I eller på

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
I eller på

I och är två av de prepositioner som på svenska används för att uttrycka befintlighet i rummet. Det finns ingen heltäckande princip för hur prepositionerna används, men det finns vissa tumregler, till exempel att prepositionen normalt används i samband med namn på geografiska platser som har direkt kontakt med vatten, till exempel öar, näs, stränder och uddar.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Vilken preposition som används är i vissa fall beroende av subtila betydelsenyanser. Det heter till exempel att sitta på pallen, men sitta i fåtöljen, eftersom fåtöljen omsluter personen jämfört med pallen som saknar armstöd. I andra fall är uttrycken lexikaliserade, som i skolan men på universitetet.[2]

För berg, hedar, slätter, öar, halvöar/uddar/näs, herrgårdar och slott används normalt (på Kinnekulle, på Axevalla hed, på Närkeslätten, på Java, på Apenninska halvön, på Karlslund, på Gripsholm). För vatten (hav, sjöar, floder) används i nere i vattnet men uppe på ytan (man simmar i Vänern men två båtar möts på Vänern). För administrativa enheter – som kommuner, samhällen, socknar, städer, landskap, län och länder – används normalt i (i Viby, i Umeå, i Värmland, i Sverige, i Kamerun).

Tvetydiga fall[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer att en geografisk plats också fungerar som administrativ enhet. I de flesta fall är det oproblematiskt att välja mellan i och , beroende på om det är den administrativa eller geografiska aspekten som dominerar.[1][3]

I en del fall har den administrativa syftningen helt tagit över den geografiska, och då används alltid i. Det heter till exempel i modernt språkbruk alltid i Japan, trots att det geografiska egennamnet ursprungligen refererade till en ögrupp.[4] Detta gäller även till exempel de amerikanska delstaterna Alaska och Florida, som rent geografiskt huvudsakligen är halvöar.

På samma sätt kan den geografiska aspekten vara så etablerad att används genomgående, och det heter till exempel alltid på Gotland och på Orust. Om det är viktigt att framhäva den administrativa aspekten i dessa fall kan man använda en mer fullständig variant om känns för konkret; då kan man skriva förvaltningsenheter i Gotlands län och kulturnämnden i Orusts kommun.[5]

Andra språk[redigera | redigera wikitext]

Svenskan är långtifrån det enda språket med ibland otydliga gränsdragningar mellan olika belägenhetsprepositioner. Andra språk med liknande problematik listas nedan.

Språkexempel[redigera | redigera wikitext]

  • à och en i franska. För länder används à + bestämd artikel vid länder med maskulint genus (au Japon, 'i Japan') eller i plural (aux Pays-Bas, 'i Nederländerna'), en utan bestämd artikel vid länder med feminint genus (en Argentine, 'i Argentina'). Prepositionerna kan beroende på sammanhang även användas som riktningspreposition.[6]
  • a och en i katalanska. Den förstnämnda är den vanliga i mer konkreta situationer (vacances a Catalunya, 'semester i Katalonien'), medan den andra är vanlig i mer abstrakta (aquesta notícia es va publicar en el diari, 'den nyheten trycktes i tidningen').[7] Motsvarande växling mellan konkret och abstrakt för samma prepositioner förekommer även i spanskan.[8]
  • in, at eller on är motsvarande alternativ i engelska. Det första används flitigast i samband med större områden, at om mindre platser och on flitigt i mer abstrakta sammanhang. Specialanvändningarna är dock många.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenska språknämndens bok Språkriktighetsboken 2006, s. 178-181.
  2. ^ Hultman, Tor G. (2003). Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts ordbok (distr.). sid. 178. ISBN 91-7227-351-8 
  3. ^ Språkrådet: Klarspråk nr 2010:2, s. 3, Språkfrågan I eller på? sid 3 (besökt 17 juni 2010).
  4. ^ Frågelådan hos Språkrådet. Heter det på Island eller i Island? (hämtad 8 oktober 2015).
  5. ^ I eller på Lidingö?, språkspalt av Catharina Grünbaum i Dagens Nyheter, 24 september 2005.
  6. ^ Grammaire / Les prépositions à, au, en, aux + nom de ville ou de pays” (på franska). Apprendre le français avec TV5MONDE. http://apprendre.tv5monde.com/fr/apprendre-francais/grammaire-les-prepositions-au-en-aux-nom-de-ville-ou-de-pays. Läst 2 februari 2018. 
  7. ^ ”Les preposicions - Diccionari Pràctic i Complementari” (på katalanska). www.dicpc.cat. http://www.dicpc.cat/gramatica/les-preposicions. Läst 2 februari 2018. 
  8. ^ Inocencio Giraldo Silverio. ”ADQUISICIÓN Y USO CORRECTO DE LAS PREPOSICIONES A, EN, PARA Y POR EN NIVELES SUPERIORES” (på spanska). Universidad de Alcalá. https://cvc.cervantes.es/ensenanza/biblioteca_ele/asele/pdf/08/08_0377.pdf. Läst 3 februari 2018. 
  9. ^ ”At, on and in (place) - English Grammar Today” (på engelska). dictionary.cambridge.org. https://dictionary.cambridge.org/grammar/british-grammar/at-on-and-in-place. Läst 3 februari 2018.