Ilmola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ilmola
Ilmajoki (finska)
Kommun
Ilmajoki.vaakuna.svg
Ilmola kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Södra Österbotten
Area 579,68 km² (2016-01-01)[1]
 - land 576,78 km²
 - vatten 2,9 km²
Folkmängd 12 179 (2015-10-31)[2]
 - män 6 157 (2015-10-31)[2]
 - kvinnor 6 022 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 21,12 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Seppo Pirttikoski
GeoNames 656740
Läge 62°43′55″N 22°34′50″Ö / 62.73194°N 22.58056°Ö / 62.73194; 22.58056
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,9 %
0,2 %
0,9 %
Ilmola kommuns läge
Ilmola kommuns läge
Webbplats: www.ilmajoki.fi

Ilmola (på finska: Ilmajoki) grundades 1865 och är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland. Kommunen har 12 165 invånare och en yta på 579,79 km², varav 2,89 km² är vattendrag. Befolkningstätheten är 20,2 invånare/km². Ilmola är enspråkigt finskt. Grannkommunerna är StorkyroKurikkaLaihela och Seinäjoki.

Landskapet och naturen i den f.d. moderkommunen Ilmola består av österbottniska slättlandskap. Strandmarkerna vid Kyro älv, Södra Österbottens största älv som rinner genom Ilmola, är finska kornbodar. Kyro älv har utsetts till ett av Finlands nationallandskap.

En femtedel av invånarna i Ilmola är under 14 år. Invånarantalet har ökat med ca 700 personer de senaste tio åren [8] Ilmola kommun har den lägsta skattesatsen (20,25 %) av alla kommuner i Södra Österbotten (genomsnittet i Södra Österbotten är 21,23 %) [9]. Produktionen av förnybar el är större än förbrukningen av el i Ilmola.[10]

Framgångsrika idrottare från Ilmola är spjutkastaren Tero Pitkämäki och brottaren Marko Yli-Hannuksela. Den årliga musikfestivalen Ilmajoen Musiikkijuhlat lockar tusentals operagäster i juni. Ilmola har många sevärdheter, speciellt för historieintresserade.

Ilmola har länge varit en stark bas för företag och i dag finns det nästan 1000 företag i kommunen. Enligt den årliga rapporten från föreningen Etelä-Pohjanmaan Yrittäjät har kommunen upprepade gånger varit en av de främsta företagsvänliga orterna. [17]

Den största industrianläggningen är Altias Koskenkorvafabrik, som framställer etanolråvara till Koskenkorva brännvin. Koskenkorva har blivit ett viktigt finskt varumärke som även är känt runt om i världen.[18] Ilmola är framstående inom bio- och miljöekonomi.

I Rengonkylä i Ilmola ligger den privatdrivna Seinäjoki flygplats med internationella mått. Bandelen mellan Seinäjoki och Kaskö, även känd som Sydbottenbanan, går genom kommunen. Från Ilmola till Seinäjoki är det 17 km, till Vasa 70 km, till Tammerfors 150 km och till Helsingfors 360 km.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ilmola har i likhet med många andra sydösterbottniska kommuner ursprungligen tillhört den stora moderkommunen Kyrö/Kyrönjoensuu/Pohjankyrö, dvs. nuvarande Storkyro. Ilmolas kapellförsamling bildades under moderkommunen 1516 och kom att omfatta dagens regioner Alavo, Jalasjärvi, Kauhajoki, Kurikka, Peräseinäjoki och Seinäjoki. Regionen bröt sig loss från Storkyro och blev den självständiga moderkommunen Ilmola 1532, då Ilmola församling bildades. I praktiken skildes Ilmola från Kyrö troligen först under 1550-talet.[12] Det första tinget hölls i Ilmola 1554. Ilmola blev en egen förvaltningssocken senast 1571, då den första noteringen om en egen länsman i Ilmola återfinns.[13]

Senare har AlavoJalasjärviKauhajokiKurikkaPeräseinäjoki och Seinäjoki brutit sig loss från Stor-Ilmola. Ilmola kommun inledde sin verksamhet 1867, då kommunförvaltningen skildes från församlingen till följd av 1865 års kommunalförfattning.

Jaakko Ilkka, ledaren för bönderna under Klubbekriget 1596–1597, kom från Ilmola, och i februari 1597 inträffade det till kriget knutna slaget vid Santavuori på orten.

Ilmola har också flera äkta österbottenshus i 1,5 eller 2 våningar. Golvuret könninkello, som tillverkades i Ilmola, och koncentrationen av vagnsmeder i Nopankylä förtäljer om Ilmolas långa byggnads- och planeringstraditioner.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

•  Fältet Ilkan kenttä med Ilkka-statyn från 1924 samt statyn Lakeuden raivaaja från 1954

•  Minnesmärket vid Jaakko Ilkkas hem i Koskenkorva

•  Yli-Laurosela gårdsmuseum, ett exempel på ett arkitektoniskt gammalt österbottenshus

•  Ilmola museum

•  De vackra urösterbottniska lad- och älvlandskapen i Alajoki

•  Santavuori och dess vindkraftverk

•  Lundarna i Tuoresluoma, skyddsvärd lund enligt Västra Finlands miljöcentral

Tuoresluoma, Loukasmäki-källan, Hassulanneva-källan och Kilsukylä-källan, värdefulla småvatten enligt Västra Finlands miljöcentral.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015.