Aga

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hustruaga)
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om aga.
För andra betydelser, se AGA.
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är prygel i uppfostrande syfte. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns dock inte som aga. Exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna och/eller allmänt accepterade är:

  • Barnaga - vuxnas (i de flesta fall föräldrarnas) kroppsliga bestraffning av barn
  • Skolaga - skolpersonalens kroppsliga bestraffning av elever
  • Husaga - husbondens, husfaderns och husmoderns kroppsliga bestraffning av sina barn/sitt tjänstefolk
  • Hustruaga - en mans kroppsliga bestraffning av sin hustru

Barnaga[redigera | redigera wikitext]

Lagar om aga i Europa:
  All form av aga förbjudet
  Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet
Martinet är ett exempel på ett redskap som traditionellt används för att aga barn i främst Frankrike.

Att aga (i uppfostrande syfte kroppsligt bestraffa) barn är ännu (2018) tillåtet och klassas således ej som misshandel i de flesta länder men 55 länder har förbud mot all form av våld mot barn, oavsett huruvida det är i uppfostrande syfte. Många andra länder, däribland alla länder i Europa, har förbud mot aga i skolan men inte i hemmet, och vissa länder har varken förbud mot skolaga eller barnaga i hemmet. Enligt en studie genomförd på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.[1]

En av de vanligaste formerna av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handflatan eller med ett tillhygge som björkris, hårborste, mattpiska, bälte och dylikt.

Varje år dör cirka 150 000 barn globalt av olika former av fysiskt våld/annan barnmisshandel, och cirka 80% av det utövas av föräldrar enligt en amerikansk studie (den siffran inkluderar dock inte sexuella övergrepp).[2]

Argument mot barnaga[redigera | redigera wikitext]

En rad studier har visat ökad risk för hämmad utveckling hos barnet som ett resultat av kroppsstraff.[3] Problem som har kopplats till barnaga är ökad aggression, psykiska problem, nedsatt kognitiv utveckling och drog- och alkoholmissbruk.[3][4]

Enligt motståndare till aga kan den förnedrande upplevelsen skapa inre sår och skapa ett behov av att ge igen på andra sätt. Aga kan enligt motståndarna göra att människor beter sig sämre när inget hot om aga längre föreligger.

Barnaga anses av en del främja auktoritetstro, vilket enligt dem anses vara ett hot mot demokratiska synsätt. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna anses vara betydande och långsiktiga.

En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga hade en mängd nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[5]

Argument för barnaga[redigera | redigera wikitext]

Resultaten från empiriska studier är inte entydiga vare sig för eller emot aga.[6][7]

Ofta står förespråkare av barnaga för en mer auktoritär uppfostringsstil, och menar att ett barn utvecklas bäst genom att bra beteende belönas och dåligt beteende ger ett direkt straff som är avskräckande.

Förespråkare anser ofta att aga inte ger negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder.[källa behövs]

Ett argument är att agan går snabbt att genomföra medan andra straff, som till exempel utegångsförbud påverkar barnet negativt under en längre tid.[källa behövs]

Framförallt i länder där barnaga fortfarande är tillåten finns även en mer eller mindre bred opinion som är för användandet av aga. Detta vållar ofta debatt mellan exempelvis politiker och även mellan föräldrar och lärare.

Kronologisk lista över länder som förbjudit barnaga[8][redigera | redigera wikitext]

Nr Land och förbudsår
1 Sverige Sverige (1966)
2 Norge Norge (1972)
3 Österrike Österrike (1977)
4 Finland Finland (1983)
5 Danmark Danmark (1985)
(utom Färöarna och Grönland)
6 Cypern Cypern (1994)
7 Lettland Lettland (1998)
8 Kroatien Kroatien (1999)
9 Bulgarien Bulgarien (2000)
10 Israel Israel (2000)
11 Tyskland Tyskland (2000)
12 Turkmenistan Turkmenistan (2002)
13 Island Island (2003)
14 Ukraina Ukraina (2004)
15 Rumänien Rumänien (2004)
16 Ungern Ungern (2005)
17 Grekland Grekland (2006)
Färöarna Färöarna (2007)
18 Nederländerna Nederländerna (2007)
19 Nya Zeeland Nya Zeeland (2007)
20 Portugal Portugal (2007)
21 Uruguay Uruguay (2007)
22 Venezuela Venezuela (2007)
23 Spanien Spanien (2007)
24 Togo Togo (2007)
25 Costa Rica Costa Rica (2008)
26 Moldavien Moldavien (2008)
27 Luxemburg Luxemburg (2008)
28 Liechtenstein Liechtenstein (2008)
29 Polen Polen (2010)
30 Tunisien Tunisien (2010)
31 Kenya Kenya (2010)
32 Republiken Kongo Kongo-Brazzaville (2010)
33 Albanien Albanien (2010)
34 Sydsudan Sydsudan (2011)
35 Makedonien Makedonien (2013)
36 Kap Verde Kap Verde (2013)
37 Honduras Honduras (2013)
38 Malta Malta (2014)
39 Brasilien Brasilien (2014)
40 Bolivia Bolivia (2014)
41 Argentina Argentina (2014)
42 San Marino San Marino (2014)
43 Nicaragua Nicaragua (2014)
44 Estland Estland (2014)
45 Andorra Andorra (2014)
46 Benin Benin (2015)
47 Irland Irland (2015)
48 Peru Peru (2015)
Grönland Grönland (2016)
49 Mongoliet Mongoliet (2016)
50 Montenegro Montenegro (2016)
51 Paraguay Paraguay (2016)
Aruba Aruba (2016)
52 Slovenien Slovenien (2016)
53 Litauen Litauen (2017)
54 Zimbabwe Zimbabwe (2017)[9]
55 Sydafrika Sydafrika (2017)[10]

Husaga[redigera | redigera wikitext]

Husaga skildrad av Fritz von Dardel på 1850-talet.

Husaga var en tidigare bestraffningsform som innebar att husbonden, husfadern och husmodern hade rätt att i uppfostringssyfte kroppsligt bestraffa (aga) barn och tjänstefolk, och maken i tur hade rätt att aga sin hustru.

Husagan speglade jordbrukssamhälle och det förindustriella samhället där tillgängliga sanktionsmedel huvudsakligen bestod av kroppsstraff och dödsstraff. Sedan 1800-talet har detta ersatts av penningstraff (böter) och frihetsstraff (fängelse) i västerländska samhällen, dödsstraffet har dock vissa länder valt att behålla för den allra grövsta brottsligheten.

När denna bestraffningsform började diskuteras var generellt konservativa mer positiva till husaga av tjänstefolk, medan liberaler var mer kritiska och menade att tjänstefolk inte var barn utan skulle ses och behandlas som anställda, vilka var där för att arbeta och inte för att uppfostras.[11]

William Blackstone skrev under 1700-talet att maken (under gammal lag) tillåtits aga sin hustru med lagens stöd, men att detta under Karl II:s tid som kung börjat ifrågasättas.[12]

Under 1870-talet började domstolarna i USA gå emot den allmänna principen inom lagen att maken hade rätt att "fysiskt tukta" sin hustru,[13] och i Storbritannien slopades 1891 mannens tidigare traditionella rättighet att fysiskt "tukta" sin fru.[14][15]

Skillnader mellan länder[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I några svenska landskapslagar från medeltiden hade husbonden rätt att "med måtta" aga inte bara sina barn och sitt tjänstefolk utan även sin hustru. I 1734 års lag skedde en ändring där agarätten ej längre omfattade hustruaga utan endast aga av tjänstefolket. Olika legostadgor kom åren 1664–1833 och där reglerades vidare husbondens och husmoderns rätt att aga sitt tjänstefolk.

Den 22 december 1847 motionerade Lars Johan Hierta i Sveriges riksdag om avskaffande av husagan[16] och den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då även husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades.[17] Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[18]

Fram till 1902 var föräldrar enligt lag skyldiga att aga sina barn som påföljd om de befunnit sig skyldiga till mindre försyndelser.[19] [20].

Misshandelsparagrafen i strafflagen 14 kap 16 § (SL 14:16), som gällde innan brottsbalken trädde i kraft 1965 då misshandelsparagrafen överfördes till brottsbalken 3 kap 5 § (BrB 3:5), innehöll en särbestämmelse vilken gällde till 1 juli 1957 då den upphävdes och stadgade att den som under utövning av laga rättighet att aga annan person som stod under dennes lydnad tillfogade den andra personen ringa skada, denne skulle ej fällas till straff för ringa misshandel; aga som medfört skada som ej var ringa klassades alltså som misshandel, och från den 1 juli 1957 var således även aga som medfört ringa skada straffbar som (ringa) misshandel. Det var straffrättskommittén, vilken då arbetade med den kommande brottsbalken, som bröt ut ett förslag om lagändring i SL 14:6 till särskild behandling i förväg, vilket resulterade i att barnaga kriminaliserades. Skolaga förbjöds 1958 [21] då den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Straffbestämmelserna för misshandel i brottsbalken 3 kap 5 § blev fullt tillämpliga även på barnaga 1966 då Sverige blev världens första land att förbjuda barnaga genom att upphäva den bestämmelse i 1920 års lag om barn i äktenskap som tillät föräldrar att aga sina barn (varefter föräldrar som slagit sina barn, även i uppfostrande syfte, således kunde dömas för misshandel). Trots att barnaga därefter saknade lagstöd, uppfattades lagen ofta medge barnaga ändå (eftersom det saknades uttryckligt förbud att aga barn), varför det ansågs behövas en tydligare lag för att motverka barnmisshandel, styrka barns rätt och förändra det allmänna rättsmedvetandet. Syftet var i första hand pedagogiskt eftersom brottsbalkens straffbestämmelser för misshandel i 3 kap 5 § redan var fullständigt applicerbara även på barnaga[22].

Den ovan nämnda historiken beskrivs i kommentaren till brottsbalken del 1 sid 100 och sid 117 (2:a tryckningen 1963) och i senare upplagor, tex sid 149 och sid 160 (5:e upplagan 1987). Det står under kapitelrubriken till 3 kap och i specialmotiveringen till 3kap5§.

Den 15 mars 1979 infördes ett uttryckligt förbud mot barnaga i föräldrabalken vilket gäller sedan den 1 juli samma år och förtydligar att brottsbalkens straffbestämmelser för misshandel även omfattar barnaga:

"Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling."

Svenskarnas inställning till barnaga har enligt en undersökning förändrats kraftigt sedan 1960-talet då en majoritet (cirka 55 %) av landets föräldrar var positiva till barnaga och en majoritet (cirka 90 %) av landets föräldrar hade agat sina barn, jämfört med endast 10 % under 2000-talet.[22]

En nationell kartläggning från 2011 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset visade att ca 14% av högstadieeleverna blivit slagna av sina föräldrar eller annan vuxen i hemmet. 3% hade blivit slagna vid upprepade tillfällen.[23]

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds helt i Danmark 1967. Barnaga i hemmet avskaffades 1985 genom införande av en ny lag enligt vilken "det är föräldrars plikt att beskydda barnet mot fysiskt och psykiskt våld och annan kränkande behandling".[24][25] Dock uppfattades lagen medge barnaga ändå eftersom det rådde olika uppfattningar huruvida föräldrar själva fick utöva våld (i uppfostrande syfte) mot sina barn eller ej[26]. Därför infördes, efter många års debatt, en ny tydligare lag den 28 maj 1997:
"Barnet har ret til omsorg og tryghed. Det skal behandles med respekt for sin person og må ikke udsættes for legemlig afstraffelse eller anden krænkende behandling."

Norge[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds 1936. Barnaga i hemmet avskaffades 1972 då en lag som antogs 1891 och som gav föräldrar viss rätt att kroppligt bestraffa sina barn upphävdes (varefter barnaga således var olaglig och straffbar som misshandel). För att förtydliga att våld mot barn ej accepteras, infördes ett uttryckligt förbud mot det 1987.[27]

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds 1985 och 2007 även barnaga i hemmet.[28]

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien förbjöds skolaga i allmänna skolor 1986. I maj 1998 röstade Storbritanniens parlament för ett förbud även i privatskolor.[29] Nedteckningen av utdelningen av kroppsstraff under 1970- och 80-talen har bevarats i registren av vissa brittiska skolor.[30] Barnaga i hemmet är dock ännu tillåten - med vissa restriktioner som infördes under 2000-talet: Det är bl.a. förbjudet att ge barn aga som medför fysiska men, att aga barn i huvudet och att använda tillhygge.[31]

Österrike[redigera | redigera wikitext]

Skolaga förbjöds 1974. 1977 avskaffades barnaga i hemmet genom att upphäva den bestämmelse i misshandelslagen som stadgade att föräldrar som utövat "rimlig kroppslig bestraffning" av sina barn ej skulle straffas för misshandel. Den 15 mars 1989 infördes ett uttryckligt förbud mot barnaga.[32]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

I USA är barnaga i hemmet, och i vissa delstater (då främst sydstaterna) även skolaga, tillåten - med vissa strikta restriktioner som finns för att förhindra fysiska skador.[33] Den första delstaten att förbjuda skolaga var New Jersey 1867.[34]

I Kanada är det tillåtet att aga barn i åldern 2–11 år i hemmet, med vissa restriktioner: Det är bl.a. förbjudet att ge barn aga som medför fysiska men, att aga barn i huvudet och att använda tillhygge.[35]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

De första sydamerikanska länderna som förbjöd all form av barnaga var Uruguay och Venezuela 2007 (skolaga var i Uruguay redan förbjudet sedan 1877).

I juli 2010 lades ett förslag att införa förbud mot barnaga i Brasilien av landets dåvarande president Luiz Inacio Lula da Silva[36], något som infördes senare den 27 juni 2014.[37]

I Argentina förbjöds skolaga 1813 men tilläts åter 1817 och varade fram till 1980-talet. Som tillhyggen användes rebenque, daskar i ansiktet med mera.[38][39] År 2014 införde Argentina liksom Brasilien och Bolivia förbud mot all form av barnaga.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-som-misshandlas/barnaga/
  2. ^ 150 000 barn misshandlas till döds varje år” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/150-000-barn-misshandlas-till-dods-varje-ar. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^ [a b] Durrant, Joan; Ensom, Ron. ”Physical punishment of children: lessons from 20 years of research”. CMAJ : Canadian Medical Association Journal 184 (12): sid. 1373–1377. doi:10.1503/cmaj.101314. ISSN 0820-3946. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3447048/. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ T., Gershoff, Elizabeth. ”More Harm Than Good: A Summary of Scientific Research on the Intended and Unintended Effects of Corporal Punishment on Children” (på en). Law and Contemporary Problems 73 (2). ISSN 0023-9186. http://scholarship.law.duke.edu/lcp/vol73/iss2/3/. Läst 23 maj 2017. 
  5. ^ Gershoff ET (21 april 2002). ”Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review”. Psychol Bull "128" (4): ss. 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  6. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  7. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (21 april 2005). ”Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis”. Clin Child Fam Psychol Rev "8" (1): ss. 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  8. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/prohibiting-states/
  9. ^ http://www.bbc.com/news/world-africa-39141240
  10. ^ http://www.parent24.com/Family/Parenting/smacking-your-child-is-officially-illegal-in-sa-now-20171020
  11. ^ Anna Larsdotter (22 maj 2009). ”Pigornas slit”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/. Läst 26 juli 2011. 
  12. ^ William Blackstone. Commentaries on the Laws of England
  13. ^ Calvert, R. "Criminal and civil liability in husband-wife assaults", in Violence in the family (Suzanne K. Steinmetz and Murray A. Straus, eds.), Harper & Row, New York, 1974. ISBN 0396068642
  14. ^ R. v Jackson, [1891] 1 QB 671, abstracted at LawTeacher.net.
  15. ^ "Corporal punishment", Encyclopædia Britannica Eleventh Edition, 1911.
  16. ^ https://books.google.se/books?id=eWQqrWgeDNoC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ http://runeberg.org/nfbk/0702.html
  18. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  19. ^ ”Lagutskottets betänkande 1978”. http://data.riksdagen.se/dokument/G201LU11. Läst 27 juni 2015. 
  20. ^ ”Strafflagen 1864”. http://wisberg.se/wisberg.se/pdf/strafflagen1864.pdf. 
  21. ^ Det hände i dag - 1 oktober
  22. ^ [a b] Aldrig våld – 30 år av svensk lagstiftning mot aga, Regeringskansliet och Rädda Barnen, 2009
  23. ^ ”Detta borde alla veta om barnmisshandel”. Rädda Barnen. https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/vald-och-overgrepp/detta-borde-alla-veta-om-barnmisshandel.pdf. Läst 23 maj 2017. 
  24. ^ http://denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Jura/Kriminalret,_speciel/revselsesret
  25. ^ https://faktalink.dk/titelliste/revs
  26. ^ http://viden.jp.dk/binaries/syddjurs%208%20kl_15801.pdf
  27. ^ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/otprp-nr-104-2008-2009-/id567744/sec6
  28. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/country-reports/spain.html
  29. ^ ”Corporal punishment banned for all” (på engelska). 25 mars 1998. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/politics/69478.stm. Läst 1 januari 2017. 
  30. ^ Phil Vinter (30 mars 2012). ”Six blows on the rump! Extraordinary records reveal how corporal punishment was meted out in our schools” (på engelska). Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2122724/Records-reveal-corporal-punishment-dished-schools-1970s-Found-cellar-Greenfield-Primary-School-Oldham-Greater-Manchester.html. Läst 15 januari 2017. 
  31. ^ ”Uruguay förbjuder Aga”. Rädda Barnen. http://www.rb.se/press/nyheter/arkiv/2007/Pages/uruguayforbudaga.aspx. Läst 5 januari 2011. 
  32. ^ Eliminating corporal punishment: a human rights imperative for Europe's children, Europarådet, 2005.
  33. ^ http://www.endcorporalpunishment.org/progress/country-reports/usa.html
  34. ^ ”Time to eliminate corporal punishment in classrooms” (på engelska). New Jersey.com. 18 februari 2011. http://blog.nj.com/njv_editorial_page/2011/02/time_to_eliminate_corporal_pun.html. Läst 1 januari 2017. 
  35. ^ ”The spanking law, section 43 of the criminal code”. http://www.parl.gc.ca/content/lop/researchpublications/prb0510-e.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  36. ^ https://www.express.co.uk/news/world/187055/Brazil-president-seeks-smacking-ban
  37. ^ http://www.raddabarnen.se/press/pressmeddelanden/?itemid=1004921
  38. ^ "Diálogo, premios y penitencias: cómo poner límites sin violencia", El Clarín, 17 december 2005.(spanska)
  39. ^ "En Argentina, del golpe a la convivencia", El Clarín, 10 februari 1999. (spanska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]