Ingvarståget
Ingvarståget var ett svenskt vikingatåg i österled under åren 1036–1041 som slutade i en katastrof. Expeditionen har fått sitt namn efter ledaren Ingvar den vittfarne. Ett stort antal runstenar är resta i Sverige över döda deltagare från detta.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Ingvar vittfarnes saga[redigera | redigera wikitext]
Enligt Ingvar den vittfarnes saga (isl Yngvars saga víðförla) återvände endast ett skepp till Sverige.
Runstenar[redigera | redigera wikitext]
Ingvarståget omtalas på ett mycket stort antal runstenar, minst 25 stycken. Dessa stenar har fått samlingsnamnet ingvarsstenar. Att tåget verkligen var en katastrof är lätt att föreställa sig då ingen av stenarna nämner någon deltagare som överlevde. Vanligare är, som här på Gripsholmsstenen, lakoniska formuleringar som:
- De dogo söderut i Särkland.
Georgiska källor[redigera | redigera wikitext]
Ingvarståget omnämns i den georgiska krönikan Kartlis tsovreba.[1] Källorna berättar att det i början av 1040-talet kom en styrka med varjager, dvs. skandinaver, till den lilla orten Bashi intill floden Rioni i Georgien.
Enligt Kartlis tsovreba bestod styrkan av 3 000 man och de hade förmodligen rott uppför floden efter att ha seglat österut på Svarta havet, troligen från Dneprs mynning. Efter en överenskommelse med den georgiske kungen Bagrat fortsatte 700 av dem längre in i landet, där de deltog i ett slag mot kungens fiender vid Sasirethis strandskog några mil väster om Tbilisi. Trots hjälpen förlorade kungen slaget och flydde. Efter en överenskommelse med den fientliga styrkan återvände varjagerna västerut varefter de försvinner ur historien. Både det geografiska området, händelseförloppet och tidsperioden gör det troligt att berättelsen i den georgiska krönikan är ett spår efter Ingvar den vittfarnes expedition.
Den georgiska teorin har avfärdas av litteraturvetaren Lars Lönnroth i tidskriften Axess som allt för långsökt eller svårbevisbar.[2]
Deltagare[redigera | redigera wikitext]
Ingvarståget tycks främst ha organiserats utifrån dagens Svealand. Kung vid tiden för Ingvarståget var Anund Jakob, vilken möjligen kan ha varit den som utlyst tåget genom ledungen, den dåtida organisationen för sjöstridskrafter.
Återskapande[redigera | redigera wikitext]
Föreningen Vittfarne genomförde 2004 Expedition Vittfarne som syftade till att, med en replik av en vikingatida båt, praktiskt testa vikingahövdingen Ingvar den vittfarnes förmodade färdväg genom Kaukasus till Kaspiska havet.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Råby - Runstenar i Sverige Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. - Riksantikvarieämbetet
- ^ ”En medeltida fantasyroman – Axess”. webcache.googleusercontent.com. https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:UF9J95Nv70QJ:https://www.axess.se/artiklar/en-medeltida-fantasyroman/+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=dk. Läst 27 juli 2022.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Svante Fischer (1999). "Ingvarsstenarna i tid och rum"
- Mats G. Larsson (1990). "Ett ödesdigert vikingatåg. Ingvar den vittfarnes resa 1036-1041"
- Lars Lönnroth (2013). "En medeltida fantasyroman". Axess 4/2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||