Ignalina kärnkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ignalinas kärnkraftverk
Elektrownia Ignalina.jpg
Anläggningens huvudingång
PlatsVisaginas
LandLitauen Litauen
ÄgareLitauiska staten
DriftIgnalinos atominė elektrinė
Färdigställt1978–84
Togs i kommersiell driftI1: 1 maj 1984
I2: 20 augusti 1987
StängdesI1: 31 december 2004 (20 år)
I2: 31 december 2009 (22 år)
Reaktorer
ReaktortypRBMK-1500
Stängda reaktorer2
Planerade reaktorer2 (Visaginas kärnkraftverk)
Kapacitet
Årsproduktion för 20067 413 MWh
Medelproduktion under 5 år7 945 MWh
Block 1

Ignalina kärnkraftverk var ett kärnkraftverk med två RBMK-1500-reaktorer i Visaginas i Litauen. Namnet kommer från den närliggande större staden Ignalina. Klockan 23.00 lokal tid på nyårsaftonen 2009 stängdes den sista reaktorn på kärnkraftverket.[1]

Reaktorer[redigera | redigera wikitext]

Ignalinaverket hade två RBMK-1500 vattenkylda grafitmodererade tryckrörsreaktorer med en elektrisk effekt på 1 500 MW vardera, senare nedgraderade till 1 300 MW. Reaktortypen RBMK kunde till följd av sin konstruktion i princip byggas godtyckligt stora och länge var RBMK-1500 den största reaktorn i världen i termer av effekt. Som jämförelse kan nämnas att den av Vattenfall ägda Krümmel kärnkraftverk, världens största kokvattenreaktor (BWR) var på 1400 MW och det är först i och med driftsättningen av den nya EPR-reaktorn Olkiluoto 3, som är under konstruktion i Olkiluoto kärnkraftverk i Finland, och som beräknas få en effekt på 1 600 megawatt, som RBMK-typen överträffas.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kraftverket började byggas 1978. Reaktor 1 driftsattes i slutet av 1983 och reaktor 2 1987 med en planerad drifttid på 30 år.[2] Bygget av en tredje reaktor startade 1985 med avbröts 1988 efter Tjernobylolyckan.[3]

Staden vid kärnkraftverket, Visaginas, byggdes för att rymma arbetarna vid kärnkraftverket. Tidigare fanns ingen by där. Kärnkraftverket placerades bredvid Litauens största sjö, Drūkšiai, som nu till en viss del delas med Vitryssland. Sjön användes för att få kylvatten till verket. Vissa miljöaktivister[vilka?] är rädda för att sjön var för liten för att för ett så kraftfullt verk och säger att sjöns medeltemperatur ökade med några grader Celsius. De menar att detta kan ha haft negativa konsekvenser för sjöns ekosystem.

1994 accepterade Litauen medel från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), totalt 34,8 miljoner ecu för att höja verkets säkerhet. Detta villkorades av att planera för att stänga verket inom 15–20 år. Omfattande uppgraderingar gjordes med stöd av andra länder, inte minst Sverige.[2]

Som ett krav för att få gå med i Europeiska unionen gick Litauen med på att stänga verket tidigare. EU gick i sin tur med på att betala rivningen samt viss kompensation t.o.m. 2013. Beslutet mötte stort folkligt motstånd.[2]

2004, sista året då båda reaktorerna var i drift, svarade de för 70 % av Litauens elproduktion.[2]

Reaktor 1 stängdes i slutet av 2004 och reaktor 2 stängdes i slutet av 2009.[2]

Planer på nya reaktorer[redigera | redigera wikitext]

Under 1990- och 2000-talen diskuterades det kring att bygga ett nytt kärnkraftverk vid samma område. I februari 2007 berättade den litauiske presidenten Valdas Adamkus att ”det finns ett avtal mellan Litauen, Lettland, Estland och Polen att säkerställa energisjälvständighet genom att bygga mer än en kärnreaktor.” Enligt statsminister Gediminas Kirkilas skulle affären vara avklarad i mitten av 2008, och arbetet påbörjas 2015. Den 28 juni 2007 godkände Litauens parlament en lag kring byggandet av ett nytt kärnkraftverk, Visaginas kärnkraftverk.[4] Kraftverket planerades då bestå av två reaktorer och bygget av den första beräknades börja omkring 2012 och vara färdigt 2018–2020. De två reaktorerna beräknades få en sammanlagd installerad effekt på runt 3 400 MW.[5]

14 oktober 2012 hölls en rådgivande folkomröstning i Litauen där 34 % röstade för att bygga det nya kärnkraftverket och 63 % röstade emot.[6] 2016 sa f.d. energiminister Arvydas Sekmokas i en intervju att det nya verket inte kommer att byggas.[7]

Reaktorfakta[redigera | redigera wikitext]

Benämning Typ Netto-
effekt
Brutto-
effekt
Började byggas Nät-
synkroniserades
I kommersiell
drift
Stängdes
Ignalina-1[8] RBMK-1500 1 185 MW 1 300 MW 1977-05-01 1983-12-31 1985-05-01 2004-12-31
Ignalina-2[9] RBMK-1500 1 185 MW 1 300 MW 1978-01-01 1987-08-20 1987-12-01 2009-12-31
Ignalina-3[3] RBMK-1500 1 380 MW 1 500 MW 1985-06-01 Byggandet avbröts 1988-08-30. Riven 1989[källa behövs].
Ignalina-4[källa behövs] RBMK-1500 1 500 MW Planerna avslutade

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tiden ute för Ignalina”. Dagens Nyheter. 31 december 2009. Arkiverad från originalet den 3 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100103110552/http://www.dn.se/nyheter/varlden/tiden-ute-for-ignalina-1.1021202. Läst 31 december 2009. 
  2. ^ [a b c d e] ”Nuclear Power in Lithuania” (på engelska). World Nuclear Association. mars 2011. Arkiverad från originalet den 19 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110319003641/http://www.world-nuclear.org/info/inf109.html. Läst 3 juni 2018. 
  3. ^ [a b] ”Nuclear Power Reactor Details - IGNALINA-3” (på engelska). PRIS - Power Reactor Information System. Internationella atomenergiorganet (IAEA). 4 juni 2011. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604101503/http://www.iaea.org/cgi-bin/db.page.pl/pris.prdeta.htm?country=LT&refno=72. Läst 3 juni 2018. 
  4. ^ Nerijus Adomaitis (28 juni 2007). ”Lithuania adopts law on new nuclear power plant”. Reuters. http://www.reuters.com/article/mergersNews/idUSL2870020520070628. Läst 9 juli 2007. 
  5. ^ ”Visaginas recognised with nuclear site name” (på engelska). WNN - World Nuclear News. World Nuclear Association. 30 juli 2008. Arkiverad från originalet den 1 april 2012. https://web.archive.org/web/20120401103532/http://www.world-nuclear-news.org/newsarticle.aspx?id=19138. Läst ?. 
  6. ^ ”Visaginas Nuclear Power Plant” (på engelska). Litauens energidepartement. 13 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 18 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180218024002/https://enmin.lrv.lt/en/strategic-projects/electricity-sector/visaginas-nuclear-power-plant. Läst 3 juni 2018. 
  7. ^ ”Lithuania's ex-minister: Visaginas NPP plant project dead” (på engelska). The Baltic Course. 13 april 2016. Arkiverad från originalet den 17 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180217203104/http://www.baltic-course.com/eng/energy/?doc=119397. Läst 3 juni 2018. ”Today we can speak of the Visaginas Nuclear Plant Project as if it was yesterday. Indeed, the project is dead today.” 
  8. ^ ”IGNALINA-1” (på engelska). PRIS - Power Reactor Information System. Internationella atomenergiorganet (IAEA). 3 juni 2018. Arkiverad från originalet den 3 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180603185949/https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=415. Läst 3 juni 2018. 
  9. ^ ”IGNALINA-2” (på engelska). PRIS - Power Reactor Information System. Internationella atomenergiorganet (IAEA). 3 juni 2018. Arkiverad från originalet den 3 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180603190447/https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=416. Läst 3 juni 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]