Inga Berentz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Inga Berentz
Inga Berentz på idolkort 1906
Inga Berentz på idolkort 1906
Född Inga Sofie Berentz
23 december 1878
Kristiania, Norge
Död 22 februari 1962 (83 år)
Stockholm
Andra namn Inga Berentz-Strid, Inga Strid
Make Theodor Strid
IMDb SFDb

Inga Sofie Berentz, född 23 december 1878 i Kristiania, Norge, död i 22 februari 1962 i S:t Matteus församling, Stockholm, var en norsk-svensk skådespelare och operettsångerska.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studier i Kristiania för Camilla Weise och Constance Bruun samt i Stockholm för Signe Hebbe och Oscar Lomberg uppträdde Berentz som konsertsångerska[2], bland annat varietésångerska på Sveasalen i Stockholm 1894. Hon var engagerad vid Eldoradot i Kristiania 1897–1898 där hon debuterade som Lilla helgonet. År 1899 kom hon till Sverige och hade engagemang hos Albert Ranft fram till 1914[3] och bland annat medverkade hon 1907 i den första svenska uppsättningen av Glada änkanOscarsteatern, där hon spelade rollen som Valencienne.[4]

År 1909 gjorde Berentz en skivinspelning av Alice Tegnérs Olle i skogen (Mors lilla Olle) på märket Gramophone. Hon blev därmed en av de första i Sverige att spela in barnvisor på skiva. Berentz spelade in akustiska 78-varvare på Astoria, Gramophone, Odeon och Zonophone.[5]

Inga Berentz gifte sig 1918 med majoren vid Intendenturkåren Theodor Strid.[6]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1898 Molly Seamore Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[7]
1904 Regerl Trollslottet
Karl Millöcker och Alois Berla
Vasateatern[8]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume
Östermalmsteatern[9]
Flageolet Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot
Axel Ringvall Östermalmsteatern[10]
Madame Sherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau
Östermalmsteatern[11]
Cupido Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[12]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[13]
Lisette Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[14][15]
Hertigen av Mantua Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[16][17]
1907 Valencienne Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[4][18]
Gås-Lisa Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[19]
Skytte-Lisa Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[20]
Flageolet Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[21]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[22]
1908 Daisy Gray Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[23]
1909 Jana Frånskilda frun
Leo Fall
Oscarsteatern
Beliza Skatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[24][25]
1910 Arsena Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[26]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil Linden Oscarsteatern[27]
1911 Orestes Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[28]
Louise Freitag Det stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann
Carl August Söderman Oscarsteatern[29]
1912 Nitouche Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Oscarsteatern[30]
Fragoletto Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[31]
Prinsessan Margot Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Oscarsteatern[32]

Rollfoton[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Inga Berentz”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57319&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dInga+Berentz%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 2 oktober 2012. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 2 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 
  4. ^ [a b] Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 194. Libris 1404046 
  5. ^ Svensk mediedatabas
  6. ^ Kvinnokavalkad : en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918-1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 21
  7. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet: s. 165. 4 december 1904. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_13.pdf. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  17. ^ Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  18. ^ Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  22. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-20/13883a/3?searchTerm=dardanell. Läst 11 december 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  26. ^ 'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  27. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  30. ^ Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 13. 10 mars 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-10/15025/13. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 80-83. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 136-137. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Strömmande ljud[redigera | redigera wikitext]