Hvetlanda–Sävsjö Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hvetlanda–Sävsjö Järnväg
Sävsjö stationshus.JPG
Sävsjö stationshus, byggt omkring 1920, är uppfört i typisk tjugotalsklassicism vilket är anledningen till dess rätt ringa storlek och träutförande. Stationsområdet byggdes om efter nedläggningen av HvSJ och spårområdet minskades. Vid införandet av X 2000-tåg på stambanan byggdes stationen om ytterligare och har idag inte mycket gemensamt med den gamla stationen.
Allmänt
Plats Småland
Anslutande järnvägslinjer Hvetlanda–Målilla Järnväg
Normalspåriga
Södra stambanan
Sävsjöström–Nässjö Järnväg
Organisation
Invigd 1884
Avstängd 1977
Ägare Hvetlanda Järnvägar 1915–1945
Svenska staten från 1945
Banoperatör Hvetlanda Järnvägar 1915–1946
Statens Järnvägar från 1946
Tekniska fakta
Längd 29,7 kilometer
Spårvidd 891 millimeter (enkelspår)
Största lutning 20 
Minsta kurvradie 200 m
Hastighet 30 km/h
Källor [1]
Linjekarta
km
Unknown BSicon "LSTR"
Södra stambananMalmö C
Unknown BSicon "exKBHFa" Station on track
0,0 Sävsjö C
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "LSTR"
Södra stambananNässjö C
Unknown BSicon "exHST"
1 Sävsjö Östra/Spången ej i tidtabellen
Unknown BSicon "exHST"
2,7 Uppåkravägen
Unknown BSicon "exHST"
5,0 Gåvan
Unknown BSicon "exHST"
5,6 Vallsjöbaden(under sommarmånaderna)
Unknown BSicon "exSKRZ-Yu"
Länsväg 127
Unknown BSicon "exBST"
6,6 Vallsjö grusgrop 1895
Unknown BSicon "exHST"
6,8 Vallsjö 1929–1940
Unknown BSicon "exBHF"
9,3 HultagårdSinnbild Kraftomnibus.svgSkepperstad 1885–
Unknown BSicon "exBHF"
12,9 Lannaskedebrunn 1885–
Unknown BSicon "exABZg+l"
Grusgrop
Unknown BSicon "exBHF"
16,1 Landsbro (Lannaskede)Sinnbild Kraftomnibus.svgRamkvillaVäxjö 1885–
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Linneån
Unknown BSicon "exHST"
18,6 Myrlanda
Unknown BSicon "exBHF"
20,0 Myresjö 1885–
Unknown BSicon "exBHF"
23,5 Smålands Hällinge 1885–
Unknown BSicon "exHST"
26,2 Hultaby slott(Hultaby 1900-talet–) 1885–
Unknown BSicon "exWBRÜCKE1"
Emån
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "LSTR"
Sävsjöström–Nässjö JärnvägNässjö C
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "KBHFxe"
29,8 Vetlanda slutstation för flertalet tåg från Sävsjö
Unknown BSicon "exKRZ" Unknown BSicon "exSTRr"
Sävsjöström–Nässjö JärnvägSävsjöström)
Unknown BSicon "exLSTR"
Hvetlanda–Målilla Järnväg▼Målilla
Källor [2][3][4]

Hvetlanda–Sävsjö Järnväg (även Hvetlanda–Säfsjö Järnväg, HvSJ) var en smalspårig järnväg med 891 millimeters spårvidd från Vetlanda till SävsjöSödra stambanan. Järnvägen lades, som många andra, ned på 1960-talet och ersattes då med bussar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Linjen byggdes främst för att knyta ihop Vetlanda med Södra stambanan och för att Sävsjö inte skulle ta över många viktiga industrier som fanns i Vetlandabygden. Vetlanda stad var rädd för att den nyuppkomna Sävsjö stad skulle bli den nya centrala punkten på Småländska höglandet och därför stod Vetlanda stad för en stor del av kostnaden för järnvägen. Sävsjö satte sig inte heller emot Vetlandas krav utan var glada över att få bli järnvägsknut på Södra stambanan och hoppades att detta skulle leda till att Sävsjös betydelse i området skulle öka (vilket också blev fallet). Linjen öppnades 1884 och var 30 kilometer lång.

Som längs med många andra banor växte det snabbt upp olika mindre stationssamhällen utmed banan och vissa stationer fick efterhand betydande trafik. Många mindre orter som Landsbro och Myresjö kunde växa tack vare järnvägens dragning och på vissa ställen uppkom helt nya samhällen. Ett exempel på detta är Hultagårds station som fick sitt namn av att stationen anlades på en av Hulta gårds åkrar i södra änden av Vallsjön. Det var dock inte bara slumpen som avgjorde var man anlade stationer utan vissa stationer och hållplatser anlades på grund av att betydande personer ville ha tillgång till järnvägen. Som exempel kan nämnas slottsherren på Hultaby slott strax utanför Vetlanda, som offrade lite av sin mark i utbyte mot en privat station. Även Lannaskedebrunns station är exempel på en liknande kompromiss, då kuranstalten som låg där lär ha påverkat öppnandet av en station tämligen mycket. Vissa mindre hållplatser fanns även utmed banan och ett exempel på detta är Gåvans hållplats som anlades främst på grund av att bönderna runt Vallsjön och i Torset skulle kunna frakta kräftor till Sävsjö och sedan vidare till Stockholm. Gåvans hållplats var tidtabellförd men många av de allra minsta hållplatserna fanns inte med i tidtabellen över huvud taget. Exempel på detta var Sävsjö Östra/Spången och Vallsjöbaden. Många av de ej tidtabellförda hållplatserna hade i själva verket mycket få resenärer utan fanns till för att de låg i anslutning till olika banvaktstugor och manuellt skötta järnvägsövergångar. Ett undantag var hållplatsen Vallsjöbaden som under sommarmånaderna hade många resenärer från Sävsjö och Vetlanda.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Efter byggnationen började Sävsjö att växa kraftigt och vid 1900-talets början var Sävsjö station en av de viktigaste stationerna på hela stambanan. I Sävsjö gick järnvägen under namnet ”Hvetlandabocken” och i Vetlanda kallades den för ”Sävsjöbocken” eller ”Stambanebocken”. 1906 förlängdes sträckningen österut till Målilla när Hvetlanda–Målilla Järnväg byggdes och 1915 slogs dessa banor samman och bildade Hvetlanda Järnvägar (VJ).

Persontågen som gick på banan var till en början dragna av ånglok och ofta var tågen så kallade blandade tåg, vilket innebar att både gods och personvagnar medfördes i samma tåg. Persontrafiken var av ganska normal intensitet med i snitt fem tåg per dag i vardera riktningen. De flesta resenärerna färdades mellan Sävsjö och Vetlanda och vice versa men även andra stationer såsom Landsbro, Myresjö och Hultagård hade ett högt resandetal. Trafiken med godståg var också relativt intensiv och många företag utmed banan utnyttjade den flitigt som exempel kan nämnas de olika hustillverkarna i Myresjö och Landsbro samt trävaruindustrierna i Hultagård. Banans standar gjorde dock att tågens hastighet var begränsad och långt in på 1950-talet användes fortfarande ånglok för transport av gods, då modernare dieseltåg ändå ansågs överflödiga. De lokdragna persontågen ersattes på 1950-talet, som på många andra mindre banor, av rälsbussar och enklare dieseltåg.

Avveckling[redigera | redigera wikitext]

Banan förstatligades 1945 och uppgick i Statens Järnvägar (SJ) 1946 i ett försök från staten att rädda många av de mindre och mellanstora järnvägslinjerna i Sverige. Den ökande bilismen hade gjort att tågen (som förr var de enda effektiva transportmedlen) fått hård konkurrens och många som bodde på landsbygden skaffade sig bil för att lättare kunna färdas. En resa mellan Sävsjö och Vetlanda tog år 1958 cirka 45 minuter och tågen hade en medelhastighet på lite knappa 50 kilometer i timmen. Detta gjorde att bilresandet blev klart mer effektivt än tågresandet och snart var banan utkonkurrerad. 1961 gick det sista persontåget från Sävsjö station mot Vetlanda och samma år slutade även tågen gå från Vetlanda till Målilla. Godstransporterna fortsatte i nära 15 år till på banan. När industrierna i Hultagård och Landsbro valde att gå över till lastbilstransporter av sina varor förlorade banan all sin trafik och sträckan Sävsjö–Landsbro revs upp 1973. Även sträckningen Landsbro–Vetlanda visade sig inom några år överflödig och spåren revs där 1979.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Sträckan mellan Vetlanda och Järnforsen (Vetlanda Järnvägar) fick dock ny betydelse när man på 1970- och 1980-talen beslutade att lägga om spåren och bredda dem till normalspårvidd då godstrafiken fortfarande var ganska omfattande. Mellan Vetlanda och Sävsjö går idag Jönköpingstrafikens busslinje 342 varannan timme med en restid på cirka 40 minuter, något fortare än de gamla tågen.

Banvallen mellan Sävsjö och Vallsjöbaden och mellan Vetlanda och Landsbro är cykelväg vilket tillsammans är drygt hälften av banvallen.[5][6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar (H)Vetlanda-Sävsjö Järnväg
  2. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Bandelsregister 536 Vetlanda –Sävsjö
  3. ^ BANVAKT.se Bandel nr 536
  4. ^ Lantmäteriet historiska kartor Hvetlanda–Sävsjö Järnväg
  5. ^ Sävsjö Elljus-/motionsspår Arkiverad 14 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ HISTORISK VANDRING I VETLANDA – FÖRDJUPAD TEXT (PDF) s. 4, Vetlanda kommun www.vetlanda.se

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, Arne (1995). ”Järnvägskommunikationer i Vetlanda genom 110 år”. Tusen år i Vetlanda / huvudredaktör : Arne Jacobsson ; redaktion : Arne Jacobsson .. (Stockholm  : Sober, 1995): sid. 288-297  : ill., tab.  Libris 2113463

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]