Ingenjör

Leonardo da Vinci på Piazza della Scala i Milano. Staty av Pietro Magni.

Ritbordet är ett klassiskt ingenjörsverktyg som idag ersatts av CAD-program.

Ingenjörsutbildningar

Civilingenjör | Högskoleingenjör Försvarsingenjör | Brandingenjör | Sjöingenjör Bergsingenjör | Gymnasieingenjör Program Arkitektur och teknik Bioteknik Datateknik Elektroteknik Farkostteknik Industriell ekonomi Informationsteknik Lantmäteri Maskinteknik Materialdesign Medicinsk teknik Medieteknik Miljöteknik Rymdteknik Samhällsbyggnad Teknisk design Teknisk fysik Teknisk fysik och elektroteknik Teknisk kemi Teknisk matematik Väg- och vattenbyggnad Teknolog | Teknisk högskola | Sveriges Ingenjörer

Ingenjör är en titel som bärs av personer med en teknisk utbildning som givit dem teknologiskt kunnande. Ingenjörer arbetar inom många branscher, till exempel med vägar, byggnader, el, programmering, konstruktion, material, produktion, utveckling av produkter men även design, behovsanalyser, utveckling, marknadsföring och försäljning.

Etymologi och historik

Det franska ordet ingénieur kommer från italienskans encignerius, som betyder "krigsbyggmästare", från latinets ingeniare ("för att snärja, utforma") och ytterst från ingenium ("klokhet"). Civilingenjör blir då den civila motsvarigheten till den militära titeln ingenjör. Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i Tyskland år 1702 med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. Skolorna hette till en början "slöjdskolor" eftersom man fick lära sig att tillverka sina egna verktyg och bygga egna modeller av grundkonstruktionerna. I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen 1851 på Högre artilleriläroverket på Marieberg i Stockholm, vilket upphörde år 1869 för att på nytt uppstå 1885 (se artikeln om väg- och vattenbyggnadskåren). Året efter 1851 började civilingenjörskurser på Falu bergsskola. Skolan hade sedan 1819 bedrivit utbildning inom bergsvetenskapen, men överfördes till Stockholm 1876 och kom då att utgöra grundstommen i Kungliga Tekniska högskolan. Under 2010 hade cirka hälften av de yrkesverksamma ingenjörerna i Sverige en formell ingenjörsutbildning.

Länge var ingenjörsyrket endast tillgängligt för män, men den sista april 1907 examinerades två kvinnliga byggnadsingenjörer, Elin Jacobsson och Anna Sandstedt. De hade båda börjat vid Tekniska skolans kvinnliga avdelning och sedan fortsatt byggnadsyrkeskursen. De båda fick göra sin obligatoriska praktik före studierna "iklädda arbetskläder och murade i djupet av en källarvåning vid Malmskillnadsgatan. På grund av deras kön skedde detta i hemlighet."

Teknisk officer

Arbetsuppgifterna för en officer i teknisk tjänst liknar mer en ingenjör än en tekniker. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på taktik och stridsteknik. Idag innehåller en teknisk officersexamen 180 hp och kan liknas med en högskoleingenjörsexamen. Innan 2005 var utbildningen 120 hp och liknas med mellaningenjörsexamen. Exempel på teknikområden är sensorteknik, vapenteknik, skyddsteknik, farkostteknik, kommunikationsteknik, elektroteknik och datateknik.

Facklig organisation

Tidigare organiserades ingenjörer främst i Ingenjörsförbundet och Civilingenjörsförbundet, beroende på utbildning. Från och med 1 januari 2007 har dessa fackförbund gått samman under namnet Sveriges ingenjörer. Fackförbundet Unionen organiserar också ingenjörer. Vissa ingenjörer med specialutbildning kan även organiseras i andra förbund.

Andra organisationer

Ingenjörer och naturvetare utan gränser, INUG, är en organisation som samlar ingenjörer och naturvetare med intresse i biståndsprojekt.

Se även

• Ingenjörsvetenskap
• Kategori:Ingenjörer
• Konstruktör
• Ingenjörstitlar i Sverige

Externa länkar

• Ingenjörshistoria