Inga Landgré

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Inga Landgré
Inga Landgré vid presentationen av sommarvärdarna i Sommar i P1 2013.
Inga Landgré vid presentationen av sommarvärdarna i Sommar i P1 2013.
FöddInga Linnéa Lundgren
6 augusti 1927 (91 år)
Sankt Görans församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1943–
MakeNils Poppe
(1949–1959)
Roger Björnstjerna
(1982–2006; hans död)
IMDb SFDb
Inga Landgré 1950.

Inga Linnéa Landgré, ursprungligen Lundgren, född 6 augusti 1927 i Sankt Görans församling i Stockholm, är en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Inga Landgré genomgick utbildning vid Calle Flygare Teaterskola och gjorde sin scendebut 1943 på Blancheteatern som Anja i "Körbärsträdgården". Samtidigt fick hon sina första filmroller. Hon har varit engagerad vid Upsala Stadsteater, Norrköpings stadsteater, Riksteatern, Västernorrlands regionteater, Unga Klara och Dramaten. Största delen av sitt liv har Landgré varit anställd på Stockholms stadsteater.[2]

Under 1940-talet fick hon oftast gestalta oskuldsfulla och romantiska unga kvinnor, som till exempel i Pengar (1946) och Ingmar Bergmans debutfilm Kris (1946). Med tiden och åldern har Landgré fått spela mer mogna kvinnogestalter. Hon menar själv att rollen i Bergmans Kvinnodröm (1955) var hennes första verkliga vuxenroll. Fortsättningen på rollen går att se i hennes tolkning som riddarens hustru i Det sjunde inseglet (1957). Hon blev hyllad för sin teaterroll som Ingrid i Sara Lidmans "Job Klockmakares dotter" (1957).[2]

På 2000-talet har hon medverkat i film- och TV-produktioner som Carin Mannheimers tv-drama Solbacken: Avd. E (2003), Nina Frisk (2007) och en mindre roll i The Girl with the Dragon Tattoo (2011).[2]

1972 fick Landgré Teaterförbundets Vilhelm Moberg-stipendium och 1978 fick hon De Wahl-stipendiet. 2008 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus. 2012 fick hon Svenska Filminstitutets hedersguldbagge.[2] 2013 tilldelades hon Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning". 1962 skrev Inga Landgré boken Vinterturné.[2]

Inga Landgré var sommarvärd i radioprogrammet Sommar i P1 den 3 augusti 2013.

Inför valet 2014 medverkade Landgré i satirserien Valobservatören i P4, bland annat hördes hon som sistagångsväljare.[3]

I januari 2018 var Landgré en av prisutdelarna av guldbaggen för årets film på Guldbaggegalan tillsammans med Anita Wall och Lena Söderblom.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Inga Landgré var 19491959 gift med Nils Poppe,[2] då folkbokförd som Jönsson, med vilken hon har barnen Anja Landgré och Dan Landgré.[1] Hon var sambo från 1982 med läkaren Roger Björnstjerna (1912–2006).[4]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1944 Anja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[5]
1948 Ann Tower Jane
W. Somerset Maugham
Ernst Eklund Vasateatern[6]
Även turné
1954 Agnes Popperetten Bom
Adolf Schütz, Paul Baudisch, Jules Sylvain och Gösta Rybrant
Nils Poppe Vasateatern[7]
1957 Fästmön Domaren
Vilhelm Moberg
Per-Axel Branner Intiman[8]
1961 Den farliga vänskapen
Pierre de Marivaux
Frank Sundström Uppsala stadsteater[9]
Balkongen
Jean Genet
Frank Sundström Uppsala stadsteater[10]
1963 Celia Som ni behagar
William Shakespeare
Frank Sundström Uppsala stadsteater[11]
Laura Hus med dubbel ingång
Pedro Calderón de la Barca
Tore Karte Fredriksdalsteatern[12]
1965 Angustias Bernardas hus
Federico García Lorca
Lars-Levi Læstadius Norrköping-Linköping stadsteater
Hjälpsamma damen Huset
Werner Aspenström
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
1966 Människan — detta underliga djur
Gabriel Arout
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Judith Brahms De tolv
Bengt V. Wall
Lars Gerhard Nor­berg Norrköping-Linköping stadsteater
Gertrud Kanning Gertrud
Hjalmar Söderberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1967 Edna Balansgång
Edward Albee
Lars-Levi Læstadius Norrköping-Linköping stadsteater
Fru Ford Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1969 Eugenia Tango
Slawomir Mrozek
Torsten Sjöholm Norrköping-Linköping stadsteater
1970 Lisa Wermlännigarne
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Ruth Hoppa — vi har nät
Joseph Heller
Torsten Sjöholm Norrköping-Linköping stadsteater
Anna Bättre en tjuv i huset än en fnurra på tråden
Dario Fo
Torsten Sjöholm Norrköping-Linköping stadsteater
Lisaveta En månad på landet
Ivan Turgenev
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Marha Berättelser från Landshut
Martin Sperr
Lars Gerhard Norberg Norrköping-Linköping stadsteater
1971 Ostindiefarare
Barnteatergruppen vid Göteborgs stadsteater
Riber Björkman Norrköping-Linköping stadsteater
Elisabeth Lavendel
Walentin Chorell
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
Rödluvan
Jevgenij Sjvarts
Riber Björkman Norrköping-Linköping stadsteater
1972 Press-stopp
Sven Wernström
Riber Björkman Norrköping-Linköping stadsteater
1991 Lotten
Agnes
Minns du den stad
Per Anders Fogelström
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1999 Evelyn Thomas Enligt Amy
David Hare
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
2001 Madame Queuleu, hembiträde Tillbaka till öknen
Bernard-Marie Koltès
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2002 Marina Morbror Vanja
Anton Tjechov
Thommy Berggren Stockholms stadsteater
2014 fru Lydia Billgren Moster Malvina
Anne Charlotte Leffler
Mathias Lafolie Strindbergs Intima Teater
2017 Stilla liv
Lars Norén
Lars Norén Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Inga Landgré”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0484736/. Läst 22 juli 2012. 
  2. ^ [a b c d e f] Qvist, P O. ”Svensk Filmdatabas Inga Landgré”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61648&iv=BIOGRAPHY. Läst 24 januari 2012. 
  3. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5948794
  4. ^ Per Andersson/Johan Lindhardt (2006): Långarydssläkten sjunde utgåvan, band II, s 907.
  5. ^ ”Körsbärsträdgården”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18889&pos=128. Läst 22 april 2016. 
  6. ^ ”Jane”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14111&pos=449. Läst 5 maj 2016. 
  7. ^ ”Popperetten Bom”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14151&pos=468. Läst 6 maj 2016. 
  8. ^ Ebbe Linde (28 december 1957). ”Vilhelm Mobergs 'Domaren'”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-12-28/352/8. Läst 15 mars 2017. 
  9. ^ Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 20. 3 september 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-03/238/20. Läst 27 maj 2018. 
  10. ^ Bria (15 oktober 1961). ”Hela Uppsalaensemblen spelar i 'Balkongen'”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-15/280/30. Läst 27 maj 2018. 
  11. ^ S B-l (6 januari 1963). ”Avpoetiserad Shakespeare”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-01-06/5/16. Läst 28 maj 2018. 
  12. ^ Ingvar Holm (29 juni 1963). ”Lustigt och dansant”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-06-29/173/7. Läst 10 juni 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]