Ignaz Kuranda

Från Wikipedia
Ignaz Kuranda
Ignaz Kuranda, 1861.
Född1 maj 1811[1]
Prag[2][1]
Död3 april 1884[3] (72 år)
Wien[4]
Begravdgamla judiska avdelningen vid Zentralfriedhof Wien[5]
Medborgare iKejsardömet Österrike och Österrike-Ungern
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningFörfattare, journalist, dramatiker, politiker
Befattning
Ledamot av Abgeordnetenhaus[2]
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
Politiskt parti
Deutschliberale Partei
BarnKamill Kuranda (f. 1851)[6]
Felix Kuranda (f. 1852)[7]
Arthur Kuranda (f. 1853)[8]
Redigera Wikidata

Ignaz Kuranda, född den 8 maj 1812 i Prag, död den 3 april 1884 i Wien, var en österrikisk publicist och politiker.

Kuranda, som till börden var jude, uppsatte 1841 i Bryssel veckotidningen "Die Grenzboten", vilken efter sin förflyttning till Leipzig blev ett viktigt språkrör för frihetssträvandena i Österrike samt förmedlingen mellan Österrike och Tyskland. År 1848 invaldes Kuranda i Vorparlamentet i Frankfurt och insattes i femtiomannautskottet. Som ett av dess ombud sändes Kuranda samma år till Prag för att söka vinna Böhmens anslutning till den pågående tyska enhetsrörelsen. Kuranda invaldes även i nationalförsamlingen, men nedlade i oktober sitt mandat. "Grenzboten" hade han i juli 1848 avträtt till Gustav Freytag och Julian Schmidt, men uppsatte i Wien samma år "Ostdeutsche Post" (1848–1866), i ändamål att kämpa för de tyska intressena i Österrike. Från 1861 till sin död tillhörde Kuranda den nederösterrikiska lantdagen och riksrådet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, Kuranda, Ignaz, läst: 14 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kuranda, Ignaz, vol. 13, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 407.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ BillionGraves.[källa från Wikidata]
  6. ^ Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 1600–1601, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]
  7. ^ Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 1601, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]
  8. ^ Georg Gaugusch, Wer einmal war. Das jüdische Großbürgertum Wiens 1800-1938 A–K, Amalthea Signum Verlag, 2011, s. 1600–1602, ISBN 978-3-85002-750-2.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]