Hyvinge
| Hyvinge | ||
| Hyvinkää (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Nyland | |
| Area | 336,77 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 322,66 km² | |
| - vatten | 14,11 km² | |
| Folkmängd | 46 880 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 22 760 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 23 816 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 145,29 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Raimo Lahti | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Mauri Tuominen | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Annika Kokko | |
| Kommunkod | 106 | |
| Geonames | 7647488 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
96,7 % 0,7 % 2,6 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Nyland | |
| - Regioncentrum | Helsingfors | |
| - Härad | Hyvinge | |
| - Magistrat | Hyvinge | |
| - Skattebyrå | Mellersta Nyland | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt | |
| - Försäkringskrets | Södra Finland | |
| - Nödcentral | Östra- och Mellersta Nyland | |
| - Räddningsverk | Mellersta Nyland: station 8, Hyvinge | |
| Läge | 60°37′55″N 24°51′43″Ö / 60.63194°N 24.86194°Ö | |
 Hyvinge kommuns läge
| ||
| Webbplats: www.hyvinkaa.fi | ||
Hyvinge (uttalas: [hʏvɪŋɛ]) (finska: Hyvinkää) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen omkring 50 kilometer norr om Helsingfors. Hyvinge stads språkliga status är enspråkigt finsk. Staden har omkring 46 880 invånare och en total areal på 336,77 km². Den ingår i Storhelsingfors.
Sofieberg är en egendom i staden. I industriområdet Sahamäki finns bland annat företagen Elektroskandia och Jacquet metals.
Hyvinges stadsdirektör är Raimo Lahti (2012).[4]
Under en del av sitt liv bodde och verkade målaren Helene Schjerfbeck (1862-1946) i Hyvinge.
Administrativ historik
Hyvinge blev köping 1926 och stad 1960.[5]
Kommunikationer
Hyvinge blev en järnvägsort då den första finländska bredspåriga (spårvidd 1524 mm) banan (Huvudbanan) mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862. Invigningståget från Helsingfors stannade den 31 januari 1862 vid stationen och gästerna trakterades med mat och kaffe i den första stationsrestauranten i Finland. Självaste kejsaren, Alexander II inmundigade i juli 1863 tesupé i sällskap av storfurstarna Alexander (senare Alexander III) och Vladimir Alexandrovitj. Stationshuset, som ritades av arkitekten Carl Albert Edelfelt, är den äldsta byggnaden i tätorten Hyvinge. På 1890-talet byggdes huset om med en ny vinge i varsin ända av byggnaden [6].
År 1873 blev orten en järnvägsknutpunkt då den bredspåriga (1524 mm) privata 149 km långa Hangöbanan mot Hangö öppnades. Ställningen som knutpunkt stärktes då den 11 km långa smalspåriga (750 mm) banan mot Näs (fi. Kytäjä) öppnades våren 1908. Huvudsakligen trävaror från godset i Näs transporterades då till Hyvinge. Banan förlängdes till Högfors den 7 november 1911. Trafiken på Högforsbanan upphörde den 31 augusti 1967. Statsjärnvägarnas maskinverkstad i Hyvinge togs i bruk år 1949. Samtidigt togs i bruk spåret, som går mellan Hyvinge station och verkstaden [7][8].
Persontrafik
Då Huvudbanan mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862 gick det tre tåg i veckan i båda riktningarna. Restiden mot Helsingfors (59 km) var 2 timmar 45 minuter. Två år senare hade antalet tågturer ökat och restiden mot Helsingfors hade minskat med 40 minuter. Restiderna fortsatte att minska fram till andra världskriget då den snabbaste turen (fjärrtåg) tog drygt 60 minuter. Nuförtiden stannar inga fjärrtåg vid stationen; lokaltågen går i halvtimmestrafik (med extraturer i rusningen) och en resa mot Helsingfors tar ca 40-50 minuter [9][10].
Persontrafiken på Hangöbanan påbörjades år 1873. Statsjärnvägarna övertog trafiken den 1 maj 1875 efter att privatbolaget hade gått i konkurs. Mellan åren 1944 och 1947 fick tågen Helsingfors - Åbo ta omvägen via Hyvinge då Porkala hade arrenderats av Sovjetunionen. Persontrafiken mellan Hyvinge och Karis upphörde år 1983 [7][9].
På Högforsbanan inleddes persontrafiken år 1910 mot Näs och året därpå på hela banan. Två dagliga tågturer trafikerades i varje riktning; resan på 45 km tog då 2 timmar 48 minuter. Banan blev den sista privatbanan med persontrafik (museibanor undantagna) i Finland. Det sista persontåget trafikerades den 28 maj 1961 och en resa med det dagliga tågparet tog 2 timmar 15 minuter [9][11]
Även spåren mot maskinverkstaden trafikerades av persontåg. Mellan åren 1953 och 1989 trafikerades ordinarie personaltåg till och från verkstaden [9].
Sevärdheter
- Hyvinge konstmuseum
Sport
I Hyvinge anordnades världsmästerskapen i skidorientering 1975.
Vänorter
Hyvinge har följande vänorter:[12]
Eigersunds kommun, Norge, sedan 1950
Hersfeld-Rotenburg, Tyskland, sedan 1970
Motala kommun, Sverige, sedan 1951
Kostroma, Ryssland, sedan 1973
Kecskemét, Ungern, sedan 1985
Kunshan, Kina, sedan 2008
Källor
- Webbkällor
- Hyvinge stads webbplats. (finska) (kort sammandrag på svenska) Läst 24 november 2012.
- Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. Arkiverad 3 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 24 november 2012.
- ^ Hyvinge stads webbplats. (finska) Läst 24 november 2012.
- ^ Hyvinge i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Hyvinkään historia: Hyvinkään asemarakennus
- ^ [a b] M. Alameri: Suomen Rautatiet. Verlag Josef Otto Slezak, Wien 1979. ISBN 3-900134-52-9
- ^ Topparoikka 2/2005 (utgiven av Lahden Rautatieharrastajat TOPPAROIKKA ry) Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Piletti Pietariin - Suomen kulkuneuvojen 100-vuotistaivalta. Suomen Matkailuliitto, Gummerus Jyväskylä 1991
- ^ VR Persontrafik Arkiverad 28 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Finlands kommunikationer N:o 2 1960. Turistföreningen i Finland, Weilin & Göös 1960.
- ^ [hthttp://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/ Ystävyyskupungit][död länk]
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
