Hylte kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hylte kommun
Kommun
Hylte vapen.svg
Fri vapensköld för Hylte kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Sveriges första vildmark.
Land  Sverige
Län Hallands län
Landskap Halland och Småland
Domsaga Halmstads domsaga
Läge 57°0′0″N 13°15′0″Ö / 57.00000°N 13.25000°Ö / 57.00000; 13.25000Koordinater: 57°0′0″N 13°15′0″Ö / 57.00000°N 13.25000°Ö / 57.00000; 13.25000
Centralort Hyltebruk
Areal 1 046,6 km² (2015-01-01)[1]
113:e största (av 290)
 - land 946,53 km²
 - vatten 100,07 km²
Folkmängd 10 477 (2015-06-30)[2]
206:e största (av 290)
Befolkningstäthet 11,07 invånare/km²[2][1]
224:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ronny Löfquist (S)
GeoNames 2704007
Kommunkod 1315
Tätortsgrad (%) 65,8 (2010)[3]
Hylte Municipality in Halland County.png
Webbplats: www.hylte.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i Hylte kommun. Kommungränsen i rött och landskapgränsen mellan Halland och Småland i mörkrött.

Hylte kommun är en kommun i Hallands län beläget dels i landskapet Halland och dels i Småland.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Drängsered, Femsjö, Färgaryd, Jälluntofta, Kinnared, Långaryd, Södra Unnaryd Torup samt en mindre del av Lidhults socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Hylte (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Femsjö, Färgaryd och Långaryd), Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd) samt Torup (av Drängsered, Kinnared och Torup).

Hylte kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hylte landskommun. 1974 tillfördes Torups kommun och huvuddelen av Unnaryds kommun (Jälluntofta, Södra Unnaryd) samt en liten del från Ljungby kommun (en mindre del av Lidhult). Samtidigt ändrades länstillhörigheten till Hallands län.[4]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Värnamo domsaga och ingår sedan 1974 i Halmstads domsaga.[5]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och blått, vari två bjälkar av guld.

Kommunen bildades i sin nuvarande form 1974, men det skulle dröja fram till 1987, innan ett kommunvapen kunde registreras i PRV. Ingen av de tidigare enheterna inom kommunens område hade haft vapen. Vågorna är Nissan, bjälkarna är trästockar (för skogsbruket) och vattenhjulet symboliserar industrin.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hylte kommun 1970–2014
År Invånare
1970
  
10 990
1975
  
11 152
1980
  
11 211
1985
  
10 841
1990
  
11 143
1995
  
10 963
2000
  
10 479
2005
  
10 368
2010
  
10 177
2014
  
10 278
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Distrikt (socknar) inom Hylte kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[6]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex tätorter i Hylte kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Hyltebruk 3716
2 Torup 1183
3 Unnaryd 759
4 Rydöbruk 388
5 Landeryd 367
6 Kinnared 287

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra småorter i Hylte kommun.

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

Nr Småort Befolkning
1 Brännögård 151
2 Drängsered 115
3 Långaryd 70
4 Nyby 62

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av riksväg 26 (Nissastigen) och länsväg 150 liksom järnvägslinjen Halmstad-Nässjö med bibanan Torup-Hyltebruk.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandattabell i Hylte kommun 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD KV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 16 5 16 4
16 5 16 4
41 92,4
36
1973 18 3 20 2 6
18 3 20 2 6
49 93,9
44
1976 17 3 19 4 6
17 3 19 4 6
49 92,8
40 9
1979 19 3 16 5 6
19 3 16 5 6
49 90,5
38 11
1982 20 1 3 15 3 1 6
20 3 15 3 6
49 90,8
36 13
1985 19 1 3 15 4 1 6
19 3 15 4 6
49 88,1
38 11
1988 19 3 3 15 4 5
19 3 3 15 4 5
49 84,0
31 18
1991 18 2 5 12 4 2 6
18 2 5 12 4 2 6
49 83,8
32 17
1994 1 23 4 12 3 6
23 4 12 3 6
49 83,3
28 21
1998 3 18 1 6 9 3 9
3 18 6 9 3 9
49 77,29
31 18
2002 2 20 1 2 11 3 3 7
2 20 2 11 3 3 7
49 76,73
35 14
2006 1 12 11 8 2 2 7
12 11 8 2 2 7
43 77,42
29 14
2010 1 14 1 1 2 8 7 3 1 5
14 2 8 7 3 5
43 78,11
28 15
2014 1 15 1 1 4 4 7 2 4
15 4 4 7 2 4
39 79,30
19 20
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 19 augusti 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ SFS 2015:493, Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]