Igelström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto Henrik Igelström.

Ätten Igelström har samma ursprung som ätterna Appelbom, Fägerstierna och Strömfelt och skall härstamma från en borgare Bengt Haraldsson i Nylödöse som enligt obestyrkta 1600-talsuppgifter var bror till biskopen Magnus Haraldsson som 1529 lämnade Sverige på grund av bibehållandet av sin katolska tro. Bengt Haraldsson var far till tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson vilken blev far till Anders Appelbom och Bengt Haraldsson (1579-1639/1640) som arrenderade Gäsene härad av kronan 1626-1632 och fick 1615 kronohemmanet Iglabo som livstidsförläning.[1]

Bengt Haraldssons son var guvernementskamreraren i Livland Harald Bengtsson (16041678), som adlades 1645 7/2 med namnet Igelström och introducerades 1647 2/3 under nr 320.

Harald Bengtssons sonson kornetten Harald Igelström flydde 1700 till Polen sedan han begått dråp på en slaktardräng i Dorpat. Hans gods i Livland drogs in till kronan men hans barn återfick dem sedan området kommit under ryskt styre.[2]

Ätten upphöjdes 1739 5/3 i polsk friherrlig värdighet och huvudmannagrenen, den enda i dag kvarlevande, 1792 29/6 i tysk riksgrevlig värdighet.

Ätten som efter adlandet inte varit representerad i Sverige, var inskriven på riddarhusen i Livland och Estland med namnet von Igelstrom. Den fortlever i dag i Tyskland och skriver sig där von Igelstroem.

Kända personer ur släkten Igelström[redigera | redigera wikitext]

  • Gustaf Henrik Igelström (1695–1771), friherre, livländsk landrat (1747-1759)
  • Konstantin Gustavovitj Igelström, (1799–1851)
  • Anders (Andrej) Igelström (1860–1928), rysk bibliotekarie vid Helsingfors universitets Ryska bibliotek, journalist, politisk aktivist

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • ^ [1]
  • ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna, band IV s. 1.