Ihor Pavljuk

Från Wikipedia
Ihor Pavljuk
Ihor Pavljuk
Ihor Pavljuk
Född1 januari 1967 (57 år)
Malyj Okorsk, Lokatji rajon, Volyn oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen
Yrkespråkvetare, poet[1], journalist, översättare[2] och författare
NationalitetSovjetunionen[3] och Ukraina
Språkengelska och ukrainska
Webbplatshttp://ihor-pavlyuk.ucoz.ru/index/0-2[4]

Ihor Zynovijovytj Pavljuk (ukrainska: Ігор Зиновійович Павлюк) född 1 januari 1967 i Malyj Okorsk i Volyn oblast i Sovjetunionen (nu Ukraina), är en ukrainsk författare och forskare.

Pavljuk är pristagare av Taras Sjevtjenko-priset, Hryhorij Skovoroda-priset, Mykola Hohol-priset ("Triumf"), Konstpriset «Kiev»[5], PEN Award[6], Schweiz litterära pris 2021[7][8] och har även en doktorsgrad i social kommunikation.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pavljuk föddes i Volyn oblast. Hans mor dog tio dagar efter att hon fött honom. Han uppfostrades av sin farfar[9] och sin mormor[10], som båda var migrerande bönder (Operation Wisła) från Chełm (nuvarande Polen). Ihor Pavljuks familj på hans fars sida, också från Volynien, förtrycktes för att ha deltagit i den nationella befrielsekampen, skickades till en speciell bosättning i Kiseljovsk 1947 och rehabiliterades 1991.

Han studerade vid militära ingenjörsskolan i Leningrad, men lämnade skolan för att fortsätta sin karriär som författare. På grund av sina dikter dömdes han till straffarbete i taigan vid Bajkalsjön; han fortsatte dock att skriva till han blev frigiven vid Sovjetunionens kollaps.

År 1992 tog Pavljuk kandidatexamen i journalistik vid Lvivs universitet[11] och arbetade sedan med religiös press och radio i Lviv. Sedan 2003 arbetar han i Kiev.

Han är ledande forskare vid Taras Sjevtjenko-institutet för litteratur i Ukraina i Kiev[12], professor i ukrainska medier vid Lvivs universitet samt sitter i redaktionen för de litterära, konstnärliga och vetenskapliga tidskrifterna "Золота пектораль"[13], "Дзвін"[14], "Українська літературна газета"[15] och "Вісник Львівського університету".[16]

Pavljuk har deltagit i olika internationella litterära festivaler i Estland, Georgien, Ryssland, Belarus, USA, Polen, Tyskland, Italien, Pakistan, Turkiet, England, Schweiz och Irland.

Pavljuks verk har bland annat översatts till ryska, polska, engelska, franska, bulgariska och japanska och publicerats i tidskrifter som "Apple Valley Review" (volym 7, Antal 2 (Fall 2012)[17], "Muddy River Poetry Review"[18], "Asymptote"[19], "Gold Dust" (nummer 23)[20], "The Adirondack Review"[21], "The recusant"[22] och "Metamorfoser"[23], "Fleurs des lettres"[24], «Foreign literature and art (外國文學藝術)»[25], "The Guardian"[26], "Of Poets & Poetry" (2023)[27] och många andra.

Pavljuk är huvudpersonen i filmen Ihor Pavlyuk. Between Bug and God[28] och filmen "Voice"[29].

Ihor Pavljuks arbete ingår i den officiella skolplanen med ukrainsk litteratur[30].

Academia.edu har inkluderat boken En flygning över Svarta havet (A Flight over the Black Sea) i den auktoritativa listan The Greatest Great Books List Ever[31].

Hans hustru Ljudmyla Pavljuk är docent vid Institutionen för journalistik vid Lvivs universitet.

Utvalda publikationer (böcker)[redigera | redigera wikitext]

Poesi[redigera | redigera wikitext]

  • Öar av ungdom (1990) Острови юності
  • Främmande vinden (1993) Нетутешній вітер
  • Rösten av dagliga Månen (1994) Голос денного Місяця
  • Glas tavernen (1995) Скляна корчма
  • Allergi mot evighet (Babylonien) (1999) Алергія на вічність
  • Naturkraft (2002) Стихія
  • Manlig spådom (2002) Чоловіче ворожіння
  • The angel (or) English language?” (Ihor Pavlyuks dikter på engelska) (2004)
  • Magma (2005) Магма
  • Rebellen (2006) Бунт
  • Stämgaffeln (2007) Камертон
  • Lyrics (2008) Лірика
  • Ukraina i röken (2009) Україна в диму
  • Stratosfär (2010) Стратосфера
  • Fångande höstens nät (2011) Ловлячи осінні павутинки
  • Confessions av förra trollkarlen (Sankt Petersburg) (Исповедь последнего волхва, Сповідь останнього волхва) (dikter av Ihor Pavlyuk på ryska), 2012, ISBN 978-5-91419-730-5
  • Maskulin spådom (Lublin) (Męskie wróżby (dikter av Ihor Pavljuk på polska. Översättare Tadej Karabovich), 2013, ISBN 978-83-62495-30-6
  • Teamster (Kiev) (2014) Погонич, Погонщик (dikter av modern rysk poet Yevgeny Chigrin i ukrainska. Översättare Ihor Pavljuk. Förord av Jevgenij Rein, Ihor Pavljuk), ISBN 978-617-7015-14-6
  • En flygning över Svarta havet (London, Waterloo Press), ("A Flight over the Black Sea"), 2014 (dikter av Ihor Pavljuk på engelska. Översatt från ukrainska av Stephen Komarnyckyj, förordet till en bok skriven av mottagare av Nobelpriset i litteratur Mo Yan och Naomi Foyle, Steve Komarnyckyj, Dmytro Drozdovskyi), ISBN 978-1-906742-70-6
  • Spel och Battle (Гра і битва), ISBN 978-966-10-4010-5
  • Magma av Polissya (2015) (Magma polésien), (Boken av poesi i franska, Rouen), ISBN 978-2-84962-319-0
  • Arthania (USA, Dorrance Publishing Company), (Arthania), 2020 (dikter av Ihor Pavljuk på engelska. Översatt från ukrainska av Yurii Lazirko).[32][33][34]. Förordet till en bok skriven av mottagare av Nobelpriset i litteratur Mo Yan[35], ISBN 978-1-6470-2306-5
  • Spas (Frälsaren): en bok med andliga texter (2021) Спас: книга духовної лірики, ISBN 978-966-441-639-6
  • Dans av Kozak Mamaj: Dikter 2017-2022 (2023) Танець Мамая, ISBN 978-966-986-545-8

Prosa[redigera | redigera wikitext]

Monografier[redigera | redigera wikitext]

  • Writer – Power – Press: historiska och typologiska analyser (1997) Митець – Влада – Преса: історико-типологічний аналіз
  • Diagnostik och prognos av lögn: utvikningar i teori om kommunikation (2003) Діагностика і прогностика брехні: екскурси в теорію комунікації
  • Det finns författare i ett pressmeddelande (2010) Письменники у пресі
  • Era tidens intima andetag: Artiklar, recensioner, intervjuer (1994-2021). Volume 1-4 (2016-2022) Інтимне дихання епохи. Статті, рецензії, інтерв'ю, ISBN 978-966-626-452-0.
  • Ukrainsk litteraturjournalistik 1920-2000-tal (2019) Українська письменницька публіцистика 1920-2000-х років, ISBN 978-620-0-23600-5.
  • Berättelser om känslor: Om texter och livstexter av moderna författare (2021) Історії емоцій: Про тексти та життєтексти сучасних літераторів, ISBN 978-966-914-163-7.

Bok för barn[redigera | redigera wikitext]

  • The Flying Cauldron (2003) Літаючий казан
  • Flöjt: Dikter för skolbarn ("skolbibliotek") (2017) Сопілка: вірші для школярів («Шкільна бібліотека»), ISBN 978-966-441-495-8.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: spanskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: ukrainskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Klitschko presenterade en prestigefyllt konstpris till framstående konstnärer i huvudstaden (foto)
  6. ^ ”Neglected literary cultures highlighted in English PEN’s awards for translation”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202224927/http://www.englishpen.org/neglected-literary-cultures-highlighted-in-english-pens-awards-for-translation/. Läst 18 december 2013. 
  7. ^ Switzerland Literary Prize
  8. ^ Switzerland Literary Prize: tutto pronto per la premiazione del 25 settembre 2021
  9. ^ Ігор Павлюк: «Шкода, що моя вітчизна − не вітчизна моїх дітей»
  10. ^ Ігор Павлюк: «Був я таким собі другом Мауглі − Івасиком Телесиком...»
  11. ^ 100 Notable alumni of Ivan Franko National University of Lviv
  12. ^ Відділ української літератури ХХ ст Arkiverad 16 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Золота пектораль. Редколегія
  14. ^ ”Дзвін. Редколегія”. Arkiverad från originalet den 15 april 2015. https://web.archive.org/web/20150415144714/http://dzvinua.blogspot.in/p/blog-page.html. Läst 14 augusti 2015. 
  15. ^ Українська літературна газета. Редколегія
  16. ^ Вісник Львівського університету. Редколегія Arkiverad 8 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ MASKS
  18. ^ ”Två dikter av Ihor Pavlyuk, översatta från ukrainska av Steve Komarnyckyj”. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927183233/http://www.muddyriverpoetryreview.com/Spring%202013/Steve%20Komarnyckyj.pdf. Läst 14 augusti 2015. 
  19. ^ Mussel
  20. ^ En flygning över Svarta havet. Istanbul. The Return
  21. ^ ”Två dikter”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151023011917/http://www.theadirondackreview.com/ihorpavlyuk.html. Läst 14 augusti 2015. 
  22. ^ The Old vattenflöden
  23. ^ Bröder of Childhood
  24. ^ ”伊戈尔•巴甫留科 (Ihor Pavlyuk). 无题”. Arkiverad från originalet den 27 september 2020. https://web.archive.org/web/20200927044643/https://www.bleakhousebooks.com.hk/pages/books/12656/fleurs-des-lettres-85-may-june-2020. Läst 17 juni 2020. 
  25. ^ 第一章 冈瓦那村 1. 与魔鬼神秘相遇
  26. ^ Poem of the week: The Bread of Childhood by Ihor Pavlyuk
  27. ^ Ukrainian Poet Ihor Pavlyuk. Joe Cavanaugh chats with celebrated poet Ihor Pavlyuk about poetry and the Ukraine
  28. ^ Ihor Pavlyuk: "Mellan Bug och Gud"
  29. ^ Film about Ukrainian poet Ihor Pavlyuk
  30. ^ Ukrainsk litteratur. Omtryck. 8:e klass
  31. ^ The Greatest Great Books List Ever
  32. ^ Ihor Pavlyuk. Arthania – Selected Poems
  33. ^ Ihor Pavlyuk. Arthania – Selected Poems]
  34. ^ Skönlitteratur, Ihor Pavlyuk. Arthania: Selected Poems.
  35. ^ Mo Yan. Ihor Pavlyuk's literature is not just for funs
  36. ^ Богоєднання. Записки поета Ігоря Павлюка: Книга перша

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]