Hoppa till innehållet

Industriella revolutionen

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Industriella genombrottet)
Mekaniska vävstolar. Illustration från 1835.

Den industriella revolutionen, även kallad den första industriella revolutionen, var en historisk omvandling från samhällen dominerade av jordbruk och hantverksproduktion till industrisamhällen där varor i allt större utsträckning framställdes med maskiner i fabriker.[1] Den tekniskt intensiva kärnperioden i England och Wales brukar avgränsas till omkring 1750–1850, även om industrialiseringen där hade rötter i äldre och mer arbetsintensiva produktionsformer.[2]

Det tidiga fabriksgenombrottet skedde framför allt inom den brittiska textilindustrin, där de första fabrikerna under senare delen av 1700-talet växte fram kring den expanderande bomullsindustrin i Lancashire.[3] Billigt och lättillgängligt kol blev en central energikälla för både ångmaskiner och masugnar och knöt därmed samman kolbrytning, ångkraft och järnframställning.[4] Ångkraften kom också att användas i ånglok och ångfartyg, som transporterade råvaror till fabrikerna och färdiga varor till konsumenterna.[1]

Under 1800-talet spreds industrialiseringen från Storbritannien till Kontinentaleuropa, USA och Japan.[5] Omvandlingen sammanföll med framväxten av modern ekonomisk tillväxt, kännetecknad av varaktigt ökande inkomster per person samtidigt som befolkningen växte.[6] Den medförde samtidigt genomgripande sociala och miljömässiga förändringar, bland annat urbanisering, farliga industrimiljöer och omfattande förbränning av kol.[4]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Agrar omvandling

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Agrara revolutionen

Den agrara omvandlingen i England var en långvarig process, men från början av 1700-talet steg både jordbrukets arbetsproduktivitet och avkastningen per arealenhet fortlöpande.[7] Ännu omkring 1700 brukades en stor del av landets jord i öppna åkersystem, där brukarnas innehav var fördelade på många små tegar och växtföljden reglerades gemensamt.[8] Genom inhägnader samlades tegarna i större, enskilt ägda eller arrenderade fält, och från 1750-talet blev parlamentslagar den vanligaste formen för sådana omfördelningar.[9]

Inhägnaderna förklarar dock inte ensamma produktivitetsökningen, eftersom även öppna åkersystem kunde använda förbättrade plogar, intensifiera odlingen samt införa ärter, bönor och klöver.[10] Ökade skördar sammanhängde särskilt med odlingssystem som höjde markens kväveförråd, exempelvis baljväxtodling, Norfolkväxelbruk samt alternerande åker- och vallbruk.[10] Redan mellan början av 1600-talet och början av 1700-talet minskade jordbrukets andel av den engelska arbetskraften snabbt, vilket visar att den strukturella omvandlingen hade inletts före den industriella revolutionen.[11]

Kommersiell expansion

[redigera | redigera wikitext]

Under perioden före industrialiseringen ökade hushållens marknadsinriktade arbete, utbudet av saluförda varor och efterfrågan på köpta produkter.[12] Utbyggnaden av avgiftsbelagda landsvägar, förbättrade broar och kanaler under 1700-talet och början av 1800-talet vidgade de brittiska marknaderna och skapade förutsättningar för produktivitetsökningar inom jordbruket och tillverkningsnäringarna.[13]

De engelska landsortsbankerna gav 1750–1825 främst kortfristig kredit till företagens rörelsekapital och knöt genom Londonagenter regionala låntagare till huvudstadens penningmarknad.[14] Även utlandsmarknaderna fick växande betydelse, eftersom industriexportens andel av den brittiska industriproduktionen steg nästan oavbrutet från 1723 till 1851.[15]

Skråväsendet avskaffades helt. Yrkeslagstiftningen från merkantilismens tid avskaffades successivt. Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes enligt de principer som Adam Smith utvecklat i sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Resursförsörjning

[redigera | redigera wikitext]

I förindustriella samhällen var både värme och en stor del av den mekaniska energin bundna till den årliga biomassaproduktionen, medan den växande användningen av stenkol gav tillgång till energilager som hade byggts upp under geologisk tid.[16] Den tidiga utbyggnaden av Storbritanniens kolindustri gav landet mycket låga energipriser i internationell jämförelse och skapade incitament att utveckla teknik som utnyttjade stenkol.[17] Under det tidiga 1800-talet kompletterade importen av bomull, trä, pottaska och andra markkrävande varor försörjningen, men den inhemska kolbrytningen minskade sammantaget beroendet av odlings- och skogsmark mer än importen gjorde.[18]

Innovationsmiljö

[redigera | redigera wikitext]

Den så kallade industriella upplysningen betonade nyttig kunskap och ett tätare utbyte mellan vetenskapsmän och tillverkare, vilket underlättade att kunskap omsattes i teknik.[19] En stor del av förmågan att anpassa, förbättra och använda nya maskiner fanns hos yrkesskickliga mekaniker och hantverkare, vars utbildning främst skedde genom lärlingskap snarare än formell skolgång.[20] Patentsystemet gav uppfinnare möjlighet att skydda, sälja och licensiera sina idéer, samtidigt som kravet på detaljerade beskrivningar bidrog till att teknisk kunskap dokumenterades och spreds.[21]

Genombrottet i Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Textilindustrin

[redigera | redigera wikitext]
Spinning Jenny.

Början av den industriella revolutionen förändrade framför allt textilindustrin i Storbritannien.[22]

1734 uppfanns den flygande skytteln. Den är inte en maskin, men den gjorde ändå att det gick dubbelt så fort att väva. Ett ofta anfört tidigt exempel på verklig industrialisering är James Hargreaves Spinning Jenny, 1764, en maskin som tillverkade garn av lösa tågor av kardad ull eller bomull genom att tvinna dem.[23] Med hjälp av den kunde en arbetare producera upp till hundra trådar samtidigt. Under den första tiden drogs dessa maskiner för hand. Den första Spinning Jenny förstördes av handspinnare som fick reda på att den hade uppfunnits. De var rädda för att bli arbetslösa så de bröt sig in i Hargreaves verkstad och slog sönder maskinen.

Andra exempel på produktivitetsökande maskiner är Richard Arkwrights vattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) och Edmund Cartwrights mekaniska vävstol. De åstadkom först och främst inom bomullsindustrin en enorm ökning av produktionen, vars utveckling utövade ett starkt stimulerande inflytande på andra fält av näringslivet.

Textilindustrin i Storbritannien var i stor utsträckning beroende av import av bomull från slavplantager i Nordamerika och delar av Sydamerika.

Fabrikssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet i Storbritannien var det vanligt med tillverkning av bland annat kläder och hantverksprodukter i hemmen på landsbygden. Man växlade mellan tillverkning i hemmen under vinterhalvåret och jordbruksarbete under sommarhalvåret. Detta kallas för protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades först till små verkstäder med ett fåtal arbetare, så kallade manufakturer. Senare organiserade man hantverksfabriker, där man tog vara på fördelarna med arbetsdelning (specialisering) och stordrift, men fortfarande bedrev tillverkningen hantverksmässigt och med enkla redskap. Hantverksfabrikerna förlades till landsbygden för att det där fanns god tillgång på arbetskraft, energi och råvaror.

Under industrialiseringen skedde – först i England och senare i andra länder – övergången från hantverk och förlagssystem med hemindustri till fabrikssystem och storindustri, varmed inträdde massproduktion för massanvändning över allt större områden.

Innan ångmaskinen infördes, var fabrikerna ännu små och lokaliserade invid vattenfall. När mekanisk drivkraft, till exempel ångmaskiner som drev mekaniska vävstolar, alltmer tog över det hantverksmässiga arbetet som tidigare gjorts med enkla redskap, växte verkstäderna till fabriker. Tillverkningen blev ”fabriksmässig” med flera hundra arbetare som skötte maskinerna under en fabriksledning och varor kunde nu produceras i stora mängder som sedan såldes till allmänheten.[24] Sedan ångkraften kommit till användning, flyttades de i allmänhet in till städerna, och den tekniska såväl som den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt. Arbetsfördelningen och industrins effektiva organisation och lokalisering utvecklades ännu mycket mer än tidigare.

Ångkraften

[redigera | redigera wikitext]
Watts ångmaskin.

Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, som var tillräckligt robust för att pumpa vatten ur gruvor, konstruerades av engelsmannen Thomas Newcomen 1712 utifrån Denis Papins principer. Newcomens ångmaskin hade låg verkningsgrad vilket gjorde att den var klumpig och hade hög kolförbrukning.

Skotten James Watt uppfann 1765 en nästan helt ny ångmaskin, där kondensationen av ångan ägde rum utanför cylindern i en kondensor. Denna uppfinning, och följande uppfinningar, gav en mycket högre verkningsgrad vilket ledde till mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen många fler tillämpningar och det behövdes inte längre lika mycket vatten-, vind- eller muskelkraft som tidigare. Ångmaskinerna drevs av träkol vilket gjorde träkol till en efterfrågad vara.

Kol- och järnindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Den äldre järnframställningen var beroende av träkol, men efter Abraham Darbys framgångsrika användning av koks i en masugn 1709 började koks framställd av stenkol gradvis tränga undan träkolet och blev en förutsättning för billigare järnproduktion.[25]

På 1730-talet kom omkring 20 000 av de cirka 25 000 ton järn som England importerade från Sverige, men den växande brittiska produktionen av stenkolsbaserat järn förändrade därefter konkurrensförhållandena.[26]

För järnhanteringen inträdde en ny era när man lärde sig att använda stenkol istället för träkol för smältningen, ångmaskiner började användas till masugnsdriften och puddelprocessen började tillämpades. Detta stimulerade i sin tur gruvhanteringen till ökad produktion. Kedjeverkan fortsatte på det sättet från det ena området till det andra.

Transportrevolutionen

[redigera | redigera wikitext]

En annan viktig uppfinning, som kom att förbättra transportmöjligheterna, och på så vis också spelade en nyckelroll i den industriella revolutionen, var John Loudon McAdams uppfinning makadam, som innebar att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Även den nya uppfinningen ångloket kom att spela en viktig roll i den industriella revolutionen och 1830 började järnvägar att byggas. Det ansågs av många som rent ut sagt farligt att färdas i 18 km/h.[27] Med järnvägen och ångloken ökade också efterfrågan på kol. Sedermera kom ångbåtarna.

Spridning

[redigera | redigera wikitext]

Under det långa 1800-talet spreds den industriella revolutionen från Storbritannien till Kontinentaleuropa, USA och Japan.[5] Spridningen innebar inte en enkel kopiering av det brittiska fabrikssystemet, eftersom den industriella tillväxten också var beroende av institutionella, sociala och politiska förutsättningar.[28]

Kontinentaleuropa

[redigera | redigera wikitext]

Belgien blev det tidigaste centrumet för industriell produktion på det europeiska fastlandet, med produktion av bland annat kol, järn, textilier och glas.[29] På kontinenten i övrigt skedde omvandlingen gradvis genom tekniska framsteg, anpassning av brittisk teknik, marknadsintegration, ökad handel och institutionell modernisering.[30] Järnvägstekniken togs snabbt upp i stora delar av Europa, även om skillnader i statlig politik och finansiering fördröjde utbyggnaden i vissa länder.[28]

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

I USA fick fabriksindustrialiseringen tidigt fäste inom New Englands bomullsindustri, där mekaniserad spinning infördes under 1790-talet med hjälp av tekniskt kunnande från den brittiske invandraren Samuel Slater.[31] Industrialiseringen tog först fart i östra USA och nådde därefter Mellanvästern, så att de båda regionerna på 1870-talet bildade ett sammanhängande amerikanskt tillverkningsbälte.[31] År 1870 var jordbruket fortfarande Nordamerikas största arbetsgivare, men den snabba industritillväxten höll på att omvandla både USA och Kanada till mer urbaniserade industrisamhällen.[32]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Kopparverksarbetare i Åtvidaberg, 1899–1900.
Fördjupning: Sveriges ekonomiska historia

Under första hälften av 1800-talet fanns en protoindustriell svensk textilproduktion som utvecklades från tillverkning i agrarsamhället mot fabriksdrift.[33] Den egentliga industrialiseringsvågen kom dock först igång efter 1850.[34]

Industrialiseringen byggde till en början i hög grad på export av trävaror och järnmalm.[34] Ångsågarna längs Norrlandskusten och den växande ångbåtsflottan bidrog till att den svenska exportvolymen ökade med drygt sju procent om året mellan 1850 och 1870.[35] Industrialiseringen sammanföll med en snabb utbyggnad av järnvägsnätet, tekniska framsteg, näringslivets liberalisering och finansväsendets modernisering.[34] Omvandlingen medförde att den ekonomiska tillväxten per invånare ökade och att Sverige gradvis lämnade det jordbruksdominerade samhället.[36]

Övriga världen

[redigera | redigera wikitext]

Efter Meijirestaurationen 1868 införde Japan västerländska institutioner och ny teknik och blev den första asiatiska ekonomin som övergick till modern ekonomisk tillväxt.[37] Före den industriella revolutionen låg större delen av världens tillverkningsproduktion i Kina och Indien, men dessa äldre produktionscentrum försvagades under 1800-talet när nya industriregioner växte fram.[38]

I Osmanska riket medförde integrationen med världsmarknaden under 1800-talet att riket i ökad utsträckning exporterade råvaror och importerade industrivaror från Europa.[39] I Latinamerika byggde den sena kolonialtidens expansion främst på gruvdrift, slavbaserad råvaruexport och marknadsintegration, medan självständighetskrigen avbröt den förindustriella tillväxten i stora delar av Spanska Amerika.[40] De afrikanska ekonomierna var före 1870 knutna till världshandeln genom bland annat slavhandel, textilhandel och växande jordbruksexport, medan det storskaliga europeiska kolonialstyret i Afrika huvudsakligen etablerades först efter denna period.[41] Kolonialismen bidrog senare till en internationell arbetsdelning där västländerna exporterade industrivaror och koloniala ekonomier framför allt exporterade råvaror.[42]

Samhällsförändringar

[redigera | redigera wikitext]

Den industriella revolutionen innebar även en radikal förändring i samhället med nya förhållanden av teknisk, ekonomisk, social och politisk innebörd. I forskningen beskrivs den industriella revolutionen ofta som den ekonomiska historiens "big bang", med tanke på alla de stora förändringar för såväl människor som miljö som följde i dess spår.[43]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Urbanisering

Medan befolkningen i England och Wales fördubblades under tiden 1760–1830, samlades den övervägande delen av dem i stora städer. Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp. När utvecklingen skett så snabbt i städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes inte längre ute på fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, och i de industrialiserade städerna behövdes det folk. Därför flyttade lantbrukare till städerna för att få jobb på fabriker.

Levnadsförhållanden

[redigera | redigera wikitext]

Den industriella revolutionen var för England inte bara en tid av stora framsteg i vilken bruttonationalprodukten växte oerhört mycket. Den var också en tid av fattigdom och försämringar för vanliga människor. Det är oklart hur stor del av missförhållandena som bör tillskrivas det nya produktionssystemet och hur stor del som berodde på allmän depression, dåliga skördar eller spannmålstullar. De mycket stora befolkningarna som samlades i de svällande storstäderna, till exempel Manchester, orsakade en oerhörd trångboddhet och farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka en kampanj tog fart först mot mitten av 1800-talet, efter att sjukdomen kolera hade härjat.

Arbetsliv

[redigera | redigera wikitext]
En knocker-up var ett yrke i början och under den industriella revolutionen. En knocker-ups uppgift var att väcka sovande människor så att de kunde komma till jobbet i tid.

Industriarbetarna skildes fullständigt från jordbruket och ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Den industriella lönearbetarklass som nu uppstått under maskinteknikens utveckling var dels i behov av, dels inte i behov av yrkesskicklighet. Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade i stor utsträckning en sak som de tidigare hantverksarbetarna i allmänhet hade: hoppet att kunna uppnå en ekonomiskt självständig ställning. Avståndet mellan arbetsgivarna och arbetarna blev större och arbetarnas beroende av arbetsgivarna blev också större än tidigare.

Fabriksarbetet var krävande och då fabriksägarna hade ett så stort utbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift. Det fanns enligt fabriksägarna inga behov av skyddsanordningar vid maskinerna. Om en arbetare förolyckades fanns det nya att ta in från gatan. Detta förändrades senare när fabriksarbetet krävde mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom utbildning var dyrt.

Arbetslösheten som massföreteelse, var känd långt före den industriella revolutionen. Nu antog den dock mer elakartade former: genom tillämpningen av maskinteknik blev stora grupper av arbetare, särskilt äldre, arbetslösa, och det ökande ömsesidiga beroendet mellan allt större antal av arbetare, vilket följde av det nya produktionssystemet, ledde till en både kvantitativ och kvalitativ ökning av missförhållandet. En avsevärd del av det arbete som tidigare utförts av vuxna manliga arbetare, kunde nu utföras av maskiner skötta av kvinnor eller barn. Just därför var det som barnarbetet i fabrikerna ökade till så stor omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna. Talrika och långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom. De mest omtalade av dem är ludditoroligheterna 1816–1817, vilka dock troligtvis snarare var en yttring av allmänt missnöje än av särskild bitterhet mot maskinerna. Barn- och kvinnoarbetet, och de vedervärdigheter som följde i samband med dem, resulterade i starka folkrörelser.

Arbetarrörelsen

[redigera | redigera wikitext]

Industrialismen gav arbetarfrågan ny aktualitet, och i industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Sedan 1700-talet hade det funnits fackföreningar i England som en tid förgäves arbetade för en bättre tillämpning av gällande, men inte tillämpade, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag med fasta löner. År 1824, äntligen befriade från det genom 1799–1800 års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare på det sätt som gjort dem till förebild för alla världens fackföreningar. Efter 1840-talets mitt växte konsumentkooperationen parallellt med fackföreningarna. Den industriella revolutionens ekonomiska och sociala verkningar måste också ha påverkat den första stora rösträttsreformen 1832, vars otillfredsställande karaktär skarpt illustrerades av den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Kordas, Ann; Lynch, Ryan J.; Nelson, Brooke; Tatlock, Julie (14 december 2022). ”6.3 Capitalism and the First Industrial Revolution” (på engelska). World History Volume 2, from 1400. OpenStax. https://openstax.org/books/world-history-volume-2/pages/6-3-capitalism-and-the-first-industrial-revolution. Läst 25 augusti 2026.
  2. ↑ Shaw-Taylor, Leigh (2 januari 2025). ”When did England and Wales industrialise?” (på engelska). Cambridge Group for the History of Population and Social Structure, University of Cambridge. https://www.campop.geog.cam.ac.uk/blog/2025/01/02/when-did-england-industrialise/. Läst 25 augusti 2026.
  3. ↑ ”Early factory legislation” (på engelska). UK Parliament. https://www.parliament.uk/about/living-heritage/transformingsociety/livinglearning/19thcentury/overview/earlyfactorylegislation/. Läst 25 augusti 2026.
  4. 1 2 ”Changing landscapes: Art about the environment” (på engelska). Science Museum Group. 9 augusti 2021. https://www.sciencemuseum.org.uk/objects-and-stories/our-environment/art-and-environment. Läst 25 augusti 2026.
  5. 1 2 Sugihara, Kaoru (2015). ”Global industrialization: a multipolar perspective”. i McNeill, J. R. och Pomeranz, Kenneth (på engelska). The Cambridge World History. Cambridge University Press. sid. 106–135. doi:10.1017/CBO9781139196079.005. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-world-history/global-industrialization-a-multipolar-perspective/ADBF949AF4FFADD652B72F84F63D7D1A. Läst 25 augusti 2026
  6. ↑ Broadberry, Stephen och Fukao, Kyoji (2021). ”Introduction to Volume I” (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 1–18. doi:10.1017/9781316671566.002. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/introduction-to-volume-i/792D4456CD6F3ECF144588F2E4A2B271. Läst 25 augusti 2026
  7. ↑ Apostolides, Alexander; Broadberry, Stephen; Campbell, Bruce M. S.; Overton, Mark; van Leeuwen, Bas (26 november 2008). ”English Agricultural Output and Labour Productivity, 1250–1850: Some Preliminary Estimates” (på engelska). University of Exeter. https://ore.exeter.ac.uk/articles/preprint/English_Agricultural_Output_and_Labour_Productivity_1250-_1850_some_preliminary_estimates/29700599. Läst 25 augusti 2026.
  8. ↑ McCloskey, Donald N. (1972). ”The Enclosure of Open Fields: Preface to a Study of Its Impact on the Efficiency of English Agriculture in the Eighteenth Century” (på engelska). The Journal of Economic History 32 (1): sid. 15–35. doi:10.1017/S0022050700075379. https://faculty.econ.ucdavis.edu/faculty/gclark/210a/readings/McCloskey.pdf. Läst 25 augusti 2026.
  9. ↑ ”Enclosing the land” (på engelska). UK Parliament. https://www.parliament.uk/about/living-heritage/transformingsociety/towncountry/landscape/overview/enclosingland/. Läst 25 augusti 2026.
  10. 1 2 Allen, Robert C. (2008). ”The Nitrogen Hypothesis and the English Agricultural Revolution: A Biological Analysis” (på engelska). The Journal of Economic History 68 (1): sid. 182–210. doi:10.1017/S0022050708000065. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:8f077b50-e08d-4e2e-85ba-3833414a866c/files/m77868f24dd290168f3914a74438eab1d. Läst 25 augusti 2026.
  11. ↑ Wallis, Patrick; Colson, Justin; Chilosi, David (2018). ”Structural Change and Economic Growth in the British Economy before the Industrial Revolution, 1500–1800” (på engelska). The Journal of Economic History 78 (3): sid. 862–903. doi:10.1017/S0022050718000396. https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-economic-history/article/structural-change-and-economic-growth-in-the-british-economy-before-the-industrial-revolution-15001800/55BC9B7A6B2E195033DE3837D3C085EC. Läst 25 augusti 2026.
  12. ↑ de Vries, Jan (1994). ”The Industrial Revolution and the Industrious Revolution” (på engelska). The Journal of Economic History 54 (2): sid. 249–270. doi:10.1017/S0022050700014467. https://faculty.econ.ucdavis.edu/faculty/gclark/210a/readings/de%20Vries%20industrious.pdf. Läst 25 augusti 2026.
  13. ↑ Bogart, Dan; Majewski, John (2011). ”Two Roads to the Transportation Revolution: Early Corporations in the United Kingdom and the United States”. i Costa, Dora L.; Lamoreaux, Naomi R. (på engelska). Understanding Long-Run Economic Growth: Geography, Institutions, and the Knowledge Economy. University of Chicago Press. sid. 177–204. doi:10.7208/chicago/9780226116426.003.0007. https://www.nber.org/system/files/chapters/c11999/c11999.pdf
  14. ↑ Wei, Jinlin (12 september 2023). ”Banks and patents during the British Industrial Revolution” (på engelska). Economic History Society. https://ehs.org.uk/banks-and-patents-during-the-british-industrial-revolution/. Läst 25 augusti 2026.
  15. ↑ Cuenca Esteban, Javier (1997). ”The Rising Share of British Industrial Exports in Industrial Output, 1700–1851” (på engelska). The Journal of Economic History 57 (4): sid. 879–906. doi:10.1017/S0022050700019574. https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-economic-history/article/rising-share-of-british-industrial-exports-in-industrial-output-17001851/0BE3FA877BB4A819FB378047E6E6AF08. Läst 25 augusti 2026.
  16. ↑ Wrigley, E. A. (2013). ”Energy and the English Industrial Revolution” (på engelska). Philosophical Transactions of the Royal Society A 371 (1986): sid. 20110568. doi:10.1098/rsta.2011.0568. https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsta.2011.0568. Läst 25 augusti 2026.
  17. ↑ Allen, Robert C. (2009). ”The Cheap Energy Economy” (på engelska). The British Industrial Revolution in Global Perspective. Cambridge University Press. sid. 80–105. doi:10.1017/CBO9780511816680.004. https://www.cambridge.org/core/books/british-industrial-revolution-in-global-perspective/cheap-energy-economy/6E488B5C4BECA8F3E0C78020510B391E. Läst 25 augusti 2026
  18. ↑ Theodoridis, Dimitrios; Warde, Paul; Kander, Astrid (2018). ”Trade and Overcoming Land Constraints in British Industrialization: An Empirical Assessment” (på engelska). Journal of Global History 13 (3): sid. 328–351. doi:10.1017/S1740022818000189. https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-global-history/article/trade-and-overcoming-land-constraints-in-british-industrialization-an-empirical-assessment/D44743DA57B14B8F6B4348CA6A4D10C3. Läst 25 augusti 2026.
  19. ↑ Mokyr, Joel (2007). ”Knowledge, Enlightenment, and the Industrial Revolution: Reflections on The Gifts of Athena” (på engelska). History of Science 45 (2): sid. 185–196. doi:10.1177/007327530704500205. https://faculty.wcas.northwestern.edu/jmokyr/Berg-replyDec.05.PDF. Läst 25 augusti 2026.
  20. ↑ Meisenzahl, Ralf R.; Mokyr, Joel (2012). ”The Rate and Direction of Invention in the British Industrial Revolution: Incentives and Institutions”. i Lerner, Josh; Stern, Scott (på engelska). The Rate and Direction of Inventive Activity Revisited. University of Chicago Press. sid. 443–479. https://www.nber.org/system/files/chapters/c12364/c12364.pdf. Läst 25 augusti 2026
  21. ↑ Bottomley, Sean (2014) (på engelska). The British Patent System during the Industrial Revolution, 1700–1852: From Privilege to Property. Cambridge University Press. doi:10.1017/CBO9781107415508. ISBN 978-1-107-05829-3. https://researchportal.northumbria.ac.uk/en/publications/the-british-patent-system-during-the-industrial-revolution-1700-1/. Läst 25 augusti 2026
  22. ↑ Bra Böckers Lexikon, 1997, Uppslagsordet industrialism
  23. ↑ Jennystol i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  24. ↑ Store norske leksikon/ den industrielle revolusjon
  25. ↑ Allen, Robert C. (2009). ”Coke smelting” (på engelska). The British Industrial Revolution in Global Perspective. Cambridge University Press. sid. 217–237. doi:10.1017/CBO9780511816680.009. https://www.cambridge.org/core/books/british-industrial-revolution-in-global-perspective/coke-smelting/B1525A26499B4654C64FBBB9A0F7BCAF
  26. ↑ ”Svenska järn- och stålindustrins historia”. Jernkontoret. https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/stalindustrins-historia/. Läst 25 augusti 2026.
  27. ↑ Levande historia 8, Industriella revolutionen
  28. 1 2 Harley, C. Knick (2014). ”British and European industrialization”. i Neal, Larry; Williamson, Jeffrey G. (på engelska). The Cambridge History of Capitalism. Cambridge University Press. sid. 491–532. doi:10.1017/CHO9781139095099.016. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-history-of-capitalism/british-and-european-industrialization/DE07A027193A5E59DEFC22A6744BB6D2. Läst 25 augusti 2026
  29. ↑ Lin, Justin Yifu; Wang, Yan (2017). ”Structural Transformation Is Key to Development” (på engelska). Going Beyond Aid: Development Cooperation for Structural Transformation. Cambridge University Press. sid. 18–52. doi:10.1017/9781316597354.003. https://www.cambridge.org/core/books/abs/going-beyond-aid/structural-transformation-is-key-to-development/9C0350BA4989AD7C4F128DD8D358E3AF. Läst 25 augusti 2026
  30. ↑ Federico, Giovanni; Markevich, Andrei (2021). ”Continental Europe”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 45–66. doi:10.1017/9781316671566.004. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/continental-europe/C405B72910EF42F4D68956A6264EB48D. Läst 25 augusti 2026
  31. 1 2 Meyer, David R.. ”The Roots of American Industrialization, 1790–1860” (på engelska). Economic History Association. https://eh.net/encyclopedia/the-roots-of-american-industrialization-1790-1860/. Läst 25 augusti 2026.
  32. ↑ Rosenbloom, Joshua L. (2021). ”The Economic History of North America, 1700–1870”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 193–218. doi:10.1017/9781316671566.010. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/economic-history-of-north-america-17001870/D98F9BFAA2455D922B8363AB067E28A4. Läst 25 augusti 2026
  33. ↑ Schön, Lennart (1982). ”Proto-industrialisation and factories: Textiles in Sweden in the mid-nineteenth century” (på engelska). Scandinavian Economic History Review 30 (1): sid. 57–71. doi:10.1080/03585522.1982.10407973. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03585522.1982.10407973. Läst 24 augusti 2026.
  34. 1 2 3 Waldenström, Daniel (2017). ”Wealth-Income Ratios in a Small, Developing Economy: Sweden, 1810–2014” (på engelska). The Journal of Economic History 77 (1): sid. 285–313. doi:10.1017/S0022050717000080. https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-economic-history/article/wealthincome-ratios-in-a-small-developing-economy-sweden-18102014/F769EEFC403F239507E252E6B080FEA8. Läst 24 augusti 2026.
  35. ↑ ”Propellern”. Tekniska museet. 31 januari 2025. https://www.tekniskamuseet.se/propellern/. Läst 24 augusti 2026.
  36. ↑ ”Unik tillväxt när Sverige gick från jordbruk till tjänster”. Statistiska centralbyrån. 26 april 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Unik-tillvaxt-nar-Sverige-gick-fran-jordbruk-till-tjanster/. Läst 24 augusti 2026.
  37. ↑ Fukao, Kyoji; Settsu, Tokihiko (2021). ”Japan: Modern Economic Growth in Asia”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 100–128. doi:10.1017/9781316671603.005. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/japan/135C5A377BA5A5EFDEA0374D3071B01F. Läst 25 augusti 2026
  38. ↑ Allen, Robert C. (2014). ”The spread of manufacturing”. i Neal, Larry; Williamson, Jeffrey G. (på engelska). The Cambridge History of Capitalism. Cambridge University Press. sid. 22–46. doi:10.1017/CHO9781139095105.002. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-history-of-capitalism/spreadof-manufacturing/CC0695CB2CCAA503CC7EDDC359D10DED. Läst 25 augusti 2026
  39. ↑ Pamuk, Şevket (2021). ”The Ottoman Empire, 1700–1870”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 169–192. doi:10.1017/9781316671566.009. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/ottoman-empire-17001870/959242AE1899EE1E65604E39DE555F80. Läst 25 augusti 2026
  40. ↑ Grafe, Regina (2021). ”Latin America: 1700–1870”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 219–245. doi:10.1017/9781316671566.011. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/latin-america-17001870/C8AEB15FB4841B919B5827F7847FC0CF. Läst 25 augusti 2026
  41. ↑ Manning, Patrick (2021). ”Africa: Slavery and the World Economy, 1700–1870”. i Broadberry, Stephen; Fukao, Kyoji (på engelska). The Cambridge Economic History of the Modern World. Cambridge University Press. sid. 246–264. doi:10.1017/9781316671566.012. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-economic-history-of-the-modern-world/africa-slavery-and-the-world-economy-17001870/24F4BCDF13DFB9BC0C6FFACFBCE4FAB2. Läst 25 augusti 2026
  42. ↑ Austin, Gareth (2014). ”Capitalism and the colonies”. i Neal, Larry; Williamson, Jeffrey G. (på engelska). The Cambridge History of Capitalism. Cambridge University Press. sid. 301–347. doi:10.1017/CHO9781139095105.010. https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-history-of-capitalism/capitalismand-the-colonies/77C9C7BC2B6636D9E796922AB7C6B081. Läst 25 augusti 2026
  43. ↑ ”Industrialiseringen och dess följder (avsnitt 3 av podden Samhällsanalysen)”. Göteborgs Universitet. Arkiverad från originalet den 17 december 2019. https://web.archive.org/web/20191217211624/https://es.handels.gu.se/samh%25C3%25A4llsanalysen. Läst 18 december 2019.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Industriella_revolutionen&oldid=59597149”