Ingvar Carlsson

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om politikern Ingvar Carlsson. För andra personer med samma namn, se Ingvar Carlsson (olika betydelser).
Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson, 14 januari 2013.

Tid i befattningen
1 mars 1986–4 oktober 1991
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Svante Lundkvist (1986)
Kjell-Olof Feldt (1986–1990)
Lena Hjelm-Wallén (1990)
Odd Engström (1990–1991)
Företrädare Olof Palme
Efterträdare Carl Bildt
Tid i befattningen
7 oktober 1994–22 mars 1996
Ställföreträdare Mona Sahlin (1994–1995)
Lena Hjelm-Wallén (1995–1996)
Företrädare Carl Bildt
Efterträdare Göran Persson

Tid i befattningen
3 mars 1986–15 mars 1996
Företrädare Olof Palme
Efterträdare Göran Persson

Född Gösta Ingvar Carlsson
9 november 1934 (89 år)
Borås, Älvsborgs län
Politiskt parti Socialdemokraterna
Ministär Regeringen Carlsson I, II, III
Maka Ingrid Carlsson
Namnteckning Ingvar Carlssons namnteckning

Gösta Ingvar Carlsson (tidigare stavat Karlsson[1]), född 9 november 1934 i Borås församling, Älvsborgs län, är en svensk politiker som var socialdemokratisk partiordförande 1986–1996 samt Sveriges statsminister 1986–1991 och 1994–1996.

Carlsson var riksdagsledamot 1965–96 för Stockholms läns valkrets (fram till 1970 i andra kammaren), utbildningsminister 1969–1973, konsultativt statsråd 1973 och 1982–1986 (bostadsminister 1973, vice statsminister 1982–86 och från 1985 även miljöminister), bostadsminister 1973–1976, statsminister 1986–1991 och 1994–1996.

Härkomst, uppväxt och utbildning

Ingvar Carlsson är son till lagerarbetaren Olof Karlsson (1888–1947) och textilarbeterskan Ida Johansson (1893–1976) samt bror till två äldre bröder. Hans släkt kommer till stor del från Kinnarumma socken.[2] Carlsson växte upp i Borås och blev medlem i SSU. Trots små ekonomiska resurser kunde han studera på läroverket i Borås. Efter att ha blivit diplomerad företagsekonom 1955 fortsatte han med universitetsstudier vid universitet i Lund som 1958 avslutades med en pol.mag.-examen.

Tage Erlanders sekreterare och statsråd åt Olof Palme

Han började i statsrådsberedningen där han var sekreterare åt statsminister Tage Erlander 1958–1960. Efter studier vid Northwestern University i Evanston, Illinois 1960–1961 blev han 1961 (–1967) ordförande i SSU och riksdagsledamot 1965. Han var, tillsammans med Olof Palme, känd som en av "Erlanders pojkar".[3] I Regeringen Palme I var han utbildningsminister och bostadsminister. I Regeringen Palme II fungerade han som statsråd med ansvar för framtidsfrågor och var mellan 1985 och 1986 Sveriges miljöminister.

Äktenskap och familj

Han är gift sedan 1957 med bibliotekarien Ingrid Carlsson, född Melander 1934, med vilken han har två döttrar.

Första ämbetstiden som Sveriges statsminister

Några dagar efter mordet på Olof Palme 1986 valdes Carlsson till ny partiledare och statsminister. Tillsammans med finansminister Kjell-Olof Feldt kunde regeringen förvandla ett budgetunderskott på 90 miljarder SEK till ett överskott på några hundra miljarder, vilket ledde till stora investeringar och rekordlåg arbetslöshet. Som statsminister kunde han också genomdriva en omfattande reform av skattesystemet. Men Sveriges ekonomi försämrades alltmer i slutet av 1980-talet.[källa behövs] Detta ledde till kritiserade besparingsåtgärder och den socialdemokratiska regeringens avgång i februari 1990. Underlag för en borgerlig regering fanns vid denna tid inte, så Carlsson bildade kort därefter ny regering, med aktivt stöd av vänsterpartiet och passivt stöd av centerpartiet.

Den fortsatt försämrade ekonomin i Sverige ledde till förlust för socialdemokraterna i riksdagsvalet 1991.

Andra ämbetstiden som Sveriges statsminister

Efter tre år med borgerlig regering och valseger i valet 1994 kunde Carlsson åter bilda regering. Denna lade fokus på att sanera de svenska statsfinanserna, och uppdraget gavs till den nytillträdde finansministern Göran Persson. Regeringsperioden blev tuff och den fick hård kritik från fackorganisationer och partimedlemmar för alla besparingar och skattehöjningar som gjordes.

Under sin andra ämbetsperiod som statsminister blev Carlsson den förste statsministern att bo i Sagerska huset.

I augusti 1995 meddelade Ingvar Carlsson att han ville avgå som partiordförande och svensk statsminister. Den naturliga efterträdaren ansågs länge vara dåvarande jämställdhetsminister och vice statsminister Mona Sahlin. Men till följd av Tobleroneaffären, som började i oktober, tog hon tillbaka sin kandidatur och avgick även senare ur regeringen. Den 5 december 1995 presenterade valberedningen finansminister Göran Persson till ny partiledarkandidat. Han valdes den 15 mars följande år på Socialdemokraternas partikongress till Socialdemokraternas partiordförande, och den 22 mars 1996 till ny statsminister.

Socialdemokratins opinionsstöd och valresultat till riksdagen under Ingvar Carlsson

Under Ingvar Carlssons tid som partiordförande så genomlevde partiet både höga och låga opinionssiffror. Hans politiska manierism stod i kontrast till företrädaren Olof Palme som var mer av en agitator medan Ingvar Carlsson var i jämförelse passiv. Detta kan ha gjort att han hade svårare att tilltala vissa socialdemokrater.

  • 1988: 43,2%
  • 1991: 37,7%
  • 1994: 45,3%

Efter ledar- och ämbetstiden som partiordförande och statsminister

Ingvar Carlsson satt som ordförande i den utredning som efter Göteborgskravallerna 2001 skulle utreda händelseförloppet. Deras rapport överlämnades till regeringen den 14 januari 2003. Ingvar Carlsson är chef för FN:s oberoende Rwanda-kommission. Ingvar Carlsson är ordförande i Stiftelsen Bergmancenter på Fårö.

Fotbollsintresse

Ingvar Carlsson är stor supporter av fotbollslagen IF Elfsborg och Wolverhampton Wanderers.

Bibliografi

Sveriges statsminister Ingvar Carlsson och hustrun Ingrid tillsammans med USA:s president Ronald Reagan och hustrun Nancy vid inträdet till statsbanketten i Vita huset den 9 september 1987.

Se även

Källor

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Kurt Ward
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds ordförande
1961–1967
Efterträdare:
Bosse Ringholm
Företrädare:
Olof Palme
Sveriges utbildningsminister
1969–1973
Efterträdare:
Bertil Zachrisson
Företrädare:
Ny ministerpost
Sveriges bostadsminister
1973–1976
Efterträdare:
Elvy Olsson
Företrädare:
Ola Ullsten
Sveriges vice statsminister
1982–1986
Efterträdare:
Svante Lundkvist
Företrädare:
Ny ministerpost
Sveriges miljöminister
1985–1986
Efterträdare:
Birgitta Dahl
Företrädare:
Olof Palme
Socialdemokraternas partiledare
1986–1996
Efterträdare:
Göran Persson
Sveriges statsminister
1986–1991
Efterträdare:
Carl Bildt
Företrädare:
Carl Bildt
Sveriges statsminister
1994–1996
Efterträdare:
Göran Persson