Inga Thorsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Inga Thorsson

Inga Thorsson i talarstolen på Internationella kvinnodagen 1958.

Ledamot av Sveriges riksdag

Född Inga Sjöbäck
3 juli 1915
Sankt Pauli församling, Malmö, Sverige
Död 15 januari 1994 (78 år)
Sofia församling, Stockholm, Sverige
Politiskt parti Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

Inga Margarete Thorsson, född Sjöbäck den 3 juli 1915 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 15 januari 1994 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk diplomat och socialdemokratisk politiker. I sitt politiska arbete kom hon bland annat att spela en viktig roll i motarbetandet av Sveriges satsning på kärnvapen. [1]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Inga Thorsson var verksam som expert vid Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Genève 1950–1952. År 1958–1962 var hon Socialborgarråd i Stockholm med ansvar för sociala frågor.[2] Hon var ordförande i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1952–1964.[2] Thorssons politiska engagemang gjorde henne också till riksdagsledamot.

Under Kalla kriget var diskussionen om kärnvapen stor i Sverige. Överbefälhavare Nils Swedlund förespråkade att Sverige skulle tillverka egna atomvapen. Thorsson förberedde ett uttalande inför kvinnoförbundets kongress 1956. "Vi som lever i den här generationen har inte bara ansvar för vårt land och parti, utan även för dem som kommer efter oss", sade hon bland annat. Flera i partistyrelsen var kritiska vad det gällde Thorssons uttalande, däribland försvarsminister Per Edvin Sköld, som menade att kvinnoförbundets moraliska skäl var mera ett "affektivt än ett genomtänkt argument". Thorssons uttalande i frågan kom att vidare etablera kvinnoförbundets politiska ställning, och visa att de betraktade sig som en självständig politisk aktör som vägrade invänta partiets ställningstaganden. Kärnvapenfrågan ebbade ut under 1960-talet, och 1968 kom det slutgiltiga beslutet: Sverige blir inte en kärnvapennation. [1]

Thorsson anställdes vid Utrikesdepartementet (UD) 1962. Hon var ledamot i rådet för Nämnden för internationellt bistånd (NIB) 1962–1963 och ambassadör i Israel 1964–1966 och 1967–1970 samt FN-ambassadör 1966 och 1970–1982. Åren 1966–1967 och 1970–1973 arbetade hon som sakkunnig vid UD[3].

Inga Thorsson var svensk delegat vid konferensen rörande internationella befolknings- och miljöfrågor 1972–1975 och ordförande för den svenska delegationen till nedrustningskonferensen i Genève 1974–1982. Hon var ledamot av Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) vetenskapliga råd från 1992.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Thorsson var gift med socialrådet Sture Thorsson (1895–1979). Hon var mor till Leif Thorsson och Anders Thorsson.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Inga Thorsson blev hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1987.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Artiklar i Utredningen om samband mellan nedrustning och utveckling (In pursuit of disarmament : conversion from military to civil production in Sweden), Stockholm, Liber/Allmänna förlaget, 1984–1985
    • Deltitel Volym 1 A, Background, facts and analyses, Stockholm, 1984
    • Deltitel Volym 1 B, Summary, appraisals and recommendations
    • Deltitel Volym 2, Special reports, Stockholm 1985
  • Ett nytt globalt tänkande - svårt men nödvändigt, Göteborg, 1987
  • I skuggan av kärnvapen, Göteborg, 1985
  • Ett av inläggen i Tio debattinlägg om svensk säkerhetspolitik, Stockholm, Centralförbundet Folk och försvar, 1985
  • För Sverige i världen (19 inlägg i debatten om Sveriges roll i dagens värld: tal 1971–1974), Malmö, Arbetet, 1974.
  • Redaktör för Kärnvapnen, Sverige och världen av idag : Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds 11:e kongress, 2-5 maj 1964, Stockholm, 1964.
  • Att internationalisera Sverige, Stockholm, 1971
  • U-ländernas sociala situation : en FN-rapport om Afrika, Asien och Latinamerika, Stockholm/Solna, 1972.
  • Ett mänskligare samhälle, Stockholm, 1960.
  • Abort - varför?, 1953

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rydström, Jens; David Tjeder (2009). Kvinnor, Män och alla Andra - En svensk genushistoria. Läst 31/08 
  2. ^ [a b] Bra Böckers årsbok 1994 (1995), sid. 303.
  3. ^ ”Thorsson Inga (1915 – 1994)”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=O_A&PageSize=100&Sokord=mordet+olof+palme&EndastDigitaliserat=False&AvanceradSok=False&page=82&postid=ArkisRef+SE%2FRA%2F101010827&tab=post&s=TARKIS08_Balder. Läst 21 april 2022. 
  4. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907–2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 118. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]