Ignjat Đurđević
| Ignjat Đurđević | |
 | |
| Född | 1675[1][2][3] Dubrovnik |
|---|---|
| Död | 21 januari 1737[4] eller 1737[5] Dubrovnik |
| Medborgare i | Republiken Ragusa |
| Sysselsättning | Språkvetare, astronom, skribent[5], översättare, poet, biograf |
| Redigera Wikidata | |
Ignjat Đurđević (italienska: Ignazio Giorgi, latin: Ignatius Georgicus), född 13 februari 1675 i Dubrovnik, död där 21 januari 1737, var en kroatisk poet och benediktinabbot.
Đurđević tvingades på grund av misshälligheter med Ragusanska republiken lämna abbotvärdigheten på ön Mljet (i Adriatiska havet) och begav sig till Apulien, men blev sedan återkallad. Hans stora poetiska talang förskaffade honom presidentskapet i Academie degli Oziosi i Dubrovnik.
Đurđević författade tolv kroatiska skrifter, tolv latinska och sju italienska, varibland märks de poetiska Uzdasi Mandaljene pokornice (Den botfärdiga Magdalenas suckar, tryckt 1728 och 1851), Saltjir slovinski (Slavisk psaltare, 1728, 1851), den skämtsamma kärleksdikten Marunko i Pavica samt blandade dikter, Razne pjesme (tryckt 1885); bland hans verk på prosa Rerum illyricarum seu Illyrici historia, Vitæ et carmina nonnullorum illustrium civium Rhacusanorum och Ricerche anticritiche, i vilken han bland annat söker bevisa, att aposteln Paulus varit på ön Mljet, inte på Malta.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Gjórgjić, Ignatj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL80737A, omnämnd som: Ignjat Đurđević, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ opac.vatlib.it, VcBA-ID: 495/11807, omnämnd som: Ignjat Đurđevic.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.SR, CONOR.SR.ID: 11705959, omnämnd som: Ignjat Đurđević.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: durdevic-ignjat, omnämnd som: Ignjat Đurđević, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]