Ia io

Från Wikipedia
"Ia" omdirigerar hit. För den amerikanska delstaten, se Iowa.
För kvinnonamnet, se Ia (namn).
Ia io
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteIa
Thomas, 1902
ArtIa io
Vetenskapligt namn
§ Ia io
AuktorThomas, 1902
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Ia longimana (Pen, 1962),
Pipistrellus io (Thomas, 1902) [1]
Hitta fler artiklar om djur med

Ia io[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1902. Ia io är den enda nu levande arten[4] i släktet Ia som ingår i familjen läderlappar.[5][6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten har sin utbredning i södra Asien, i länder som Laos, norra Vietnam, Nepal och nordöstra Indien samt i centrala Kina och Tibet.[7] Den har iakttagits på höjder från 200 – 1700 meter över havet.[8][9]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Fladdermusen har en längd på 90 – 105 millimeter och är brun på översidan och grå på undersidan.[10][11] Den kan väga upp till 63 gram och ha en vingbredd av 51 centimeter.[4]

Arten har 70,9 till 77,3 mm långa underarmar och en cirka 65 mm lång svans. Bara en liten del av svansens spets (ungefär 6 mm) är inte inbäddad i svansflyghuden. Ia io har breda öron med en väl utvecklad tragus. Näsborrarna är lite riktade mot utsidan. I överkäken finns på varje sida två framtänder och två premolarer. Djuret har per sida tre framtänder och två premolarer i underkäken.[12]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i tropisk fuktig skog som kan vara städsegrön eller lövfällande.[1] Den är nattaktiv och sover under dagen i kalkstensgrottor där man kan finna exemplar upp till 1,5 kilometer från ingångarna.

Under vintern kan den flytta till varmare områden.[8]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Stapelfödan är insekter, som hos de flesta arterna inom läderlappsfamiljen, men den slår också ett stort antal småfåglar, av typen tätting.[8] En studie som gjorde i Kina 2005 och 2006 visar på stora säsongsvariationer i födointaget. I maj månad bestod 85 procent av resterna i fladdermusspillningen av skalbaggar. I juli och september var proportionerna av skalbaggar och fågelfjädrar ungefär jämnstora (48,7 procent och 44,6 procent i juli, 51,1 procent och 43,4 procent i september). I övrigt hittades rester av fjärilar, halvvingar, hopprätvingar och steklar i spillningen.[13]

Förökning[redigera | redigera wikitext]

83 procent av honorna som samlades in vid en inventering i Sichuan, Kina (1962), var dräktiga, med varsitt embryo.[14]

Hot mot arten[redigera | redigera wikitext]

I Sydostasien finns inga direkta hot mot arten. I Sydasien hotas den däremot av skogsavverkning och utvidgningen av jordbruksmark. Dess viloplatser störs också av jordbrukare som samlar fladdermössens spillning. Bruket av insektsgifter utgör vidare ett reellt hot mot arten.[1]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Med sina fyra bokstäver har Ia io det kortaste vetenskapliga namnet av alla djur under regelverket ICZN, International Code of Zoological Nomenclature. Artnamnet består dessutom av enbart vokaler.[15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2014 Ia io Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.1 www.iucnredlist.org. Läst 28 augusti 2014.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Ia io
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Darren Naish (14 april 2011). ”Eptesicini: the serotines and their relatives (vesper bats part XIV)” (på engelska). Terapod Zoology. http://scienceblogs.com/tetrapodzoology/2011/04/14/eptesicini-the-serotines/. Läst 28 augusti 2014. 
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b] Andrea Flohr. ”Ia iogreat evening bat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Ia_io/classification/. Läst 27 augusti 2014. 
  8. ^ [a b c] ”Ia io — Details –Great Evening Bat” (på engelska). EOL – Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/1038518/details. Läst 28 augusti 2014. 
  9. ^ ”SPECIES Ia io” (på engelska). Mammal Species of the World. Wilson & Reeder. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13802242. Läst 28 augusti 2014. 
  10. ^ Nowak, Ronald M. (1999). Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press. sid. 442. ISBN 0-8018-5789-9 
  11. ^ ”great evening bat (Ia io)” (på engelska). iNaturalist.org. http://www.inaturalist.org/taxa/40625-Ia-io. Läst 28 augusti 2014. 
  12. ^ Srinivasulu, Racey & Mistry (2010). ”A key to the bats of South Asia” (på engelska) (pdf). Journal of Threatened Taxa. sid. 1018. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171003231226/http://indiabiodiversity.org/biodiv/content/documents/document-b40f773f-7bb2-45ec-964b-c889c6ae3647/986.pdf. Läst 7 mars 2018. ”text publicerad under CC-by-SA” 
  13. ^ HAN, Bao-yin; GU, Xiao-ming; LIANG, Bing & ZHANG, Shu-yi (2007). ”Bird Predation and Selection of Different Insects by Great Evening Bats (Ia io)” (på engelska). Zoological Research (Kunming Institute of Zoology, Chinese Academy of Sciences) 28 (3): sid. 243-248. ISSN 0254-5853. http://www.bioline.org.br/abstract?id=zr07038. Läst 28 augusti 2014. 
  14. ^ ”Ia io - Great evening bat” (på engelska). BioBris. http://www.bio.bris.ac.uk/research/bats/China%20bats/iaio.htm. Läst 28 augusti 2014. 
  15. ^ ”International Code of Zoological Nomenclature, Art. 11.8”. International Commission of Zoological Nomenclature. 1999. Arkiverad från originalet den 24 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090524144249/http://www.iczn.org/iczn/index.jsp. Läst 27 augusti 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]