarter eller landområden. Den 24-25 april 1999 avhölls ett Ockupations-VM i Leipzig, där ett hundratal hus under en kortare tid hölls av uppemot 1000 aktivister.

Christiania

Fil:Copenhagen entrance christiania.jpg
Christiania, huvudingången.

Ockupationen av det tidigare kasernområdet Christiania i Köpenhamn är den utan jämförelse längsta. Våren 1971 intog de 20 första ockupanterna 170 byggnader och i dag har området en bofast befolkning på uppemot 800 personer. Myndigheterna har vid ett flertal tillfällen försökt avhysa ockupanterna, men hittills utan framgång.

Jagtvej 69

Sedan 1982 hålls Ungdomshuset på Jagtvej 69 i Köpenhamn ockuperat men man innehar ett nyttjandekontrakt sedan 25 år. Detta nyttjandekontrakt omförhandlades 1997 och innebar därefter 3 månaders uppsägningsrätt[2]. Kommunen har därefter sålt fastigheten till en frikyrka, vilket orsakade kravaller under december 2006 med fortsättning 1 mars 2007, då polisen påbörjade sin stormning. Internationella solidaritetsdemonstrationer följde. "Politikerna väljer att inte föra en dialog med oss. Men vi tänker fortsätta arbeta för fler ungdomshus", sade gruppens talesman Mads Clausen.

Minnesplatsen "Ground 69"

Den 6 oktober 2007 gick en stor demonstration till det nya huset Gröndalsvaenge 13 som intogs temporärt trots tårgasbeskjutning.[3] Den 1 april 2008 enades politikerna om att ett nytt Ungdomshus skulle etableras på Dorotheavej 61 så fort som möjligt, vilket gjorde att blockaden ändrade karaktär till en fest. [4]

Nederländerna

I Nederländerna legaliserades husockupationerna i början av 1970-talet. Lagtexten anger bland annat följande skäl till att husockupation får förekomma:

  1. ingen har bott i fastigheten under det senaste året
  2. fastigheten har inte bytt ägare under det senaste året
  3. fastigheten inte har något annat användningsområde, till exempel som lagerbyggnad.

Allaktivitetshuset

Vid samma tid fanns det en livaktig rörelse i Europa som sade sig verka för ökad gemenskap och mot social isolering mellan olika grupper och som lanserade allaktivitetshuset som en lösning: Moderna Museets utställning ”Modellen”, Gasklockan och Gamla Bro i Stockholm, Paradisio och Fantasio i Amsterdam och Toneby Hall, ett liknande projekt i London.Den 24/1 2015 invigdes äntligen Lunds Allaktivitetshus i lokalen Vilda Väster på Stenmästarevägen 7C - efter 45 års kamp. [5]

Sverige

Huvudartikel: Husockupationer i Sverige

I Sverige har det varit tre större vågor av husockupationer; en på sent 1960-tal och tidigt 70-talet, en under mitten av 1980-talet en under mitten av 2000-talet. Även på 1990-talet ockuperades hus av olika orsaker. En synonym för husockupanter har varit "husnallar".

Samhällets motreaktioner

Ockuperade huset Köpi i Berlin

Det europeiska säkerhetspolitiska samarbetsorganet Trevi[6] gjorde upp en plan enligt vilken alla husockupationer i Europa skulle vara upphävda före 1992.[7] 1990-1992 gjordes också en polisiär offensiv. Sedan dess har ockupationerna varit mer sporadiska.

Referenser

  1. ^ Squatting
  2. ^ ”Politiken Jagtvej 69 timeline”. http://politiken.dk/indland/article257188.ece. 
  3. ^ Köpenhamn:Massiv polisinsats mot fredlig Ungdomshusdemonstration. Yelah 7/10 2007.
  4. ^ Belejring bliver til demo og gadefest.[1][död länk]
  5. ^ https://www.facebook.com/events/1380077072299160/
  6. ^ Förkortningen Trevi står för "Terrorisme, Radicalisme, Extrémisme et Violence Internationale".
  7. ^ Jacobson, Staffan: Anarkismens återkomst. Lund 2006. Sid. 101.

Litteratur

  • Johan Pries & Karin Zackari. ”'Här slutar Sverige.'Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990”. i Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson. Politik underifrån: Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal. Lund: Arkiv 2016.
  • Martin Ericsson. ”Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982”. i Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson. Politik underifrån: Kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal. Lund: Arkiv 2016.
  • Nelhans, Bertil: Allaktivitet – ja men hur? Prisma 1971.
  • Christiania – ett samhälle i storstaden. Nationalmuseet, Kbh 1975.
  • Lappalainen/Berg: I Mullvaden levde vi. Boklaget 1979.
  • Carle/Hermansson (red): Ungdom i rörelse. Daidalos 1991.
  • Cassé, Roy: Mot en gränslös gemenskap. Striden om Allaktivitetshusen 1969-70. Etnologiska Institutionen, Lunds Universitet 1994.
  • Lila Svarta - handling organisering motstånd. Brand, Sthlm 1992.
  • Baily, Ron: The Squatters. Penguin 1972. (Om husockupantrörelsens ursprung i Englsnd.)
  • Squatter's Handbook. Advisory Service for Squatters. UK 2004.
  • Sandén, Salka: Deltagänget. Vertigo 2007.

Se även

Externa länkar