Igelström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Otto Henrik Igelström.

Ätten Igelström har samma ursprung som ätterna Appelbom, Fägerstierna och Strömfelt och skall härstamma från en borgare Bengt Haraldsson i Nylödöse som enligt obestyrkta 1600-talsuppgifter var bror till biskopen Magnus Haraldsson som 1529 lämnade Sverige på grund av bibehållandet av sin katolska tro. Bengt Haraldsson var far till tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson vilken blev far till Anders Appelbom och Bengt Haraldsson (1579-1639/1640) som arrenderade Gäsene härad av kronan 1626-1632 och fick 1615 kronohemmanet Iglabo som livstidsförläning.[1]

Bengt Haraldssons son var guvernementskamreraren i Livland Harald Bengtsson (16041678), som adlades 1645 7/2 med namnet Igelström och introducerades 1647 2/3 under nr 320.

Harald Bengtssons sonson kornetten Harald Igelström flydde 1700 till Polen sedan han begått dråp på en slaktardräng i Dorpat. Hans gods i Livland drogs in till kronan men hans barn återfick dem sedan området kommit under ryskt styre.[2]

Ätten upphöjdes 1739 5/3 i polsk friherrlig värdighet och huvudmannagrenen, den enda i dag kvarlevande, 1792 29/6 i tysk riksgrevlig värdighet.

Ätten som efter adlandet inte varit representerad i Sverige, var inskriven på riddarhusen i Livland och Estland med namnet von Igelstrom. Den fortlever i dag i Tyskland och skriver sig där von Igelstroem.

Kända personer ur släkten Igelström[redigera | redigera wikitext]

  • Gustaf Henrik Igelström (1695–1771), friherre, livländsk landrat (1747-1759)
  • Konstantin Gustavovitj Igelström, (1799–1851)
  • Anders (Andrej) Igelström (1860–1928), rysk bibliotekarie vid Helsingfors universitets Ryska bibliotek, journalist, politisk aktivist

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna, band IV s. 1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]